Tack ZalmanZ Zalman skrev:
En bra video gällande arbetet med ö-drift (och reservkraftdrift) och jordtag.
Men jag upplevde att de ”hoppade över” den viktiga frågan om selektiviteten vid kortslutning.
Normalt så klarar bara en växelriktare av att leverera 1,2–1,3 ggr märkströmmen som kortslutningsström, för att inte halvledarna skall gå sönder.
När jag på 1980 talet arbetade på ABB Corporate research i Västerås så hade vi speciella ”supersnabba smältsäkringar” i strömriktare för att undvika sekundärt genombrott i halvledarna.
När man ersätter den vanliga matningen till huset med en asynkrongenerator då klarar den normalt bara att leverera 2–3 ggr märkströmmen vid kortslutning.
Se här inlägg #1 286 (och följande) i tråden ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?” där jag genomfört en del beräkningar.
https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-35#post-4685133
Idag saknar jag att leverantörer av reservkraft beskriver hur anläggningen uppför sig vid reservkraftdrift t.ex. gällande kortslutning.
Om inte reservkraften klarar av att lösa ut säkringarna då kommer spänningen i reservkraften att kollapsa (kopplas från) och huset blir strömlöst.
Är anläggningsägaren inte medveten om detta, då kan han bli ordentligt stressad om strömmen från reservkraften försvinner i ett ”skarpt läge” (vid ett strömavbrott).
Hur många anläggningsägare vet hur man då felsöker?
Klarar ett elverk eller en inverter inte av att lösa ut säkringen vid kortslutning då finns rimligen andra skydd som helt enkelt kopplar ifrån hela elverket eller invertern. Det blir då helt mörkt i hela ö-driften eller reservkraftanläggningen. Det är man rimligen inte förberedd på.
De svarade då; ” Ja jag förstår då vad det är du är ute efter. Och just den här biten skippar de i videon, det slutar med "så tar vi de här mätvärdena för att utföra våra off grid-beräkningar och behöver eventuellt komplettera med extra skydd", och det är förmodligen ett medvetet val för att kunna hålla det hela på en någorlunda lätt nivå i videon. Generellt sett så förstår inte solcellsföretagen någonting alls i den här frågan, utan de kommer ha en UE som utför installationen av jordtaget och reservkraften. Det finns så klart undantag, men de företag som kan den här delen kan vi nog räkna på ena handens fingrar nästan.”
Ett bra svar på frågan, detta eftersom det är en problematik som det inte verkar som om många förstår.
Det är visserligen inte varje dag som kortslutningar inträffar.
Men, en kortslutning i samband med till exempel reservkraftdrift när anspänningen redan är på helspänn och man möjligen inte är erfaren på felsökning ”i mörker”.
Jag hoppas att det blir fler som vid ö-drift och reservkraftdrift beskriver mer om problematiken med säkringarna och övriga skydd.
När man vid strömavbrott startar sin reservkraftdrift då kan det närmast beskrivas som att man ”kliver i livbåten”. Man får då klara sig mer de förberedelser och utrustning men har med sig.
Rimligen kan man då inte ”ringa” helpdesk för att få assistans.
Intressant! Jag ska försöka titta på videon senare.
Jag hade för något år sedan kontakt med 1.5 grader och om jag minns rätt sesol för solceller och kanske batteri, tvärstopp på ödrift etc och inte ens lite el på dagen om solen lös. Gav då upp. Kontaktade nu Vattenfall som är min elnätsägare och en större/bredare aktör, men direkt tvärstopp även där, ingen möjlig ödrift där heller. Jag kan eventuellt tänka mig innersta i solceller och kanske där till batteri, men känns ju helt bortkastat om det inte ens lite kan bidra till beredskap i händelse av ett längre strömavbrott. Får söka upp mer nischade leverantörer och kanske, som vanligt, sätta sig in i alla detaljer ordentligt själv, och peka med hela handen hur man tänkt göra.
Jag hade för något år sedan kontakt med 1.5 grader och om jag minns rätt sesol för solceller och kanske batteri, tvärstopp på ödrift etc och inte ens lite el på dagen om solen lös. Gav då upp. Kontaktade nu Vattenfall som är min elnätsägare och en större/bredare aktör, men direkt tvärstopp även där, ingen möjlig ödrift där heller. Jag kan eventuellt tänka mig innersta i solceller och kanske där till batteri, men känns ju helt bortkastat om det inte ens lite kan bidra till beredskap i händelse av ett längre strömavbrott. Får söka upp mer nischade leverantörer och kanske, som vanligt, sätta sig in i alla detaljer ordentligt själv, och peka med hela handen hur man tänkt göra.
Hej JFriskJ JFrisk skrev:
Det verkar som att det, för de privatpersoner som är intresserade av ö-drift och reservkraftdrift i samband med solceller och batterier, så saknas det bra rådgivning.
Jag har personer i min omgivning som båda köpt solceller och batterier med avsikt att detta även skulle fungera som en reservkraftkälla vid strömavbrott.
I de olika fallen har anläggningen levererats, men det saknats delar för att utrustningen skulle fungera som en reservkraftkälla, även om det utrycktes i köpeavtalet. Det verkar dessutom ta tid att få anläggningarna åtgärdade.
Under de ca 4 år jag skrivit så har intresset för reservkraft ökat stadigt.
Tyvärr så verkar det fortfarande vara stora brister i kunskapen bland de som säljer och installerar reservkraftanläggningar för privatpersoner.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 25 173 inlägg
Vet inte varför jag offrade tid på att titta på detta. Hur ska man beskriva videon utan att vara elak? Jag vet inte....strömmen flyter trögt säger dom, byfånar!Z Zalman skrev:
Jag betvivlar inte att du skulle gjort det bättre, du brukar vara pedagogisk. Men för mig som bara läst om jordspett och ödrift, så tycker jag faktiskt att videon gav något. Att få se åtminstone vissa delar på riktigt, med mätningar och allt. Visst, det gick lite långsamt. Passade bra att titta på samtidigt som jag borstade tänderna och gjorde iordning mig för att lägga mig. Sedan var det ju reklam från en firma, vilket ofta brukar göra att jag byter till någon annan video, men inte i detta fall.
Har du något förslag på bättre film som behandlar ämnet på engelska eller svenska? Får erkänna att jag aldrig ens sökt på det, så finns kanske massor, men har du något tips så slipper jag ju… 😀
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 25 173 inlägg
Vad lärde du dig av videon? Varför har man jordtag? Vilken övergångsresistans ska det ha? Hur fungerar en mätning av det? Var trycker man ned hjälpjordtagen`? Hur kontrollerar man att skydden i anläggningen fungerar, alltså inte vilken knapp man trycker på i instrumentet.
Jag har tyvärr ingen annan video att rekommendera. Men jag är säker på att vi har behandlat allting på detta forum, bl.a i denna tråd.
Jag har tyvärr ingen annan video att rekommendera. Men jag är säker på att vi har behandlat allting på detta forum, bl.a i denna tråd.
Jo, du har helt rätt att den lämnade flera frågor. Skulle vara bra med filmer ang el, som beskriver allt ingående på ett bra sätt. Finns ju mycket från USA, men de har ju så annorlunda system. Absolut är allt och lite till avhandlat på detta eminenta forum, men jag gillar att se saker också, samtidigt som någon pedagogiskt berättar. Går ännu snabbare att ta till det sig då tycker jag. Men det var en avstickare. Vill inte fylla ut denna mycket viktiga tråd med mer onödigt.
Hej,
I inlägg #1 625 här i tråden tog jag upp risker med ” beroende av kommunikation”
Jag skrev då bl.a.; ”Då den handlar om kombinationen av det som idag ibland kallas ”smarta hem” och som bland annat bygger på ”molnlösningar” eller lösningar som för sin funktion kräver kommunikation via mobilnätet eller annat kommunikationsnät och vår hemberedskap och reservkraftlösningar. Tyvärr så verkar det fortfarande vara stora brister i kunskapen bland de som säljer och installerar reservkraftanläggningar för privatpersoner.”
Idag (25-03-03) har Ny Teknik en artikel med rubriken ”Så ska cybersäkra energiöar byggas – Ludvikas jättepjäs i fokus”
https://www.nyteknik.se/energi/sa-ska-cybersakra-energioar-byggas-ludvikas-jattepjas-i-fokus/4337732
Där kan vi bl.a. under rubriken; ”Attack mot värmepumpar kan ge störningar i elsystemet”, läsa; ”Men om en angripare lyckas ta kontroll över flera värmepumpar samtidigt kan det också skapa obalans i elsystemet. Då skulle en stor elanvändning plötsligt försvinna och frekvensen i elnätet avvika långt utanför det normala. Dagens 300 000 uppkopplade värmepumpar utgör enligt Rise en tillräckligt stor mängd för att en sådan synkroniserad attack skulle orsaka betydande störningar i större områden av elsystemet.”
Vill vi säkerställa att vårt hus fungerar vid ”krig och kris” då kan det vara lämpligt att undvika lösningar för t.ex. värme som är beroende av kommunikation som kan saboteras.
I inlägg #1 625 här i tråden tog jag upp risker med ” beroende av kommunikation”
Jag skrev då bl.a.; ”Då den handlar om kombinationen av det som idag ibland kallas ”smarta hem” och som bland annat bygger på ”molnlösningar” eller lösningar som för sin funktion kräver kommunikation via mobilnätet eller annat kommunikationsnät och vår hemberedskap och reservkraftlösningar. Tyvärr så verkar det fortfarande vara stora brister i kunskapen bland de som säljer och installerar reservkraftanläggningar för privatpersoner.”
Idag (25-03-03) har Ny Teknik en artikel med rubriken ”Så ska cybersäkra energiöar byggas – Ludvikas jättepjäs i fokus”
https://www.nyteknik.se/energi/sa-ska-cybersakra-energioar-byggas-ludvikas-jattepjas-i-fokus/4337732
Där kan vi bl.a. under rubriken; ”Attack mot värmepumpar kan ge störningar i elsystemet”, läsa; ”Men om en angripare lyckas ta kontroll över flera värmepumpar samtidigt kan det också skapa obalans i elsystemet. Då skulle en stor elanvändning plötsligt försvinna och frekvensen i elnätet avvika långt utanför det normala. Dagens 300 000 uppkopplade värmepumpar utgör enligt Rise en tillräckligt stor mängd för att en sådan synkroniserad attack skulle orsaka betydande störningar i större områden av elsystemet.”
Vill vi säkerställa att vårt hus fungerar vid ”krig och kris” då kan det vara lämpligt att undvika lösningar för t.ex. värme som är beroende av kommunikation som kan saboteras.
Mina pumpar är inte uppkopplade ännu, men detta är ett bra argument mot att göra det. Ett annat argument är om någon kommer åt att stänga av bara min pump, när vi är bortresta mitt i vintern. Enkel åtkomst till allt hemma via Internet, är inte alltid bra. Fler och fler styr sina pumpar med tanke på elpriset. En fara skulle möjligen kunna vara manipulation av en sådan tjänst, där priset plötligt skjuter i höjden. Om man vill styra på elpris, kanske det vore bra att ställa in den på att slumpvis stänga av pumpen resp sätta på den igen inom ett 10 minuters intervall, istället för att göra det exakt när priset blir högt.M Martin Lundmark skrev:
Hej LilllenL Lilllen skrev:
Som utvecklingen har varit de senaste åren så får vi inte vara naiva och tro att vi är ”osårbara”.
Förberedelser och beredskap, det handlar om insatser innan ”kriget och krisen” inträffar.
Som du t.ex. ser av inlägg #1 623 här i tråden, så fick jag, när jag ställde frågor för ett år sedan, synpunkten att ;”Du behöver bättre förstå hur systemen interagerar för du ställer fel frågor”.
Det är inget fel att vi önskar kunna övervaka vårt hus och vårt värmesystem, men vi kan t.ex. välja att bygga och använda system som har ”envägs trafik” så att man inte kan styra värmen på fjärr.
Hursomhelst så gäller det att tänka över hur man undviker att tappa kontrollen över sina system.
Hej
Med tanke på det alltmer skärpta världsläget så får vi nog vara beredda på att risken för sabotage eller andra handlingar som t.ex. påverkar vår elförsörjning har ökat.
Jag möter nu allt oftare privatpersoner som har satsat på eller har för avsikt att skaffa någon form av reservkraft. Tyvärr möter jag samtidigt att den elkrafttekniska informationen från leverantörerna är knapphändig.
Detta ökar behovet att, som köpare, vara ”frågvis” och själv tänka igenom ”vad kan hända” vid reservkraftdrift.
Man bör pröva sin reservkraftanläggning i ”skarpt läge” så att man hittar eventuella flaskhalsar i funktionen.
Sjukhus som har krav på reservkraft som klarar 150 % av sjukhusets effektbehov kan därför t.ex. dela in sin reservkraft på tre generatorer där två generatorer klarar av effektbehovet. Bränslet är delat upp flera stora tankar med en bufferttank med självtryck till varige dieselmotor.
Som privatperson så kan man av det, lära sig att ”inte lägga alla äggen i samma korg” utan försöka att dela upp sin reservkraft så att man bara har ”en möjlighet”.
Bränslet kan man dela upp i flera tankar, man kan ha en generator för två olika bränslen (bensin gasol). Maten lagas på ett gasolkök som då kan vara kompletterat med ett spritkök etc.
Genom grannsamverkan kan man t.ex. dela upp tillgången på elverk och bränsle till dessa och matlagning, på några grannar där man i god tid byggt upp samarbetet och upplägget.
Ett strömavbrott på några timmar, är normalt inget bekymmer. Tror man att man klarar strömavbrott på flera dagar, upp till en vecka utan åtgärd, även under de kallaste vintermånaderna, som man har det idag, då behöver man rimligen inte agera.
I annat fall bör man nog börja fundera över sin reservkraftsituation.
Med tanke på det alltmer skärpta världsläget så får vi nog vara beredda på att risken för sabotage eller andra handlingar som t.ex. påverkar vår elförsörjning har ökat.
Jag möter nu allt oftare privatpersoner som har satsat på eller har för avsikt att skaffa någon form av reservkraft. Tyvärr möter jag samtidigt att den elkrafttekniska informationen från leverantörerna är knapphändig.
Detta ökar behovet att, som köpare, vara ”frågvis” och själv tänka igenom ”vad kan hända” vid reservkraftdrift.
Man bör pröva sin reservkraftanläggning i ”skarpt läge” så att man hittar eventuella flaskhalsar i funktionen.
Sjukhus som har krav på reservkraft som klarar 150 % av sjukhusets effektbehov kan därför t.ex. dela in sin reservkraft på tre generatorer där två generatorer klarar av effektbehovet. Bränslet är delat upp flera stora tankar med en bufferttank med självtryck till varige dieselmotor.
Som privatperson så kan man av det, lära sig att ”inte lägga alla äggen i samma korg” utan försöka att dela upp sin reservkraft så att man bara har ”en möjlighet”.
Bränslet kan man dela upp i flera tankar, man kan ha en generator för två olika bränslen (bensin gasol). Maten lagas på ett gasolkök som då kan vara kompletterat med ett spritkök etc.
Genom grannsamverkan kan man t.ex. dela upp tillgången på elverk och bränsle till dessa och matlagning, på några grannar där man i god tid byggt upp samarbetet och upplägget.
Ett strömavbrott på några timmar, är normalt inget bekymmer. Tror man att man klarar strömavbrott på flera dagar, upp till en vecka utan åtgärd, även under de kallaste vintermånaderna, som man har det idag, då behöver man rimligen inte agera.
I annat fall bör man nog börja fundera över sin reservkraftsituation.
Hej
När det gäller förvaring av bränsle och underhåll av utrustning för försvaret så finns en intressant artikel i dagens Ny Teknik (25-03-07) ,med rubriken; ”Försvarets nya lastbilar har 25 år gamla avgaskrav”
https://www.nyteknik.se/nyheter/forsvarets-nya-lastbilar-har-25-ar-gamla-avgaskrav/4338843
I artikeln så kan vi bland annat läsa; ”Jonas Silfver Wikstrand, sektionschef tunga hjulfordon på Försvarets Materielverk (FMV), förklarar varför försvaret väljer lastbilar med så föråldrade krav på avgasrening. – Det kommer sig av Försvarsmaktens krav på fordon. Det handlar om underhållsmässighet. En modern dieselmotor med tillsatser mår inte bra av att stå still över tid, säger han till Ny Teknik. Det handlar även om logistikkedjorna, fortsätter han. Nyare dieselmotorer kräver tillgång till tillsatsämnet Ad Blue (det vill säga urea) för att den selektiva katalytiska avgasreningen (SCR) ska fungera. Det vill försvaret inte göra sig beroende av. – Ad Blue kan dessutom kristallisera sig om det är för låga volymer i tanken, eller om fordonet blir stående över tid. Körcykeln inom försvaret är annorlunda. Fordonen körs under övningsverksamhet och kan sen stå stilla några månader. Det är inte de moderna efterbehandlingssystemen byggda för, säger Jonas Silfver Wikstrand.”
Frågan om hantering och förvaring av bränsle är inte ny. Men för den som t.ex. avser att ha tillgång till en dieseldriven generator vid strömavbrott så finns det en del att fundera över.
Jag tog bl.a. upp detta i mitt inlägg #912 här i tråden.
Att inte kunna använda den valda reservkraften i sin valda hemberedskap, vid ett skarpt läge är definitivt ingen bra situation. Vi skall även komma ihåg att då är även möjligheten till hjälp från andra är mycket starkt begränsad.
Är det någon som skaffat reservkraft (eller tänker skaffa reservkraft) där t.ex. tillsatsämnet Ad Blue krävs?
Klarar ni långtidsförvaring av bränsle?
När det gäller förvaring av bränsle och underhåll av utrustning för försvaret så finns en intressant artikel i dagens Ny Teknik (25-03-07) ,med rubriken; ”Försvarets nya lastbilar har 25 år gamla avgaskrav”
https://www.nyteknik.se/nyheter/forsvarets-nya-lastbilar-har-25-ar-gamla-avgaskrav/4338843
I artikeln så kan vi bland annat läsa; ”Jonas Silfver Wikstrand, sektionschef tunga hjulfordon på Försvarets Materielverk (FMV), förklarar varför försvaret väljer lastbilar med så föråldrade krav på avgasrening. – Det kommer sig av Försvarsmaktens krav på fordon. Det handlar om underhållsmässighet. En modern dieselmotor med tillsatser mår inte bra av att stå still över tid, säger han till Ny Teknik. Det handlar även om logistikkedjorna, fortsätter han. Nyare dieselmotorer kräver tillgång till tillsatsämnet Ad Blue (det vill säga urea) för att den selektiva katalytiska avgasreningen (SCR) ska fungera. Det vill försvaret inte göra sig beroende av. – Ad Blue kan dessutom kristallisera sig om det är för låga volymer i tanken, eller om fordonet blir stående över tid. Körcykeln inom försvaret är annorlunda. Fordonen körs under övningsverksamhet och kan sen stå stilla några månader. Det är inte de moderna efterbehandlingssystemen byggda för, säger Jonas Silfver Wikstrand.”
Frågan om hantering och förvaring av bränsle är inte ny. Men för den som t.ex. avser att ha tillgång till en dieseldriven generator vid strömavbrott så finns det en del att fundera över.
Jag tog bl.a. upp detta i mitt inlägg #912 här i tråden.
Att inte kunna använda den valda reservkraften i sin valda hemberedskap, vid ett skarpt läge är definitivt ingen bra situation. Vi skall även komma ihåg att då är även möjligheten till hjälp från andra är mycket starkt begränsad.
Är det någon som skaffat reservkraft (eller tänker skaffa reservkraft) där t.ex. tillsatsämnet Ad Blue krävs?
Klarar ni långtidsförvaring av bränsle?
Redigerat:
Det är ju frågor som i stort är giltiga även för reservkraft för privatpersoner. Men detaljerna blir helt annorlunda. Om vi pratar dieselgenerator av lämplig storlek för hushåll så ligger man på en tekniskt mycket lägre nivå än lastbilar gjorde för 25 år sedan. Ad blue tvivlar jag på att det finns något elverk i den storleken som kräver. Men att småmotorer som stått still länge inte startar lätt har nog de flesta upplevt. Att bensin som lagrats några år i en tank där locket inte sluter tätt gör motorn svårstartad är det nog också många som upplevt. Igenbeckade förgasare, torkade och spruckna slangar, luft i insprutningspumpar mm är annat som kan strula om man inte håller efter prylarna.M Martin Lundmark skrev:
Jag tror fortfarande att det är så mycket som kan gå fel med småmotorer att det är en ren felsatsning för den som bygger hela sin krisberedskap på att reservkraften måste fungera utan att också har ett stort intresse av att underhålla det och prova med jämna mellanrum på det sätt som du gör. Ha gärna reservkraft. Men punkt ett är att veta hur man klarar sig utan el.
På mitt tidigare jobb hade vi en nödgenerator för styr- och reglerströmmen i verket, vid händelse av strömavbrott.
Vi hade som rutin att provköra den en stund varje måndag förmiddag, i samband med ett annat arbete i närheten av platsen där den stod. Den tankades med vanlig blankdiesel med några års mellanrum och det var aldrig några bränslebekymmer.
Även för en privatperson med en önskan av reservkraft torde det vara vettigt att varmköra sin generator med jämna mellanrum.
Mvh
Vi hade som rutin att provköra den en stund varje måndag förmiddag, i samband med ett annat arbete i närheten av platsen där den stod. Den tankades med vanlig blankdiesel med några års mellanrum och det var aldrig några bränslebekymmer.
Även för en privatperson med en önskan av reservkraft torde det vara vettigt att varmköra sin generator med jämna mellanrum.
Mvh
Hej AvemoA Avemo skrev:
Tack för bra synpunkter
Om man, vid en veckas strömavbrott, helt klarar sig utan el då är nog saken enklare. Det var ungefär så, som föräldragenerationen växte upp för knappt hundra år sedan.
Då jag inte räknar med att klara mig utan el en vecka, under alla tidpunkter på året, så utgår jag ifrån att jag behöver kunna ha tillgång till el.
Värmen (via en bergvärmepump) som är största elbehovet ersätter jag med vedeldning och om jag sedan reducerar jag det övriga ”nödvändiga” elbehovet till under 200 W i genomsnitt så innebär det 33,6 kWh i elenergibehov för en vecka.
Den energimängden finns idag i de flesta elbilar och köper jag en dag en sådan så kan jag se bilen som ett energilager.
Jag bor i elområde 1 där det normalt finns ett snötäcke på villataken under flera vintermånader så skulle nog inte ett inköp av solceller löst frågan.
Jag har för närvarande vid strömavbrott ett batterilager uppbackat från en omvittnad pålitlig (Honda) enfasgenerator med Aspenbränsle som strömförsörjer ett speciellt enfasnät med reservkraft.
Jag har, i dagsläget, inte valt att satsa på en dieselgenerator som kan strömförsörja hela huset, mycket av det skäl som du tog upp.
Det kan låta behändigt att ta ett helhetsgrepp och ”bara” skaffa en stor generator och en stor dieseltank samt en reservkraftomkopplare och sedan ”flytta över hela huset” på reservkraft, vid strömavbrott.
Men då hade investeringen blivit ordentligt stor (och en hel del i tid med skötsel) om jag vill uppnå driftsäkerhet.
Genom att inte ”lägga alla äggen i samma korg” så ökar driftsäkerheten. Grannsamverkan är där en viktig faktor som den föräldrageneration som t.ex. upplevde andra världskriget, utvecklade under sin tid.
Redigerat:
