Det är intressant hur otroligt olika vi skulle klara ett längre elavbrott.
Min pappa blev av med elen i nästan en vecka under stormen Gudrun (kan ha varit nån annan storm, minns inte exakt).
Som tur är var det vinter och kallt även i södra Sverige, så uten kunde de ha frysvaror i snön och kylvaror direkt innanför dörren. gammalt och dragit är bra inbland.
De bor ensligt till med egen grävd brunn (bara att hinka upp).
Utedass på gården.
Vedspis i köket och keddykamin i vardsgsrummet.
De stängde helt enkelt till så de levde i vardagsrummet, köket och groventren/hall som är vid köket.
De hade alltså varmt, tillgång till vatten, dass och kunde ha kyl/frysvaror kalla.
Min pappa blev av med elen i nästan en vecka under stormen Gudrun (kan ha varit nån annan storm, minns inte exakt).
Som tur är var det vinter och kallt även i södra Sverige, så uten kunde de ha frysvaror i snön och kylvaror direkt innanför dörren. gammalt och dragit är bra inbland.
De bor ensligt till med egen grävd brunn (bara att hinka upp).
Utedass på gården.
Vedspis i köket och keddykamin i vardsgsrummet.
De stängde helt enkelt till så de levde i vardagsrummet, köket och groventren/hall som är vid köket.
De hade alltså varmt, tillgång till vatten, dass och kunde ha kyl/frysvaror kalla.
Hej,D Danieln84 skrev:
När det gäller att direktstarta en trefasmotor (asynkronmotor) med en generator så hittade jag en ”lathund” gällande Stamford generatorer från 1985.
Generator (kVA) - Direktstart motor (kW)
13,5 - 3,5
16,5 - 4
22,0 - 5,5
32,5 - 7,5
37,5 - 7,5
50,0 - 11
72,5 - 18,5
90,0 - 18,5
Det står även "Startströmmar i anläggningens motorer bör en överskrida 1,5 ggr generatorns märkström.
Det är möjligt att de trefasmotorer som tillverkas idag har högre startströmsbehov än de som tillverkades för 35 år sedan.
Är det någon som hittat någon annan "lathund" gällande direktstart av trefasmotor med en generator?
Redigerat:
Hej,
Även försvaret köper in elverk
”FMV har nyligen tecknat kontrakt med OMP på mindre elverk, 2,5kVA, inklusive tillbehör, reservdelar, utbytesenheter, dokumentation och utbildning. Elverken kan bland annat användas för strömförsörjning av mobila system som belysning, värme och mindre enfaslaster vid rörliga grupperingar. Kontraktet omfattar leveranser av 1400 stycken elverk från 2023 fram till år 2025, samt ytterligare optioner på upp till 2100 stycken. Kontraktet är på 142 miljoner med optioner på ytterligare cirka 213 miljoner kronor.” (2022-10-19)
https://www.fmv.se/aktuellt--press/aktuella-handelser/fmv-tecknar-kontrakt-pa-mindre-elverk/
Jag har förut uttryckt bekymmer för hur privatpersoner skall kunna utvärdera vilket elverk som är lämpligt att köpa och som är driftsäkert ”i skarpt läge”. Ett viktigt mål när man skaffa ett elverk för att användas vid strömavbrott, är att det verkligen fungerar för ändamålet.
I inlägg #521 tog jag upp att ”Reservkraftdrift är inte ”plug and play”” och att vid Energimyndighetens test (2015) av åtta reservelverk för villor och lantbruk, så var det bara 3 elverk som klarade drift i 150 timmar.
Rimligen så har FMV genomfört omfattande tester innan beslut. Det hade varit bra om svenska folket som uppmanas till ”egenberedskap” kunde få mer hjälp i val av elverk, t.ex. genom mer tester och information.
Förra veckan genomförde jag ett test av mitt elverk (som startas minst en gång höst och vår). Denna gång testade jag bl.a. att starta ett par elverktyg med en märkeffekt på upp till 1,9 kW, väl medveten om svårigheten att klara startströmmen om verktyget t.ex. har en sågklinga (som ger större tröghet i starten).
Jag kopplade en LED-lampa parallellt med elverktygen som startades, och kunde då konstatera att även om elverket kunde starta upp elverktygen utan synbart bekymmer så slocknade LED-lampa ett kort ögonblick.
Jag hade inga mätinstrument inkopplade utan jag gjorde bara en snabbtest, som visade på känsligheten att starta en ”tungstartad” last samtidigt som andra (störkänsliga) laster är inkopplade samtidigt.
Jag har med avsikt försökt välja att den elutrustning som jag avser skall användas under strömavbrott, inte är en ”tungstartad” last. Det testade jag bl.a. under ca tre dagar i december 2021, se inlägg #431.
Även försvaret köper in elverk
”FMV har nyligen tecknat kontrakt med OMP på mindre elverk, 2,5kVA, inklusive tillbehör, reservdelar, utbytesenheter, dokumentation och utbildning. Elverken kan bland annat användas för strömförsörjning av mobila system som belysning, värme och mindre enfaslaster vid rörliga grupperingar. Kontraktet omfattar leveranser av 1400 stycken elverk från 2023 fram till år 2025, samt ytterligare optioner på upp till 2100 stycken. Kontraktet är på 142 miljoner med optioner på ytterligare cirka 213 miljoner kronor.” (2022-10-19)
https://www.fmv.se/aktuellt--press/aktuella-handelser/fmv-tecknar-kontrakt-pa-mindre-elverk/
Jag har förut uttryckt bekymmer för hur privatpersoner skall kunna utvärdera vilket elverk som är lämpligt att köpa och som är driftsäkert ”i skarpt läge”. Ett viktigt mål när man skaffa ett elverk för att användas vid strömavbrott, är att det verkligen fungerar för ändamålet.
I inlägg #521 tog jag upp att ”Reservkraftdrift är inte ”plug and play”” och att vid Energimyndighetens test (2015) av åtta reservelverk för villor och lantbruk, så var det bara 3 elverk som klarade drift i 150 timmar.
Rimligen så har FMV genomfört omfattande tester innan beslut. Det hade varit bra om svenska folket som uppmanas till ”egenberedskap” kunde få mer hjälp i val av elverk, t.ex. genom mer tester och information.
Förra veckan genomförde jag ett test av mitt elverk (som startas minst en gång höst och vår). Denna gång testade jag bl.a. att starta ett par elverktyg med en märkeffekt på upp till 1,9 kW, väl medveten om svårigheten att klara startströmmen om verktyget t.ex. har en sågklinga (som ger större tröghet i starten).
Jag kopplade en LED-lampa parallellt med elverktygen som startades, och kunde då konstatera att även om elverket kunde starta upp elverktygen utan synbart bekymmer så slocknade LED-lampa ett kort ögonblick.
Jag hade inga mätinstrument inkopplade utan jag gjorde bara en snabbtest, som visade på känsligheten att starta en ”tungstartad” last samtidigt som andra (störkänsliga) laster är inkopplade samtidigt.
Jag har med avsikt försökt välja att den elutrustning som jag avser skall användas under strömavbrott, inte är en ”tungstartad” last. Det testade jag bl.a. under ca tre dagar i december 2021, se inlägg #431.
Redigerat:
Maken noterade att vi förbrukat 28% mindre i oktober i år jämfört med lika stor del av oktober förra året. Huvudsakligen beror det på att han accepterat att ha flanellskjorta på sig inomhus istället för T-shirt, så vi har bara behövs ha värmepumpen på några få timmar.
Hej,
TT går idag ut med nyheten att ”Svenska kraftnät får bakläxa av EU”
https://www.gp.se/ekonomi/svenska-kraftnät-får-bakläxa-av-eu-1.84149426
”Svenska kraftnät ville ha undantag från reglerna om tillgänglig kapacitet i export- och importkablarna i Norden. Det motsatte sig tillsynsmyndigheterna i Danmark och Finland och nu ger EU:s samarbetsorganisation på området, Acer, dem rätt och därmed får Svenska kraftnät bakläxa. "Acer har beslutat att avslå Svenska kraftnäts begäran om undantag från 70-procentsregeln", skriver den svenska tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen som tidigare hade gett Svenska kraftnät godkänt för undantag för det öst-västliga flödet. Acer anser att Svenska kraftnät inte tillräckligt har motiverat undantaget. Enligt reglerna måste Svenska kraftnät se till att minst 70 procent av elöverföringskapaciteten mellan länder och elområden upprätthålls. Svenska kraftnät har i sitt begärda undantag pekat på att elen tagit nya vägar de senaste åren och att myndigheten därför måste dra ner på kapaciteten för att garantera stabiliteten i elnäten.
TT”
Beslutet ökar rimligen risken för effektbrist och frånkoppling i vinter.
Samtidigt så får vi en vinterprognos från Klart ”Prognos: En vinter som påminner om 90-talet”
https://www.svd.se/a/WRRKPQ/prognos-en-vinter-som-paminner-om-90-talet
”De senaste åren har det varit flera milda vintrar, men två globala väderfenomen tyder på att det blir kallare i år. November, december och början på januari kan bjuda på isvindar norrifrån, visar Klarts vinterprognos. – De kalla perioderna i vinter kommer troligen påminna oss om vintrarna som var för 30 år sen, då var det i snitt 1-3 grader kallare. Det är högtryckens placering på de nordliga breddgraderna som är avgörande för om det blir en eller flera kalla perioder i vinter, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart.”
En prognos är en prognos och utfallet kan bli annorlunda. Hur utfallet blir, kommer att framgå i vinter.
Vi får ständiga upplysningar och uppmaningar att det kan vara lämpligt att vara förberedd att denna vinter kan vara tuffare både ekonomiskt och praktiskt gentemot tidigare år. Det bör vi lyssna på.
Desto senare vi ”vaknar upp” och börjar agera, desto mindre handlingsutrymme har vi. Jag började titta på förberedelser för flera år sedan och har valt att agera i en långsam och planerad takt.
Jag kommer inte att vara förberedd på allt, och alla utfall blir inte som man tänkt sig men eftersom jag kombinerar mina förberedelser för att klara strömavbrott med att minska min elanvändning i allmänhet så har jag flera olika ”återbetalningar” på nedlagda investeringar och tid.
När jag köpte huset användes ca 42 600 kWh/år (genomsnitt över 6 år). Senaste elräkningen säger att genomsnittlig elanvändning de senaste 12 månaderna var 14 769 kWh (ca 35 % av den ursprungliga elanvändningen).
Den utrustning som jag använder för att mäta och lagra data använder minst 2 000 kWh/år av detta. En siffra jag hoppas skall minska allt eftersom jag kommer framåt i arbetet med att mäta och justera. Räknar jag bort mätsystemet är jag nere på ca 30 % av den ursprungliga elanvändningen.
Senaste årets insatser har rimligen minskat elanvändningen med ca 1 000 kWh/år. Men eftersom elanvändningen bl.a. är temperaturberoende, så bör man titta på genomsnitt över flera år.
TT går idag ut med nyheten att ”Svenska kraftnät får bakläxa av EU”
https://www.gp.se/ekonomi/svenska-kraftnät-får-bakläxa-av-eu-1.84149426
”Svenska kraftnät ville ha undantag från reglerna om tillgänglig kapacitet i export- och importkablarna i Norden. Det motsatte sig tillsynsmyndigheterna i Danmark och Finland och nu ger EU:s samarbetsorganisation på området, Acer, dem rätt och därmed får Svenska kraftnät bakläxa. "Acer har beslutat att avslå Svenska kraftnäts begäran om undantag från 70-procentsregeln", skriver den svenska tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen som tidigare hade gett Svenska kraftnät godkänt för undantag för det öst-västliga flödet. Acer anser att Svenska kraftnät inte tillräckligt har motiverat undantaget. Enligt reglerna måste Svenska kraftnät se till att minst 70 procent av elöverföringskapaciteten mellan länder och elområden upprätthålls. Svenska kraftnät har i sitt begärda undantag pekat på att elen tagit nya vägar de senaste åren och att myndigheten därför måste dra ner på kapaciteten för att garantera stabiliteten i elnäten.
TT”
Beslutet ökar rimligen risken för effektbrist och frånkoppling i vinter.
Samtidigt så får vi en vinterprognos från Klart ”Prognos: En vinter som påminner om 90-talet”
https://www.svd.se/a/WRRKPQ/prognos-en-vinter-som-paminner-om-90-talet
”De senaste åren har det varit flera milda vintrar, men två globala väderfenomen tyder på att det blir kallare i år. November, december och början på januari kan bjuda på isvindar norrifrån, visar Klarts vinterprognos. – De kalla perioderna i vinter kommer troligen påminna oss om vintrarna som var för 30 år sen, då var det i snitt 1-3 grader kallare. Det är högtryckens placering på de nordliga breddgraderna som är avgörande för om det blir en eller flera kalla perioder i vinter, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart.”
En prognos är en prognos och utfallet kan bli annorlunda. Hur utfallet blir, kommer att framgå i vinter.
Vi får ständiga upplysningar och uppmaningar att det kan vara lämpligt att vara förberedd att denna vinter kan vara tuffare både ekonomiskt och praktiskt gentemot tidigare år. Det bör vi lyssna på.
Desto senare vi ”vaknar upp” och börjar agera, desto mindre handlingsutrymme har vi. Jag började titta på förberedelser för flera år sedan och har valt att agera i en långsam och planerad takt.
Jag kommer inte att vara förberedd på allt, och alla utfall blir inte som man tänkt sig men eftersom jag kombinerar mina förberedelser för att klara strömavbrott med att minska min elanvändning i allmänhet så har jag flera olika ”återbetalningar” på nedlagda investeringar och tid.
När jag köpte huset användes ca 42 600 kWh/år (genomsnitt över 6 år). Senaste elräkningen säger att genomsnittlig elanvändning de senaste 12 månaderna var 14 769 kWh (ca 35 % av den ursprungliga elanvändningen).
Den utrustning som jag använder för att mäta och lagra data använder minst 2 000 kWh/år av detta. En siffra jag hoppas skall minska allt eftersom jag kommer framåt i arbetet med att mäta och justera. Räknar jag bort mätsystemet är jag nere på ca 30 % av den ursprungliga elanvändningen.
Senaste årets insatser har rimligen minskat elanvändningen med ca 1 000 kWh/år. Men eftersom elanvändningen bl.a. är temperaturberoende, så bör man titta på genomsnitt över flera år.
Redigerat:
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 725 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 725 inlägg
Hur ska de ha det? https://frihetsnytt.se/mediakoncerner-pa-kollisionskurs-varm-eller-kall-vinter/M Martin Lundmark skrev:
Mediakoncerner på kollisionskurs – varm eller kall vinter?
25 oktober 2022 kl. 12.49
Schibsted och Bonnier, som normalt sett är överens om det mesta, har hamnat på kollisionskurs. Enligt Schibsted får vi en kall vinter och enligt Bonnier en varm.
Mikael Luhr, meteorolog på Schibsteds vädersajt Klart, säger att denna vinter kan ta oss tillbaka till hur det var för 30 år sedan. Luhr säger att högtryckens placering på de nordligaste breddgraderna är avgörande för om kung Vinter ger oss en eller flera kalla perioder. Detta rapporteras av koncernkollegan SvD.
Anledningen sägs vara El Nino, dvs havsströmar som dels ger kallare ytvatten i Stilla havet och dels ett tidigt snötäcke i Sibirien. Detta i sin tur ska ledan till att “Polarvirveln” störs och tar med sig kall luft ner norrifrån, har Mikael Luhr lurat ut.
Expressen rapporterar motsatsen – av samma skäl
Tidigare rapporterade FrihetsNytt om Expressens expert Lasse Rydqvist som gav svenskarna hopp i energikristider. Bonniers stora kvällstidning flaggade för en ovanligt varm vinter i år. Rydqvist stödde sig på andra experter som hänvisade till samma Stillahavs-strömmar som Mikael Luhr, men som kom till precis motsatt slutsats.
Hej,
Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén berättade på en pressträff om energiläget;
”Mindre risk för elbortfall i vinter men ”fortsätt spara””
https://www.nyteknik.se/energi/mindre-risk-for-elbortfall-i-vinter-men-fortsatt-spara-7039817
”Risken för att elen ska kopplas bort i södra Sverige om det blir en riktigt kall vinter har minskat betydligt, enligt Energimyndigheten. Men det är viktigt att fortsätta spara el, det minskar risken. – Ett värstascenario nu är någon timmes frånkoppling i södra Sverige. Men sannolikheten är låg, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén på en pressträff om energiläget. Han framhåller att el- och gaspriserna i Europa har gått ner. – Och förbrukningen har minskat ganska rejält så jag tänker att vi är på en tryggare plats än för bara någon vecka sedan, säger Andrén. Myndigheten har nyligen inlett en kampanj för att få hushåll och företag att spara el, där ett av budskapen är att varje sparad kilowattimme räknas. Lägre förbrukning nu betyder att mer vatten kommer att vara kvar i vattenmagasinen och kan användas senare, till exempel. Då är risken också mindre för att Sverige ska behöva importera el fler timmar än beräknat. Med det ansträngda energiläget i Europa följer också att grannländer kan ha svårt att exportera el till Sverige under de kritiska tider det handlar om under en vinter.”
Att göra prognoser gällande risken för effektbrist (och eventuell bortkoppling) i vinter är verkligen inte lätt.
Elbehovet för fastighetsägare med uppvärmning baserad på elkraft är starkt beroende av hur kallt det blir i vinter, och för många med uppvärmning baserad på elkraft finns inget alternativt uppvärmningssystem.
När vi får helt olika väderprognoser (se Jonas Perssons inlägg, #907) så visar det bl.a. på att vi nog inte ska vara så tvärsäkra på det ena eller det andra.
Har man beredskap för att klara strömavbrott så torde man även klara av att strömavbrottet uteblir. D.v.s. att det inte blir ett strömavbrott.
För mig så har sänkning av elbehovet och beredskap för strömavbrott ”gått hand i hand” de senaste åren, som jag skrev i inlägg #906.
Jag kan rekommendera den metoden för alla som funderar hur man skall agera framöver. Rimligen så är (blir) denna vinter inte unik gällande energibrist i Europa, det pågår troligtvis i några år; ”Brist på diesel – historiskt låga nivåer i Europas lager”
https://www.dagensps.se/varlden/energi/brist-pa-diesel-historiskt-laga-nivaer-i-europas-lager/
Rimligen så kvarstår även bristen på tillräckliga gasleveranser nästa år, bl.a. genom bortfallet av leveranser från Ryssland. Det kommer att ta tid att bygga mer elgenerering och transmission i Europa och Sverige etc.
De planer, och de förberedelser vi, var och en, gör för att klara denna vinter, det behöver vi troligen även göra för nästa år.
Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén berättade på en pressträff om energiläget;
”Mindre risk för elbortfall i vinter men ”fortsätt spara””
https://www.nyteknik.se/energi/mindre-risk-for-elbortfall-i-vinter-men-fortsatt-spara-7039817
”Risken för att elen ska kopplas bort i södra Sverige om det blir en riktigt kall vinter har minskat betydligt, enligt Energimyndigheten. Men det är viktigt att fortsätta spara el, det minskar risken. – Ett värstascenario nu är någon timmes frånkoppling i södra Sverige. Men sannolikheten är låg, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén på en pressträff om energiläget. Han framhåller att el- och gaspriserna i Europa har gått ner. – Och förbrukningen har minskat ganska rejält så jag tänker att vi är på en tryggare plats än för bara någon vecka sedan, säger Andrén. Myndigheten har nyligen inlett en kampanj för att få hushåll och företag att spara el, där ett av budskapen är att varje sparad kilowattimme räknas. Lägre förbrukning nu betyder att mer vatten kommer att vara kvar i vattenmagasinen och kan användas senare, till exempel. Då är risken också mindre för att Sverige ska behöva importera el fler timmar än beräknat. Med det ansträngda energiläget i Europa följer också att grannländer kan ha svårt att exportera el till Sverige under de kritiska tider det handlar om under en vinter.”
Att göra prognoser gällande risken för effektbrist (och eventuell bortkoppling) i vinter är verkligen inte lätt.
Elbehovet för fastighetsägare med uppvärmning baserad på elkraft är starkt beroende av hur kallt det blir i vinter, och för många med uppvärmning baserad på elkraft finns inget alternativt uppvärmningssystem.
När vi får helt olika väderprognoser (se Jonas Perssons inlägg, #907) så visar det bl.a. på att vi nog inte ska vara så tvärsäkra på det ena eller det andra.
Har man beredskap för att klara strömavbrott så torde man även klara av att strömavbrottet uteblir. D.v.s. att det inte blir ett strömavbrott.
För mig så har sänkning av elbehovet och beredskap för strömavbrott ”gått hand i hand” de senaste åren, som jag skrev i inlägg #906.
Jag kan rekommendera den metoden för alla som funderar hur man skall agera framöver. Rimligen så är (blir) denna vinter inte unik gällande energibrist i Europa, det pågår troligtvis i några år; ”Brist på diesel – historiskt låga nivåer i Europas lager”
https://www.dagensps.se/varlden/energi/brist-pa-diesel-historiskt-laga-nivaer-i-europas-lager/
Rimligen så kvarstår även bristen på tillräckliga gasleveranser nästa år, bl.a. genom bortfallet av leveranser från Ryssland. Det kommer att ta tid att bygga mer elgenerering och transmission i Europa och Sverige etc.
De planer, och de förberedelser vi, var och en, gör för att klara denna vinter, det behöver vi troligen även göra för nästa år.
Redigerat:
Jag tror att tyskarna kommer att acceptera rysk gas kanske inte denna vinter men nästa.M Martin Lundmark skrev:
Hej
Precis som det är svårt att göra prognoser om vädret så kan det vara svårt att göra prognoser om hur den nuvarande energikrisen utvecklas och hur det kommer att se ut framöver
Energispecialisten Morten Springborg menar att; ”Energikrisen riskerar att förvärras nästa år”
”Den här vintern blir ingenting jämfört med nästa vinter när det gäller elpriserna, enligt energispecialisten Morten Springborg, skriver SvD. Morten Springborg är energiexpert på fondförvaltaren C Worldwide asset management och tidigare ledamot i den danska regeringens energikommission. – Mycket av gasen som finns i Europas lager nu är rysk gas och det är realistiskt att tro att Europa inte importerar rysk gas nästa år. Kina kommer inte att vara covidstängt för alltid och om landet öppnar 2023 kommer Kina och Europa att konkurrera om gasen, säger han till SvD.”
https://www.tn.se/article/expert-energikrisen-riskerar-att-forvarras-nasta-ar/
Jag är inte prenumerant på SvD, så jag kan inte läsa originalartikeln i SvD; ”Energiexpert: Vintern nu inget mot nästa vinter” men jag tar ändå fasta på, att vi får räkna med att de förberedelser och åtgärder vi gör för denna vinter, rimligen även behövs åren framöver.
https://www.svd.se/a/O88Okl/energiexpert-varnar-for-skenande-elpriser-2023
Igår kunde vi även läsa rubriken; ”MSB: Stora brister i Sveriges beredskap”
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/msb-stora-brister-i-sveriges-beredskap
”Sveriges beredskap har allvarliga brister, och att åtgärda dessa kommer att kosta 27 miljarder om året från och med 2026. Den slutsatsen drar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport till regeringen om hur det civila försvaret kan stärkas. Ett sjuttiotal myndigheter har bidragit med underlag till den slutrapport som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap idag överlämnade till regeringen, efter att i våras ha fått i uppdrag att ta fram förslag på hur Sveriges civila försvar kan stärkas i budgetpropositionen för 2023, och på längre sikt. Slutsatsen är att det behövs en genomgripande omställning för att få ett modernt civilt försvar, som vid krig kan säkerställa att samhället fungerar, att människor skyddas och att det militära försvaret får det stöd det behöver.”
Länkar till rapporten (och en sammanfattning) hittar ni här på MSB:s hemsida ” Stora utvecklingsbehov för det civila försvaret mot 2030”
https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyhe...lingsbehov-for-det-civila-forsvaret-mot-2030/
I sammanfattningen under rubriken ” Reservkraft” kan vi läsa; ”Det är av särskild betydelse att det inom de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställs reservkraft för att minska de negativa konsekvenserna av störningar i el-försörjningen. Reservkraft med fungerande drivmedelsförsörjning inklusive transportkapacitet är en av de viktigaste reservåtgärderna som kan vidtas för att säkra funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter. Behovet är stort, men samtidigt konkret och tydligt. Mycket bör kunna göras redan nu och de närmaste åren. I detta arbete är det även nödvändigt att beakta de förutsättningar som klimatförändringarna och omställningen till ett fossiloberoende samhälle ställer.”
https://www.msb.se/contentassets/59.../civilt-forsvar-mot-2030---sammanfattning.pdf
Rimligen så kommer några av de reservkraftfrågor som dyker upp här att, att belysas ytterligare framöver bl.a. från MSB.
Jag är bekymrad över, att samtidigt som vi uppmanas att klara strömavbrott upp till en vecka så finns det så väldigt lite information hur vi gör och t.ex. vilka elverk vi bör köpa som klarar drift den tiden.
När Energimyndigheten redovisade ”Test av reservelverk från 2015” skrev de så här i ingressen; ”Energimyndighetens Testlab har testat åtta reservelverk för villor och lantbruk. Testet visar att det finns brister i den el som flera av reservelverken producerar. Bara två av dem kan producera el som är tillräckligt bra för att använda för hemelektronik, och bara tre av dem klarar långtidstestet på 150 timmar. https://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/
Jag kontaktade häromåret Energimyndigheten och frågade om de planerade en uppföljning med anledning av det dåliga resultatet, men så var inte planerna.
Hur ser era långsiktiga planer ut?
Precis som det är svårt att göra prognoser om vädret så kan det vara svårt att göra prognoser om hur den nuvarande energikrisen utvecklas och hur det kommer att se ut framöver
Energispecialisten Morten Springborg menar att; ”Energikrisen riskerar att förvärras nästa år”
”Den här vintern blir ingenting jämfört med nästa vinter när det gäller elpriserna, enligt energispecialisten Morten Springborg, skriver SvD. Morten Springborg är energiexpert på fondförvaltaren C Worldwide asset management och tidigare ledamot i den danska regeringens energikommission. – Mycket av gasen som finns i Europas lager nu är rysk gas och det är realistiskt att tro att Europa inte importerar rysk gas nästa år. Kina kommer inte att vara covidstängt för alltid och om landet öppnar 2023 kommer Kina och Europa att konkurrera om gasen, säger han till SvD.”
https://www.tn.se/article/expert-energikrisen-riskerar-att-forvarras-nasta-ar/
Jag är inte prenumerant på SvD, så jag kan inte läsa originalartikeln i SvD; ”Energiexpert: Vintern nu inget mot nästa vinter” men jag tar ändå fasta på, att vi får räkna med att de förberedelser och åtgärder vi gör för denna vinter, rimligen även behövs åren framöver.
https://www.svd.se/a/O88Okl/energiexpert-varnar-for-skenande-elpriser-2023
Igår kunde vi även läsa rubriken; ”MSB: Stora brister i Sveriges beredskap”
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/msb-stora-brister-i-sveriges-beredskap
”Sveriges beredskap har allvarliga brister, och att åtgärda dessa kommer att kosta 27 miljarder om året från och med 2026. Den slutsatsen drar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport till regeringen om hur det civila försvaret kan stärkas. Ett sjuttiotal myndigheter har bidragit med underlag till den slutrapport som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap idag överlämnade till regeringen, efter att i våras ha fått i uppdrag att ta fram förslag på hur Sveriges civila försvar kan stärkas i budgetpropositionen för 2023, och på längre sikt. Slutsatsen är att det behövs en genomgripande omställning för att få ett modernt civilt försvar, som vid krig kan säkerställa att samhället fungerar, att människor skyddas och att det militära försvaret får det stöd det behöver.”
Länkar till rapporten (och en sammanfattning) hittar ni här på MSB:s hemsida ” Stora utvecklingsbehov för det civila försvaret mot 2030”
https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyhe...lingsbehov-for-det-civila-forsvaret-mot-2030/
I sammanfattningen under rubriken ” Reservkraft” kan vi läsa; ”Det är av särskild betydelse att det inom de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställs reservkraft för att minska de negativa konsekvenserna av störningar i el-försörjningen. Reservkraft med fungerande drivmedelsförsörjning inklusive transportkapacitet är en av de viktigaste reservåtgärderna som kan vidtas för att säkra funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter. Behovet är stort, men samtidigt konkret och tydligt. Mycket bör kunna göras redan nu och de närmaste åren. I detta arbete är det även nödvändigt att beakta de förutsättningar som klimatförändringarna och omställningen till ett fossiloberoende samhälle ställer.”
https://www.msb.se/contentassets/59.../civilt-forsvar-mot-2030---sammanfattning.pdf
Rimligen så kommer några av de reservkraftfrågor som dyker upp här att, att belysas ytterligare framöver bl.a. från MSB.
Jag är bekymrad över, att samtidigt som vi uppmanas att klara strömavbrott upp till en vecka så finns det så väldigt lite information hur vi gör och t.ex. vilka elverk vi bör köpa som klarar drift den tiden.
När Energimyndigheten redovisade ”Test av reservelverk från 2015” skrev de så här i ingressen; ”Energimyndighetens Testlab har testat åtta reservelverk för villor och lantbruk. Testet visar att det finns brister i den el som flera av reservelverken producerar. Bara två av dem kan producera el som är tillräckligt bra för att använda för hemelektronik, och bara tre av dem klarar långtidstestet på 150 timmar. https://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/
Jag kontaktade häromåret Energimyndigheten och frågade om de planerade en uppföljning med anledning av det dåliga resultatet, men så var inte planerna.
Hur ser era långsiktiga planer ut?
Hej
Att kunna långtidsförvara bränsle, eller ha en förbrukningskedja som omsätter förvarat bränsle är en viktig förutsättning för att elverk verkligen fungerar som avsett när behovet uppstår.
På sid 84 i rapporten ” Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans” från MSB, som jag skrev om i förra inlägget (#911) så kan vi läsa;
”Behovet av robusta system bör i stor utsträckning kombineras med system som är hållbara ur klimatsynpunkt, avseende bl.a. användande av inhemska förnybara bränslen. MSB delar den bedömningen, men med reservationen att det vissa fall krävs åtgärder på kort sikt för att säkerställa robusta system, t.ex. tillhandahållande av reservkraft, som inte går i linje med insatser för klimatomställning.”
I en fotnot 71, på samma sida står det sedan; ”Ett konkret exempel omfattar emissionskrav för flyttbara, dieseldrivna reservkraftaggregat. Det finns idag en kravställning rörande EU-direktiv ”Euro 5” som innebär att sådana är beroende av NOx reducerande medel (t.ex. Ad blue). Medlet har kort lagringstid, tillverkningen är naturgasberoende och sker utomlands, vilket gör en förrådshantering av medlet ytterst komplicerad vid störda förhållanden”
https://www.msb.se/contentassets/59...svar-mot-2030---ett-totalforsvar-i-balans.pdf
Jag har valt att använda ett litet separat elnät för reservdrift, ett enfas elverk, aspenbränsle som kan förvaras några år och som omsätts i min gräsklippare, batterier, batteriladdare och inverter för att försöka hantera reservkraftfrågorna.
Jag hoppas att det arbete som MSB nu sätter igång (söker finansiering för) även kan underlätta för allmänheten att hantera reservkraftfrågorna på ett bra sätt.
Att kunna långtidsförvara bränsle, eller ha en förbrukningskedja som omsätter förvarat bränsle är en viktig förutsättning för att elverk verkligen fungerar som avsett när behovet uppstår.
På sid 84 i rapporten ” Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans” från MSB, som jag skrev om i förra inlägget (#911) så kan vi läsa;
”Behovet av robusta system bör i stor utsträckning kombineras med system som är hållbara ur klimatsynpunkt, avseende bl.a. användande av inhemska förnybara bränslen. MSB delar den bedömningen, men med reservationen att det vissa fall krävs åtgärder på kort sikt för att säkerställa robusta system, t.ex. tillhandahållande av reservkraft, som inte går i linje med insatser för klimatomställning.”
I en fotnot 71, på samma sida står det sedan; ”Ett konkret exempel omfattar emissionskrav för flyttbara, dieseldrivna reservkraftaggregat. Det finns idag en kravställning rörande EU-direktiv ”Euro 5” som innebär att sådana är beroende av NOx reducerande medel (t.ex. Ad blue). Medlet har kort lagringstid, tillverkningen är naturgasberoende och sker utomlands, vilket gör en förrådshantering av medlet ytterst komplicerad vid störda förhållanden”
https://www.msb.se/contentassets/59...svar-mot-2030---ett-totalforsvar-i-balans.pdf
Jag har valt att använda ett litet separat elnät för reservdrift, ett enfas elverk, aspenbränsle som kan förvaras några år och som omsätts i min gräsklippare, batterier, batteriladdare och inverter för att försöka hantera reservkraftfrågorna.
Jag hoppas att det arbete som MSB nu sätter igång (söker finansiering för) även kan underlätta för allmänheten att hantera reservkraftfrågorna på ett bra sätt.
Redigerat:
Betyder det att dessa aggregat inte kan generera kraft utan NOx-reducerande medel?
Lite komiskt att ett medel som består av vatten och urinämne måst tillverkas av naturgas utomlands. Borde det inte gå att producera lokalt på något sätt?
Lite komiskt att ett medel som består av vatten och urinämne måst tillverkas av naturgas utomlands. Borde det inte gå att producera lokalt på något sätt?
Det där är nog lite ollika: När det gäller tex lastbilar: I princip får man inte köra motorerna utan AdBlue, men jag tror vissa tillverkare går in i ngt "serviceläge" som ändå medger åtminstonde viss fortsatt drfit om det tar slut...C civilingenjören skrev:Betyder det att dessa aggregat inte kan generera kraft utan NOx-reducerande medel?
Lite komiskt att ett medel som består av vatten och urinämne måst tillverkas av naturgas utomlands. Borde det inte gå att producera lokalt på något sätt?
man kan f.ö. tillverka AdBlue på annat sätt, men det handlar ju om pris också...
Redigerat:
Självklart så kan alla dieseldrivna reservkraftaggregat köras på diesel utan Adblue. I alla fall de som jag känner till, och speciellt de mindre aggregat som är intressanta för privatpersoner.C civilingenjören skrev:Betyder det att dessa aggregat inte kan generera kraft utan NOx-reducerande medel?
Lite komiskt att ett medel som består av vatten och urinämne måst tillverkas av naturgas utomlands. Borde det inte gå att producera lokalt på något sätt?
Det finns ju andra tillsatta medel i dieseln idag, exempelvis FAME och RME, som är ett större problem.