Test trall till altan – så klarade sig materialen efter 11 år

Sedan 2013 har 25 olika material legat monterade på två badbryggor vid Sibbarps badplats i Malmö. Testet, som inledningsvis skett i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, numera RISE, har undersökt hur materialen påverkas av väder, vind, saltstänk, biologiska angrepp och mekaniskt slitage. Nu har slutrapporten kommit efter 11 års exponering. 

Träexperten Jöran Jermer har medverkat vid testet för Malmö Stads räkning från start. Vi tog hjälp av honom för att tolka testresultaten.

Här är de viktigaste resultaten

De viktigaste resultaten från studien är:

1. Alla trämaterial har grånat och i olika grad förlorat sitt utseende. Alla träbaserade material oavsett behandling, grånade inom de första två-tre åren. Ek, robinia och roble fick dessutom ett blackigt och smutsigt utseende, med kraftig sprickbildning och uppfläkning i kantsidor.

2. Plast och komposit är färgstabilt och hållbart. Material av återvunnen plast och träkomposit har i stort sett behållit sin ursprungliga färg och inga rötskador har uppstått. Däremot har smuts samlats i rillorna, vilket är en återkommande svaghet.

3. Flera träslag drabbades av röta. Endast 6 tralltyper var fria från synlig röta:

• Accoya
• Azobé
• Bankirai/kirai
• Cumaru
• Fanérträ av gummiträ
• Obehandlad furukärnved från Gotland

Röta noterades i varierande grad hos impregnerat virke, Thermowood, Kebony, jättetuja, robinia, ek, roble och särskilt Organowood, som drabbades av omfattande rötskador och togs bort redan 2022.

4. Rillad trall ökar risken för sprickor. Sprickbildning var särskilt vanligt i rillade material, oavsett träslag. Stickor och uppfläkningar i rillorna innebär risk för skador, särskilt i miljöer där man går barfota.

5. Accoya utmärker sig. Accoya är det material som klarat sig bäst. Det har inga rötskador, minimal sprickbildning och hög dimensionsstabilitet, dock noterade man viss korrosion vid skruvskallar.

Materialen som fick bottenbetyg

Organowood (äldre formulering) angreps tidigt av röta och bedöms idag som olämpligt. Produkten finns inte längre kvar på marknaden, utan har ersatts av Organowood Nowa.

Läs mer: Miljövänligt virke från Organowood ruttnade – byts ut i flera kommuner

Ek, robinia och roble uppvisade kraftig sprickbildning, fläkningar och i vissa fall röta. Dessa träslag bedöms som olämpliga för altaner, bryggor och andra ytor där man vistas barfota.

Tryckimpregnerat trä visade vissa rötangrepp i sprickor där märg exponerats. Rekommendationen är att ställa högre krav på sorteringen vid inköp för att undvika märg i ytan.

Sioo-behandlade material, inklusive kärnved från Gotland, har inte gett det förväntade skyddet mot röta och påväxt. Enligt Jöran Jermer är effekten främst estetisk.

Rillade material har ökad risk för smuts, fukt och stickor.

Rekommendationer – vad ska man då välja?

Hur ska då en vanlig konsument tänka när man väljer typ av trall till altanen baserat på de här resultaten? Är det något av de tropiska träslagen som presterade bäst i testet?

– Om det gällde eget bygge skulle tropiska träslag vara helt uteslutet för min del. Miljöfrågorna känns viktigast. Man vet ju inte vad man ska tro när det gäller utsagor om att det är FSC-certifierat m m och att det kommer från ett hållbart skogsbruk, menar Jöran Jermer.

Som framgår av tabellen nedan så kostar tryckimpregnerat Kebony 764 kr/kvm, Thermowood 410 kr/kvm medan tryckimpregnerat NTR A kostar 222 kr/kvm. 

Finns det någon fördel att välja Kebony eller Thermowood framför tryckimpregnerat?

– I det korta perspektivet kan det kanske synas så, men dokumenterade erfarenheter över längre tid med horisontellt monterad Kebony och Thermowood i utsatta lägen saknas, vilket talar för det tryckimpregnerade, säger Jöran.

– Sprödheten hos Thermowood gör mig också lite tveksam. För t ex panel har jag inga invändningar mot vare sig Kebony eller Thermowood. 

För tryckimpregnerat gäller att man ser upp med sorteringen

För tryckimpregnerat gäller att man ser upp med sorteringen, särskilt när det gäller altanbrädor. Brädor med mycket stora kvistar och med märg ska definitivt undvikas.

Läs mer: Billigaste altanen 2025 – prisjämförelse material till altan hos 6 byggvaruhandlare

De flesta bygger heller inte sin altan i så här utsatt läge som man gjort i testet.

– Tryckimpregnerat fungerar bra i de flesta fall, och det är förstås därför att många husägare/fritidshusägare uppskattar att det ger bra beständighet/livslängd i förhållande till priset – ”good value for money”, säger Jöran. 

– Sedan kan man konstatera att inställningen till tryckimpregnerat trä är väldigt polariserad. Antingen gillar man det, eller avskyr man det. 

Beträffande sistnämnda framhålls ofta den upplevt negativa miljöprofilen som argument. I sådana fall får man då välja mellan ett helt annat material, eller ett trämaterial som har bra beständighet, men högt pris eller bara högt pris men dålig/tveksam beständighet, avslutar Jöran.

Tabell: Trallmaterial – resultat, pris och miljöprofil

Vanliga frågor

Vad är biocider?

Biocider är kemiska eller biologiska bekämpningsmedel som man använder för att bekämpa och kontrollera skadliga organismer. Träskyddsmedel som används för tryckimpregnering räknas som biocidprodukter.

Vad kostar det att bygga en 60 kvm altan själv?

Enligt Byggahus.se:s årliga jämförelse ligger priset på materialet till en 60 kvm stor altan mellan 21 000 kr - 29 000 kr i år 2025.