Hej
Jag berättade för ett tag sedan att jag köpt ett traktorelverk med en Stamford generator typ PC164E, 400 V, 22 kVA. Elverket behövde en del översyn/justering men nu går det använda.
Jag har tidigare berättat att jag saknar ett datablad för generatorn där tex kortslutningsegenskaperna redovisas. Har någon här information/datablad angående generatorn så får ni gärna höra av er, det är lättare att genomföra beräkningar om man har tillverkardata.
I inlägg #903 har jag lagt in en ”lathund” gällande Stamford generatorer från 1985.
Generator (kVA) - Direktstart motor (kW)
13,5 - 3,5
16,5 - 4
22,0 - 5,5
32,5 - 7,5
37,5 - 7,5
50,0 - 11
72,5 - 18,5
90,0 - 18,5
Där står även; "Startströmmar i anläggningens motorer bör en överskrida 1,5 ggr generatorns märkström.
Erfarenhetsmässigt vet jag att denna typ av generatorer kan leverera ca 2–3 ggr märkströmmen. För en 22 kVA synkronmaskin med en märkström på 31,75 A innebär detta en kortslutningsström i området 63,5 A till 95 A.
Tyvärr så kan man inte mäta upp kortslutningsegenskaperna i en synkrongenerator, med så kallade en installationstestare som många brukar använda i elnät.
För länge sedan, kunde vi genom att jämföra beräkningar i elnät med mätning med installationstestare konstaterade att avvikelsen mellan beräkning och mätning som ökade när elnätet inte längre var huvudsakligen resistivt, till exempel nära en distributionstransformator. Detta eftersom en transformator har mycket induktans i sin källimpedans (indre impedans).
Samma sak gäller (ännu tydligare) för en synkrongenerator.
För ett tag sedan hade jag möjligheten att med en Uni-T UT593 Installationstestare – Isolationsprovare testa att mäta på Stamford PC164E 22 kVA generatorn.
Jag skrev upp tre mätvärden; 0,62 ohm 370 A, 0,59 ohm 380 A och 0,44 ohm 510 A. Det var alltså stor spridning på mätvärdena och de avvek starkt från de förväntade 2–3 ggr märkströmmen.
Ni får gärna kommentera resultaten, och om ni har egna motsvarande mätningar så får ni gärna redovisa dessa här.
Jag berättade för ett tag sedan att jag köpt ett traktorelverk med en Stamford generator typ PC164E, 400 V, 22 kVA. Elverket behövde en del översyn/justering men nu går det använda.
Jag har tidigare berättat att jag saknar ett datablad för generatorn där tex kortslutningsegenskaperna redovisas. Har någon här information/datablad angående generatorn så får ni gärna höra av er, det är lättare att genomföra beräkningar om man har tillverkardata.
I inlägg #903 har jag lagt in en ”lathund” gällande Stamford generatorer från 1985.
Generator (kVA) - Direktstart motor (kW)
13,5 - 3,5
16,5 - 4
22,0 - 5,5
32,5 - 7,5
37,5 - 7,5
50,0 - 11
72,5 - 18,5
90,0 - 18,5
Där står även; "Startströmmar i anläggningens motorer bör en överskrida 1,5 ggr generatorns märkström.
Erfarenhetsmässigt vet jag att denna typ av generatorer kan leverera ca 2–3 ggr märkströmmen. För en 22 kVA synkronmaskin med en märkström på 31,75 A innebär detta en kortslutningsström i området 63,5 A till 95 A.
Tyvärr så kan man inte mäta upp kortslutningsegenskaperna i en synkrongenerator, med så kallade en installationstestare som många brukar använda i elnät.
För länge sedan, kunde vi genom att jämföra beräkningar i elnät med mätning med installationstestare konstaterade att avvikelsen mellan beräkning och mätning som ökade när elnätet inte längre var huvudsakligen resistivt, till exempel nära en distributionstransformator. Detta eftersom en transformator har mycket induktans i sin källimpedans (indre impedans).
Samma sak gäller (ännu tydligare) för en synkrongenerator.
För ett tag sedan hade jag möjligheten att med en Uni-T UT593 Installationstestare – Isolationsprovare testa att mäta på Stamford PC164E 22 kVA generatorn.
Jag skrev upp tre mätvärden; 0,62 ohm 370 A, 0,59 ohm 380 A och 0,44 ohm 510 A. Det var alltså stor spridning på mätvärdena och de avvek starkt från de förväntade 2–3 ggr märkströmmen.
Ni får gärna kommentera resultaten, och om ni har egna motsvarande mätningar så får ni gärna redovisa dessa här.
Redigerat:
Nu har jag över loppet av ett par veckor läst igenom hela tråden då jag själv går i reservkraftstankar. Så klart har det dykt upp en del funderingar, och här kommer den första, av total nybörjarkaraktär:
Förbrukningen för ett elverk anges i l/h. Betyder det att förbrukningen i princip är oberoende av hur mycket elverket belastas? I så fall bör man väl försöka hitta ett elverk som dels klarar behovet, och dels inte är mycket större än så, för all outnyttjad effekt innebär "vaskat" drivmedel? Stämmer detta?
Förbrukningen för ett elverk anges i l/h. Betyder det att förbrukningen i princip är oberoende av hur mycket elverket belastas? I så fall bör man väl försöka hitta ett elverk som dels klarar behovet, och dels inte är mycket större än så, för all outnyttjad effekt innebär "vaskat" drivmedel? Stämmer detta?
Det brukar ofta stå noterat en ungefärlig förbrukning vid olika laster i manualen/databladet. Ibland finns även en aktiverbar bränslesparfunktion som låter motorns varvtal variera något mer och påstås spara lite extra bränsle.B bakterie skrev:
Mvh
Hej bakterieB bakterie skrev:
Jag beklagar att tråden är lång.
Bränsleförbrukningen för ett elverk varierar med lasten med en viss grundförbrukning vid tomgång, denna grundförbrukning av bränsle innehåller bland annat mekaniska förluster (friktion).
Om generatorn inte har inverter då måste varvtalet hållas så att frekvensen blir 50 Hz det skapar extra förluster. Med inverter så hålls utspänningen vid 50 Hz även om motorvarvtalet sänks för att spara bränsle.
I inlägg #433 skrev jag om ett ”finsk test av reservgeneratorer har jag hittat uppmätt bränsleåtgång vid drift av Honda EU22i2 och andra elverk vid 1 kW, tyvärr inte vid andra uteffekter.
Jag har försökt hitta bra beskrivningar över hur bränsleåtgången varierar med uteffekten men det finns inga tydliga länkar att hänvisa till.
Mitt elverk (Honda EU22i) har en märkeffekt på 1800 W och en maxeffekt på 2200 W. Jag har tre parallellkopplade batteriladdare som tillsammans avger 90 A laddningsström och jag har överslagsmässigt räknat med effekten 90 A*15 V = 1350 W som är 75 % av elverkets märkeffekt och 4 timmars drift per dygn. (Med 90 A*15 V så räknar jag att ta med lite förluster vid laddningen)
75 % av elverkets märkeffekt tror jag är en punkt där elverket har en hög verkningsgrad utan att få bekymmer med högt slitage.
Många år sen när vi bodde i ett område som vattenfall hade glömt hade vi reservkraft. Ett stort problem var att man inte märkte när strömmen kom tillbaks, så elverket kunde få gå fler timmar i onödan. Vi löste det med att koppla in tre grupper på inkommande kraft, dessa fick mata tre gatlyktor på infartsvägen som fick lysa dygnet om. Slocknade nån eller alla var det strömavbrott. Då slog vi om till reservkraft. När alla lyste igen slog vi av generatorn.
Det roligaste var att se när grannarna tittade in över staketet varje gång det gick en propp hemma hos dom....
Till min fråga; jag planerar att docka en LVVP till min gamla oljepanna. Dels har den ju både acktank och vv-beredare inbyggda och dels kan den ge den där extra effekten som kanske skulle behövas om det blir riktigt svinkallt.
I händelse av långt strömavbrott skulle man också kunna driva brännare och cirkulationspump från ett måttligt elverk. 2 kW skulle räcka till värme, kyl och frys tänker jag. Enkel installation om grejorna sitter på stickproppar, avgasröret kan gå ut i skorstenen. Låter bekvämt och enkelt, så den kanske funkar.
Men riktigt enkelt vore det om man kan köra ett dieselelverk på villaolja E10. Någon som vet?
Det roligaste var att se när grannarna tittade in över staketet varje gång det gick en propp hemma hos dom....
Till min fråga; jag planerar att docka en LVVP till min gamla oljepanna. Dels har den ju både acktank och vv-beredare inbyggda och dels kan den ge den där extra effekten som kanske skulle behövas om det blir riktigt svinkallt.
I händelse av långt strömavbrott skulle man också kunna driva brännare och cirkulationspump från ett måttligt elverk. 2 kW skulle räcka till värme, kyl och frys tänker jag. Enkel installation om grejorna sitter på stickproppar, avgasröret kan gå ut i skorstenen. Låter bekvämt och enkelt, så den kanske funkar.
Men riktigt enkelt vore det om man kan köra ett dieselelverk på villaolja E10. Någon som vet?
M Martin Lundmark skrev:
Hej ÅkeSunÅkeSun skrev:
Bra synpunkt gällande; att vid reservkraftdrift ”se” när det ordinarie elnätet kommer tillbaka.
Jag har inte det bekymret med mitt separata enfasnät men för den del med reservkraftomkopplare så kan det naturligtvis vara ett bekymmer.
Något som du, för din del, löste på ett enkelt och bra sätt.
Har varit involverad där man satt in ett 12 kVA trefas elverk som kan mata en oljebrännare, bränslet till båda tas från samma tank.
När det gäller att leda avgaserna genom skorstenen så borde det gå bra men det kan eventuellt vara svårt att få bra flöde i den separata skorstenspipan, tills skorstenen är varm. Oljebrännaren har en fläkt som hjälper till att få upp flödet i sin skorstenspipa.Tyvärr är ljudnivån hög i pannrummet när elverker är i drift.
Kom ihåg att ett litet trefas elverk har svårt att hålla spänningen inom toleranserna med enfaslaster som inte samtidigt belastar de tre faserna.
Redigerat:
Principiellt är det fel. Elverket får en högre förbrukning per timme vid en hög last. Men om man tittar på förbrukningen per genererad kWh så blir den högre vid en låg last. Så slutsatsen att inte välja ett större elverk än nödvändigt är korrekt.B bakterie skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:
Jag håller med.
Jag har valt att inte enbart använda ett elverk som vid ett längre avbrott skulle stå med låg last under läng tid, som inte är bränsleekonomiskt. Utan jag har batterier som laddas upp via elgeneratorn på 75 %, ca 4 timmar/dygn och sedan en inverter till mitt enfasreservkraftsystem.
Man max får förvara 100 liter brännbara vätskor. jag försöker ändå klara en veckas strömavbrott.
Diesel får man ha 10 000 liter som jag förstår det. https://rib.msb.se/filer/pdf/25569.pdfM Martin Lundmark skrev:
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 742 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 742 inlägg
Denna i normcentralen löser också problemet. Men jag har även en lampa utomhus som kopplas in mot elnätet när reservkraftsomkopplaren kopplat in elverket. När den lyser är strömmen tillbaka.
Hej
Häromveckan passerade tråden sin 4-årsdag. Jag konstaterar idag att 224 222 har läst och det blivit 2 049 svar.
Jag tackar för den fina dialogen, och att inläggen numera huvudsakligen håller sig till ämnet.
Jag tror att vi tillsammans, genom dialogen, idag är duktigare på att planera och bygga ett reservkraftsystem för en normal villa.
Idag ”ramlade” jag på en artikel ”Batteri kan göra reservkraft mer effektiv” som harmoniserar bra, för det sätt jag valt att bygga mitt lilla reservkraftsystem.
I artikeln från 2 juli 2024 så kan vi bland annat läsa: ”Nu har en grupp forskare på FOI på uppdrag av Fortifikationsverket börjat undersöka hybriddrift i reservkraftsystem. – När man köper in sitt dieselaggregat måste man titta på anläggningens förbrukning, vad den maximalt kommer dra i ström, så att man köper en tillräckligt kraftfull generator för att kunna driva allt som behövs, säger Elias Lallo som är forskningsingenjör på avdelningen Vapen, skydd och säkerhet vid FOI:s anläggning i Grindsjön. Men anläggningen förbrukar sällan sin maximala kapacitet annat än korta stunder, vilket gör att generatorn under en stor del av tiden arbetar vid väldigt låg belastning. Elias Lallo och hans fyra forskarkollegor misstänkte därför att sådana dieselaggregat har låg verkningsgrad.”
Senare i artikeln så kan vi läsa;” Utifrån mätningarna såg forskarna att det skulle gå att spara upp till 25 procent av bränslet genom att koppla ihop dieselaggregat och batteri. De undersökte även elkvalitet i form av frekvensstabilitet och harmonisk distorsion, och kom fram till att elkvaliteten var bättre från batterisystemet än från dieselverket. Baserat på data från experimenten gjorde forskarna sedan en simuleringsmodell av hur en hybridlösning skulle kunna fungera. – Idén är att batteriet huvudsakligen försörjer anläggningen med ström och att dieselmotorn huvudsakligen används vid optimal verkningsgrad i korta intervall för att ladda upp batteriet. Det är lite samma princip som de första hybridbilarna, för att minska bränsleförbrukningen totalt, säger Elias Lallo.”
Även om jag har en bensingenerator så är jag helt överens med forskarna vid FOI om fördelen med att nyttja batterier i kombination med reservkraftgeneratorn. Med ca 4 timmars generatordrift/dygn får jag dessutom en tystare reservkraftdrift.
Jag byter förhoppningsvis så småningom ut mina blybatterier till LiPo4 batterier som jag har planerat. Då höjs bland annat verkningsgraden på batterilagringen.
Häromveckan passerade tråden sin 4-årsdag. Jag konstaterar idag att 224 222 har läst och det blivit 2 049 svar.
Jag tackar för den fina dialogen, och att inläggen numera huvudsakligen håller sig till ämnet.
Jag tror att vi tillsammans, genom dialogen, idag är duktigare på att planera och bygga ett reservkraftsystem för en normal villa.
Idag ”ramlade” jag på en artikel ”Batteri kan göra reservkraft mer effektiv” som harmoniserar bra, för det sätt jag valt att bygga mitt lilla reservkraftsystem.
I artikeln från 2 juli 2024 så kan vi bland annat läsa: ”Nu har en grupp forskare på FOI på uppdrag av Fortifikationsverket börjat undersöka hybriddrift i reservkraftsystem. – När man köper in sitt dieselaggregat måste man titta på anläggningens förbrukning, vad den maximalt kommer dra i ström, så att man köper en tillräckligt kraftfull generator för att kunna driva allt som behövs, säger Elias Lallo som är forskningsingenjör på avdelningen Vapen, skydd och säkerhet vid FOI:s anläggning i Grindsjön. Men anläggningen förbrukar sällan sin maximala kapacitet annat än korta stunder, vilket gör att generatorn under en stor del av tiden arbetar vid väldigt låg belastning. Elias Lallo och hans fyra forskarkollegor misstänkte därför att sådana dieselaggregat har låg verkningsgrad.”
Senare i artikeln så kan vi läsa;” Utifrån mätningarna såg forskarna att det skulle gå att spara upp till 25 procent av bränslet genom att koppla ihop dieselaggregat och batteri. De undersökte även elkvalitet i form av frekvensstabilitet och harmonisk distorsion, och kom fram till att elkvaliteten var bättre från batterisystemet än från dieselverket. Baserat på data från experimenten gjorde forskarna sedan en simuleringsmodell av hur en hybridlösning skulle kunna fungera. – Idén är att batteriet huvudsakligen försörjer anläggningen med ström och att dieselmotorn huvudsakligen används vid optimal verkningsgrad i korta intervall för att ladda upp batteriet. Det är lite samma princip som de första hybridbilarna, för att minska bränsleförbrukningen totalt, säger Elias Lallo.”
Även om jag har en bensingenerator så är jag helt överens med forskarna vid FOI om fördelen med att nyttja batterier i kombination med reservkraftgeneratorn. Med ca 4 timmars generatordrift/dygn får jag dessutom en tystare reservkraftdrift.
Jag byter förhoppningsvis så småningom ut mina blybatterier till LiPo4 batterier som jag har planerat. Då höjs bland annat verkningsgraden på batterilagringen.
Redigerat:
Det är just sådan hybriddrift jag går och funderar på, och som föranledde min fråga om förbrukning i inlägg #2042.
Jag har idag ett LiFePO4-batteri på ca 7,5kWh som jag nu på vintern laddar under en timme på natten. Detta räcker för att driva hela huset under 4-5tim inkl. värmepump. Just nu kör huset på batteri under höglasttimmarna morgon och kväll, och på så sätt duckar jag de högsta elpriserna.
Med reservkraft dimensionerad för att ladda batteriet så borde jag klara mig väldigt länge utan att behöva göra avkall på så mycket. Slår jag av värmepumpen och eldar i köksspis och kamin istället så blir det väldigt många fler timmar.
Min största fundering just nu är hur jag ska ordna jordtag, men det får bli ett eget inlägg.
Jag har idag ett LiFePO4-batteri på ca 7,5kWh som jag nu på vintern laddar under en timme på natten. Detta räcker för att driva hela huset under 4-5tim inkl. värmepump. Just nu kör huset på batteri under höglasttimmarna morgon och kväll, och på så sätt duckar jag de högsta elpriserna.
Med reservkraft dimensionerad för att ladda batteriet så borde jag klara mig väldigt länge utan att behöva göra avkall på så mycket. Slår jag av värmepumpen och eldar i köksspis och kamin istället så blir det väldigt många fler timmar.
Min största fundering just nu är hur jag ska ordna jordtag, men det får bli ett eget inlägg.
Tycker det låter rimligt. Även jag funderade ett tag på liknande lösning, med en solcellsanläggning i grunden. Men av de "stora" installatörerna jag pratade med var det inte möjligt, där tog det stopp för mig.
Tänkte börjat med en solcellsanläggning med batteri och kompletterat med laddning via aggregat, diesel eller bensin. Dock fanns inget intresse till att sälja en anläggning som fick användas off grid. Dessutom verkade alla ofantligt smarta med tvångsanslutning mot kinesiska servrar. Garanti för strul när anläggningen utsätts för de tuffaste proven. Att det funkar alldeles utmärkt och är kul en stilla och solig dag i maj tvivlar jag inte det minsta på.
Kanske det är dags att se över alternativen snart igen.
Tänkte börjat med en solcellsanläggning med batteri och kompletterat med laddning via aggregat, diesel eller bensin. Dock fanns inget intresse till att sälja en anläggning som fick användas off grid. Dessutom verkade alla ofantligt smarta med tvångsanslutning mot kinesiska servrar. Garanti för strul när anläggningen utsätts för de tuffaste proven. Att det funkar alldeles utmärkt och är kul en stilla och solig dag i maj tvivlar jag inte det minsta på.
Kanske det är dags att se över alternativen snart igen.
Hej
För ett tag sedan (15 sep 2022) skrevs en artikel; ”Test visar: stora skillnader i laddförlust mellan olika elbilar”
Där fanns en tabell som visade hur mycket ”förluster” som finns vid elbilsladdning och att ”förlusterna” är större vid enfasladdning än vid trefasladdning.
Se tabellen som finns i artikeln.
Det gavs tyvärr ingen närmare förklaring var dessa ”förluster” uppstod, vilket jag saknade.
I tråden ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?” har nu ”martin43” givit en bra förklaring. Det handlar närmast om att vid laddning så startar hela bilens ”infosystem” upp, man kan säga att bilen går in i ”tomgångsläge” även om inte avsikten är att köra bilen. Se inlägg #191
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-13#post-5946490
Så här skriver ”martin43”, ”Att hålla bilen vaken. 220-400W på de bilar jag mätt. Typiskt ca 300W.”
I inlägg #198 i samma tråd finns sedan mer information.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-14#post-5946539
Att en elbil kan ha en ”tomgångsförlust” på 220–400 W innebär naturligtvis ett dilemma om man avser att använda elbilens batteri som effektlagring i stället för ett batteri i huset.
Det blir även ett dilemma om man avser att använda bilens batteri som reservkraftkälla vid strömavbrott (V2H) som jag skrivit om, och det även då innebär en extra ”tomgångsförlust” på säg 300 W. 300 W är 7,2 kWh/dygn och 50,4 kWh på en vecka.
50,4 kWh är i princip många elbilars batterikapacitet.
Är det någon som vet hur mycket ”tomgångsförlust” det innebär att använda elbilen i V2H d.v.s. för reservkraft?
För ett tag sedan (15 sep 2022) skrevs en artikel; ”Test visar: stora skillnader i laddförlust mellan olika elbilar”
Där fanns en tabell som visade hur mycket ”förluster” som finns vid elbilsladdning och att ”förlusterna” är större vid enfasladdning än vid trefasladdning.
Se tabellen som finns i artikeln.
Det gavs tyvärr ingen närmare förklaring var dessa ”förluster” uppstod, vilket jag saknade.
I tråden ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?” har nu ”martin43” givit en bra förklaring. Det handlar närmast om att vid laddning så startar hela bilens ”infosystem” upp, man kan säga att bilen går in i ”tomgångsläge” även om inte avsikten är att köra bilen. Se inlägg #191
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-13#post-5946490
Så här skriver ”martin43”, ”Att hålla bilen vaken. 220-400W på de bilar jag mätt. Typiskt ca 300W.”
I inlägg #198 i samma tråd finns sedan mer information.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-14#post-5946539
Att en elbil kan ha en ”tomgångsförlust” på 220–400 W innebär naturligtvis ett dilemma om man avser att använda elbilens batteri som effektlagring i stället för ett batteri i huset.
Det blir även ett dilemma om man avser att använda bilens batteri som reservkraftkälla vid strömavbrott (V2H) som jag skrivit om, och det även då innebär en extra ”tomgångsförlust” på säg 300 W. 300 W är 7,2 kWh/dygn och 50,4 kWh på en vecka.
50,4 kWh är i princip många elbilars batterikapacitet.
Är det någon som vet hur mycket ”tomgångsförlust” det innebär att använda elbilen i V2H d.v.s. för reservkraft?
