Hej elmontE elmont skrev:
Korrekt, det finns större cirkulationspumpar som är trefasanslutna. Men exemplet jag skrev ”Det fanns på 1950 talet och ett tag framåt trefasanslutna cirkulationspumpar men de blev snart försedda med en kondensator i serie med ena lindningen och enfasdrift.” gällde villor.
Jag tror inte många villor idag sätter in trefasanslutna cirkulationspumpar.
I mitt hus har jag en enfasansluten varvtalsstyrd cirkulationspump som behöver 10-20 W för att cirkulera vattnet från värmepumpen runt i huset och garaget.
Det jag talar om här, gällande vitvaror och cirkulationspumpar gäller villor, inte restauranger, hotell, företag etc.
Det kan bli tjatigt, men jag borde kanske upprepa det oftare, i texten, för att inte missförstås.
Redigerat:
Nu är en fas borta här p.g.a snö och blåst. Eller borta och borta, 40V ger den och adventsljusstaken glöder lite
Det innebär att varken värmepump, vattenpump eller spis fungerar. Jag har kopplat om så att alla tre frysarna går, och tagit fram en portabel induktionsplatta för att värma lite mat. Är det fortfarande problem ikväll så blir det nog ett skarpt test om elverket klarar att driva vattenpumpen så vi kan fylla upp hydroforen igen. Och braskaminen ska strax tändas.
/Daniel
Det innebär att varken värmepump, vattenpump eller spis fungerar. Jag har kopplat om så att alla tre frysarna går, och tagit fram en portabel induktionsplatta för att värma lite mat. Är det fortfarande problem ikväll så blir det nog ett skarpt test om elverket klarar att driva vattenpumpen så vi kan fylla upp hydroforen igen. Och braskaminen ska strax tändas.
/Daniel
lycka till och hoppas ni slipper vänta länge innan strömmen är tillbakaD Danieln84 skrev:Nu är en fas borta här p.g.a snö och blåst. Eller borta och borta, 40V ger den och adventsljusstaken glöder lite
Det innebär att varken värmepump, vattenpump eller spis fungerar. Jag har kopplat om så att alla tre frysarna går, och tagit fram en portabel induktionsplatta för att värma lite mat. Är det fortfarande problem ikväll så blir det nog ett skarpt test om elverket klarar att driva vattenpumpen så vi kan fylla upp hydroforen igen. Och braskaminen ska strax tändas.
/Daniel
D Danieln84 skrev:
HejD Danieln84 skrev:Nu är en fas borta här p.g.a snö och blåst. Eller borta och borta, 40V ger den och adventsljusstaken glöder lite
Det innebär att varken värmepump, vattenpump eller spis fungerar. Jag har kopplat om så att alla tre frysarna går, och tagit fram en portabel induktionsplatta för att värma lite mat. Är det fortfarande problem ikväll så blir det nog ett skarpt test om elverket klarar att driva vattenpumpen så vi kan fylla upp hydroforen igen. Och braskaminen ska strax tändas.
/Daniel
Att vara förberedd t.ex. med elverk och portabel induktionsplatta är en stor fördel när ett överraskande elavbrott sker.
Den utrustning man inte har vid ett strömavbrott, kan vara svårt eller omöjligt att skaffa på kort tid.
De förberedelser man gjort minskar stressen och förbättrar ”livskvalitén” under avbrottet.
Det är bra att vara förberedd. Lycka till
Hur länge ett strömavbrott varar beror naturligtvis på orsaken, men det kan även vara en kombination av orsaker.Maskintok skrev:
Ibland innebär ett fel att man kan göra omkopplingar i nätet (gäller täta nät i t.ex. städer).
Men havererar utrustning (som kanske behöver bytas ut), samtidigt som det är snöoväder (och reservkraftgeneratorn är svår att forsla fram i snön) och att belastningen är hög, (så att mer än ett reservelverk måste anslutas). Då kan det vara besvärligt och ta tid innan alla har elkraft igen.
Se här; ”Svårt att lösa strömavbrott i ovädret”
https://norrahalland.se/nyheter/svaart-att-losa-stromavbrott-i-ovadret/27696
Och här; Större strömavbrott i området kring Åsa
https://norrahalland.se/nyheter/storre-stromavbrott-i-omraadet-kring-aasa/27503
Ett strömavbrott som beror på överbelastning är knepigt eftersom överbelastningen rimligen är kvar när man kopplat in elanvändarna igen.
Om man inte får ned belastningen, kan det riskera att hända igen. Har elkunderna elvärme utan alternativ då uppstår en ”energiskuld” som man vill ta igen när strömmen kommer tillbaka. Då riskerar man nya avbrott. Bl.a. därför är roterande bortkoppling med mycket (direkt)elvärme inblandad en problematik.
Det är nog svårt att undvika att elavbrott (haverier) sker, det kan variera hur länge ett elavbrott varar och även elbolagen har begränsat med resurser.
Redigerat:
öhh va?M Martin Lundmark skrev:
är från bergen i Hälsingland..
Så nog vet jag vad strömavbrott innebär...
därför jag eldar och har grejer uppkopplat.. För att bara starta..
var utan ström i 9 dagar 2011-2012.
vedeldning och dieselverk
Hej MaskintokMaskintok skrev:
Jag instämde bara i din önskan ”lycka till och hoppas ni slipper vänta länge innan strömmen är tillbaka”, samt adderade en artikel om att strömavbrott kan ta tid att åtgärda, blev det fel?
Det vore nog bra om fler hade din och Daniels beredskap, jag kan tänka mig att denna vinter blir nog så tuff som tidigare år.
missförstodM Martin Lundmark skrev:
Trodde du tog mig före en lägenhetsmänniska
Det blev ingen provkörning, felet var fixat vid 09.00. ett träd hade ramlat och gjort så att två blankledningar slagit ihop = säkring kass vid transformatorn. Det återstår att se när man får tillfälle att prova anläggningen
D Danieln84 skrev:Det blev ingen provkörning, felet var fixat vid 09.00. ett träd hade ramlat och gjort så att två blankledningar slagit ihop = säkring kass vid transformatorn. Det återstår att se när man får tillfälle att prova anläggningen
Hej Danieln84
Man brukar väl säga; ”Tar man med sig ett paraply då blir det inget regn”
Provkörning av generatorn (2 ggr/år, t.ex. före och efter vintersäsongen) är nog att rekommendera.
I Nikkaluokta är det idag ca -40 grader. Har man värme, baserat på att elkraften fungerar, kan huset fort bli kallt vid dessa temperaturer.
Även om man har flis, pellets eller vedeldning, behöver många el för att värmepannan (och ev. cirkulationspump) skall fungera.
Det hus jag växte upp i (byggt i början på 1950-talet) har fortfarande kvar vedeldning och vattenburen värme med självcirkulation. Uppvärmningen klarar sig helt utan elbehov.
Har man inte gjort en planering för att klara ett strömavbrott, då är det nog inte mycket man kan göra, om ett plötsligt strömavbrott inträffar vid -40.
Hej
Idag kan vi läsa; ”Beslut dröjer i nordisk elkonflikt: ”Kan behöva släcka delar av Sverige”
https://www.dn.se/ekonomi/beslut-drojer-i-nordisk-elkonflikt-kan-behova-slacka-delar-av-sverige/
Att koppla bort, anses vara ”sista utvägen” och det bör man undvika. Det finns nämligen en problematik med ”energiskuld” när man vill återkoppla ett elnät som varit för högt lastat och som t.ex. vid hög kyla, har många elkunder med uppvärmning baserad på elkraft.
Hur stor problematik det blir, vet vi naturligtvis då den beror på många omständigheter, men saken är känd sen tidigare.
I sin doktorsavhandling, publicerad february 1999, “Cold Load Pick-up” studerade Evert Agneholm hur belastningen ser ut i elnät när man återstartar ett elnät efter bortkoppling.
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/828/828.pdf
Jag skrev bl.a. om detta i inlägg #289
Idag gör jag bl.a. ett deltest av reservkraftdriften av mitt hus, bl.a. för att studera om varvtalsstyrning löser problematiken gällandet startström från kyl/frys vid drift från omriktare.
Jag driver just nu tre varvtalsstyrda kylenheter samtidigt från en 12 V 500 VA DC/AC inverter, med sinusform på spänningen (Victron Phoenic 12/500 inverter)
Det jag driver är ett Siemens KS36VAIDP Kylskåp på 346 liter, ett Siemens GS36NAIDP frysskåp på 242 liter, och en frysbox Whirlpool W204FO på 204 liter.
När alla tre är i samtidig drift dras ca 7 A från 12v batteriet (som har påkopplad laddare).
Invertern levererar då 77 W (230 V) till de tre kyl/frys enheterna.
Jag bedömmer att medeleffekten (230 V) vid drift av de tre enheterna samtidigt är ca 37 W. Invertern borde då behöva ca 20W i omvandlingsförluster, d.v.s. totalt under 60 W från batteriet.
Jag ser ännu ingen problematik med startströmmar.
Idag kan vi läsa; ”Beslut dröjer i nordisk elkonflikt: ”Kan behöva släcka delar av Sverige”
https://www.dn.se/ekonomi/beslut-drojer-i-nordisk-elkonflikt-kan-behova-slacka-delar-av-sverige/
Att koppla bort, anses vara ”sista utvägen” och det bör man undvika. Det finns nämligen en problematik med ”energiskuld” när man vill återkoppla ett elnät som varit för högt lastat och som t.ex. vid hög kyla, har många elkunder med uppvärmning baserad på elkraft.
Hur stor problematik det blir, vet vi naturligtvis då den beror på många omständigheter, men saken är känd sen tidigare.
I sin doktorsavhandling, publicerad february 1999, “Cold Load Pick-up” studerade Evert Agneholm hur belastningen ser ut i elnät när man återstartar ett elnät efter bortkoppling.
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/828/828.pdf
Jag skrev bl.a. om detta i inlägg #289
Idag gör jag bl.a. ett deltest av reservkraftdriften av mitt hus, bl.a. för att studera om varvtalsstyrning löser problematiken gällandet startström från kyl/frys vid drift från omriktare.
Jag driver just nu tre varvtalsstyrda kylenheter samtidigt från en 12 V 500 VA DC/AC inverter, med sinusform på spänningen (Victron Phoenic 12/500 inverter)
Det jag driver är ett Siemens KS36VAIDP Kylskåp på 346 liter, ett Siemens GS36NAIDP frysskåp på 242 liter, och en frysbox Whirlpool W204FO på 204 liter.
När alla tre är i samtidig drift dras ca 7 A från 12v batteriet (som har påkopplad laddare).
Invertern levererar då 77 W (230 V) till de tre kyl/frys enheterna.
Jag bedömmer att medeleffekten (230 V) vid drift av de tre enheterna samtidigt är ca 37 W. Invertern borde då behöva ca 20W i omvandlingsförluster, d.v.s. totalt under 60 W från batteriet.
Jag ser ännu ingen problematik med startströmmar.
Hej
Deltestet har nu varat i snart ett dygn. Att driva tre varvtalsstyrda kylenheter samtidigt, ser inte ut att innebära några svårigheter, vad jag kunde se. För att öka utbytet av testet, (svårighetsgraden för invertern), så anslöt jag en enhet, som hade startströmmar.
Detta gjordes genom att ansluta ytterligare en frysbox till reservkraftnätet. En välisolerad frysbox med konventionell motordrift, troligen från 1993, som har ett effektbehov av ca 92 W vid drift och ca 27,3 W i medeleffekt.
DC/AC invertern klarar av tillslagen och driften av alla fyra avstörningsåtgärder, utan att detta verkar påverka driften av någon annan enhet. Men, det finns en risk att det blir en spänningssättning vid tillslaget av frysboxen med konventionell motordrift.
Vid reservkraftdrift kan spänningssättning innebära störningar på andra anslutna enheter som t.ex. ett nätverk för kommunikation. Avser man att använda jordfelsbrytare i reservkraftnätet, och vill undvika ”onödig” bortkoppling, kan avstörningsåtgärder behövas.
Jag har tidigare nämnt att man bör göra avstörningsåtgärder när man har ett svagt nät (reservkraftnät med reservkraftsgenerator eller inverter) och ansluter enheter med till/frånslag (t.ex. pumpar, kompressorer) samt enheter med switchade nätdelar som ofta skapar switchstörningar.
Dessa avstörningsåtgärder bör naturligtvis planeras, utföras och testas innan ett ”skarpt” reservkraftbehov inträffar.
När jag mäter medeleffekten som DC/AC invertern tillfört de tre (kyl/frys) enheterna (utan att vi öppnat dörrarna i enheterna) så verkar medeleffekten vara ca 32,7 W. Tre varvtalsstyrda kylenheter behöver alltså inte så mycket mer eleffekt vid drift, än från en välisolerad frysbox från 1993 (ca 27,3 W i medeleffekt).
I detta tidigarelagda deltest av reservkraftdriften har jag inte ambitionen att undersöka mer, (t.ex. verkningsgraden hos 12 V 500 VA DC/AC invertern), det får bli senare.
Deltestet har nu varat i snart ett dygn. Att driva tre varvtalsstyrda kylenheter samtidigt, ser inte ut att innebära några svårigheter, vad jag kunde se. För att öka utbytet av testet, (svårighetsgraden för invertern), så anslöt jag en enhet, som hade startströmmar.
Detta gjordes genom att ansluta ytterligare en frysbox till reservkraftnätet. En välisolerad frysbox med konventionell motordrift, troligen från 1993, som har ett effektbehov av ca 92 W vid drift och ca 27,3 W i medeleffekt.
DC/AC invertern klarar av tillslagen och driften av alla fyra avstörningsåtgärder, utan att detta verkar påverka driften av någon annan enhet. Men, det finns en risk att det blir en spänningssättning vid tillslaget av frysboxen med konventionell motordrift.
Vid reservkraftdrift kan spänningssättning innebära störningar på andra anslutna enheter som t.ex. ett nätverk för kommunikation. Avser man att använda jordfelsbrytare i reservkraftnätet, och vill undvika ”onödig” bortkoppling, kan avstörningsåtgärder behövas.
Jag har tidigare nämnt att man bör göra avstörningsåtgärder när man har ett svagt nät (reservkraftnät med reservkraftsgenerator eller inverter) och ansluter enheter med till/frånslag (t.ex. pumpar, kompressorer) samt enheter med switchade nätdelar som ofta skapar switchstörningar.
Dessa avstörningsåtgärder bör naturligtvis planeras, utföras och testas innan ett ”skarpt” reservkraftbehov inträffar.
När jag mäter medeleffekten som DC/AC invertern tillfört de tre (kyl/frys) enheterna (utan att vi öppnat dörrarna i enheterna) så verkar medeleffekten vara ca 32,7 W. Tre varvtalsstyrda kylenheter behöver alltså inte så mycket mer eleffekt vid drift, än från en välisolerad frysbox från 1993 (ca 27,3 W i medeleffekt).
I detta tidigarelagda deltest av reservkraftdriften har jag inte ambitionen att undersöka mer, (t.ex. verkningsgraden hos 12 V 500 VA DC/AC invertern), det får bli senare.
" överraskande elavbrott " det är knappast överraskande med tanke hur politikerna misshandlat produktion och distribution av elström. Men när det händer så kanske det känns överraskande, varför just nu.M Martin Lundmark skrev:Hej
Att vara förberedd t.ex. med elverk och portabel induktionsplatta är en stor fördel när ett överraskande elavbrott sker.
Den utrustning man inte har vid ett strömavbrott, kan vara svårt eller omöjligt att skaffa på kort tid.
De förberedelser man gjort minskar stressen och förbättrar ”livskvalitén” under avbrottet.
Det är bra att vara förberedd. Lycka till
Hur länge ett strömavbrott varar beror naturligtvis på orsaken, men det kan även vara en kombination av orsaker.
Ibland innebär ett fel att man kan göra omkopplingar i nätet (gäller täta nät i t.ex. städer).
Men havererar utrustning (som kanske behöver bytas ut), samtidigt som det är snöoväder (och reservkraftgeneratorn är svår att forsla fram i snön) och att belastningen är hög, (så att mer än ett reservelverk måste anslutas). Då kan det vara besvärligt och ta tid innan alla har elkraft igen.
Se här; ”Svårt att lösa strömavbrott i ovädret”
[länk]
Och här; Större strömavbrott i området kring Åsa
[länk]
Ett strömavbrott som beror på överbelastning är knepigt eftersom överbelastningen rimligen är kvar när man kopplat in elanvändarna igen.
Om man inte får ned belastningen, kan det riskera att hända igen. Har elkunderna elvärme utan alternativ då uppstår en ”energiskuld” som man vill ta igen när strömmen kommer tillbaka. Då riskerar man nya avbrott. Bl.a. därför är roterande bortkoppling med mycket (direkt)elvärme inblandad en problematik.
Det är nog svårt att undvika att elavbrott (haverier) sker, det kan variera hur länge ett elavbrott varar och även elbolagen har begränsat med resurser.
Hej,
I inlägg #58 gjorde jag en effekt/energibudget d.v.s. en bedömning av hur mycket elenergi jag kan behöva använda, under en vecka.
Efter mätningen av energibehovet för samtidig drift av tre varvtalsstyrda kylenheter, från en 12 V 500 VA DC/AC inverter så har jag hittat data och gjort beräkning hur länge t.ex. 25 liter aspen-bränsle kan räcka.
Från en finsk test av reservgeneratorer har jag hittat uppmätt bränsleåtgång vid drift av Honda EU22i vid 1 kW. https://rakennusmaailma.fi/testit2-...01.1070016532.1568359025-987931779.1568359025
Generatorn behövde vid det testet 510g bränsle/timmen (vid 1 kW) och det motsvarar (om jag räknat rätt) ca 0,6782 liter/timmen.
Jag tänker inte köra bensingeneratorn kontinuerligt utan avser att lagra energi i batterier.
I avsnittet “Energy Storage with Lead–Acid Batteries” i dokumentet; ” Electrochemical Energy Storage for Renewable Sources and Grid Balancing,” (2015) hittade jag uppgifter om en energieffektivitet (Wh) på cirka 70 % vid lagring av elenergi i blybatterier.
https://www.sciencedirect.com/topics/engineering/ah-efficiency
För den, Victron Energy - Blue Smart IP22 3 x 12V/30A batteriladdare, som jag har, så anges i manualen en “Efficiency 93%”.
För den Phoenix Inverter (12/230 500VA) jag har, så anges i manualen ”Max. efficiency 90%”
Om generatorn behöver ca 0,6782 liter/timmen då räcker t.ex. 25 liter aspen-bränsle i 25/0,6782 = 36,86 timmar, och genererar under den tiden 36,86 kWh.
Av dessa 36,86 kWh genererad energi finns uppskattningsvis 36,86 x 0,93x 0,85x 0,90 kWh =26,23 kWh kvar efter att laddaren, batteriet och invertern ”tagit” sina energiförluster.
Tar jag ut denna elenergi jämnt fördelad över en vecka innebär det en genomsnittlig eleffekt på 26,23/(24x7) kW = 156 W.
Om ca 32,7 W i genomsnitt används för att driva de tre kylenheterna en vecka så kvarstår ca 123 W i genomsnitt till övrig eldriven utrustning.
Den beräkning jag här gör, ger mig en uppfattning om rimligheten i att klara en vecka.
Naturligtvis så kvarstår många moment som datainsamling och mätningar, men varje steg jag gör är lärorikt, eftersom jag fyller på min egen kunskapsbank.
Jag hoppas att även någon annan har nytta av dessa beräkningar och ni är välkomna med kunskapshöjande synpunkter.
I inlägg #58 gjorde jag en effekt/energibudget d.v.s. en bedömning av hur mycket elenergi jag kan behöva använda, under en vecka.
Efter mätningen av energibehovet för samtidig drift av tre varvtalsstyrda kylenheter, från en 12 V 500 VA DC/AC inverter så har jag hittat data och gjort beräkning hur länge t.ex. 25 liter aspen-bränsle kan räcka.
Från en finsk test av reservgeneratorer har jag hittat uppmätt bränsleåtgång vid drift av Honda EU22i vid 1 kW. https://rakennusmaailma.fi/testit2-...01.1070016532.1568359025-987931779.1568359025
Generatorn behövde vid det testet 510g bränsle/timmen (vid 1 kW) och det motsvarar (om jag räknat rätt) ca 0,6782 liter/timmen.
Jag tänker inte köra bensingeneratorn kontinuerligt utan avser att lagra energi i batterier.
I avsnittet “Energy Storage with Lead–Acid Batteries” i dokumentet; ” Electrochemical Energy Storage for Renewable Sources and Grid Balancing,” (2015) hittade jag uppgifter om en energieffektivitet (Wh) på cirka 70 % vid lagring av elenergi i blybatterier.
https://www.sciencedirect.com/topics/engineering/ah-efficiency
För den, Victron Energy - Blue Smart IP22 3 x 12V/30A batteriladdare, som jag har, så anges i manualen en “Efficiency 93%”.
För den Phoenix Inverter (12/230 500VA) jag har, så anges i manualen ”Max. efficiency 90%”
Om generatorn behöver ca 0,6782 liter/timmen då räcker t.ex. 25 liter aspen-bränsle i 25/0,6782 = 36,86 timmar, och genererar under den tiden 36,86 kWh.
Av dessa 36,86 kWh genererad energi finns uppskattningsvis 36,86 x 0,93x 0,85x 0,90 kWh =26,23 kWh kvar efter att laddaren, batteriet och invertern ”tagit” sina energiförluster.
Tar jag ut denna elenergi jämnt fördelad över en vecka innebär det en genomsnittlig eleffekt på 26,23/(24x7) kW = 156 W.
Om ca 32,7 W i genomsnitt används för att driva de tre kylenheterna en vecka så kvarstår ca 123 W i genomsnitt till övrig eldriven utrustning.
Den beräkning jag här gör, ger mig en uppfattning om rimligheten i att klara en vecka.
Naturligtvis så kvarstår många moment som datainsamling och mätningar, men varje steg jag gör är lärorikt, eftersom jag fyller på min egen kunskapsbank.
Jag hoppas att även någon annan har nytta av dessa beräkningar och ni är välkomna med kunskapshöjande synpunkter.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 994 inlägg
Bra jobbat! Och man skall komma ihåg att ett litet elverk som din Honda har man ju bara för det nödvändigaste som t ex kyl och frys, och då skall man ställa kostnaden per kWh i relation till att behöva slänga en hel frys på 500 lite fylld med älgkött, vildsvin eller road kill. Så bra att du gör sådana här beräkningar.M Martin Lundmark skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 141 inlägg
Var kommer faktorn 0.85 ifrån? Är det batteriets verkningsgrad?