Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 918 inlägg
Boverkets byggregler vilar på lag och förordning, så i den mån det finns sådana som detaljerar det som ändras nu kommer de också att ändras.useless skrev:
I övrigt är det förstås korrekt. Finns det formkrav för hur något ska göras gäller de oavsett om kommunen håller en i handen medan man gör jobbet eller inte.
För gamla?J Jaggatagga skrev:
Det kan finnas barn och barnbarn som ser möjligheter om allt blir enklare. Ytterligare en lägenhet utan bygglov kan bli ett utmärkt generationsboende eller varför inte uthyrning för att minska den egna boendekostnader. Många möjligheter står för dörren om byråkraternas inflytande minskar.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Lagstiftaren är vag vad detta innebär men jag läser det inte som att målet är att utöka byggrätten generellt genom en utökad användning av liten avvikelse. Det tycks mer handla om att klämma in några nya bostäder på vinden eller att frisörens lokal ska kunna bli café trots att detaljplanen säger butikslokaler.M morgonspöket skrev:
Men helt klart ges byggnadsnämnden mer frihet i sina bedömningar än idag utan att det börjar pratas om tjänstefel och utredningar om att fel systematiskt har begåtts. Det är en form av återinförande av gamla tiders dispenser från detaljplanen som jag ser det. Så väljer man kommunpolitiker som vill ha liberaliseringar så kan det genomföras. Jag förutspår därför att det kommer att variera stort mellan kommuner hur dessa regler kommer att användas. Frågan är om politikerna vill hantera en massa små planavvikelser eller om de tycker det är bäst och bekvämast att följa dagens rättsordning, att planen gäller strikt?
Jo, men hur många på en vanlig villagata känner till BBR? Och hur många utgår ifrån att deras "uppfräschning" istället kan vara något som förstör huset? Hur detaljerade handlingar måste den enskilde ta fram för att kommunen ska kunna avgöra ifall åtgärden inte innebär ett förvanskande? Vi är nog många som vid frågor till kommunen gällande åtgärder fått svaret: "vi behöver utreda frågan genom en bygglovsprövning för att kunna göra en bedömning".
Det handlar delvis om kommunens skadeståndsansvar vid felaktig rådgivning. Men men, de som utreder har väl något svar på alla frågetecken
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Nog känner de flesta till att det finns omfattande regelverk och standarder i Sverige. Många tror ju att nästan alla åtgärder kräver "bygglov" t ex reparation och vanligt underhåll trots att detta aldrig vid någon tid har omfattats av krav på bygglov eller anmälan.
Skulle kulörbytet av huset eller annars ändring av fasaden i något enstaka extremt fall leda till elände så att omgivningen påverkas negativt så finns ju byggnadsnämndens tillsyn. Om det bara är den enskilde som drabbas så löser det sig ju självt s a s, det enskilde får leva med resultatet av sina handlingar.
Skulle kulörbytet av huset eller annars ändring av fasaden i något enstaka extremt fall leda till elände så att omgivningen påverkas negativt så finns ju byggnadsnämndens tillsyn. Om det bara är den enskilde som drabbas så löser det sig ju självt s a s, det enskilde får leva med resultatet av sina handlingar.
Samtidigt är det nog många som tror att bygglovet är själva kravet, inte att bygglovsprövningen görs för att tillse att kraven är uppfyllda.
När man inte längre behöver bygglov är det lätt att tro att alla krav också försvunnit.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Ja, troligen en vanlig föreställning. "Har man frågat om lov så är det OK."
Var alldeles lugn. När förslaget klubbats igenom kommer man dra igång massiva informationskampanjer som får 70-talets brödkampanj att blekna i jämförelse.B Buzzword skrev:Jo, men hur många på en vanlig villagata känner till BBR? Och hur många utgår ifrån att deras "uppfräschning" istället kan vara något som förstör huset? Hur detaljerade handlingar måste den enskilde ta fram för att kommunen ska kunna avgöra ifall åtgärden inte innebär ett förvanskande? Vi är nog många som vid frågor till kommunen gällande åtgärder fått svaret: "vi behöver utreda frågan genom en bygglovsprövning för att kunna göra en bedömning".
Det handlar delvis om kommunens skadeståndsansvar vid felaktig rådgivning. Men men, de som utreder har väl något svar på alla frågetecken
Redigerat:
Det jag har kollat på än så länge
*Kontrollen av både brandskydd och tillgänglighet är i praktiken obefintlig vid det som numera är attefallsreglerat.
*Studentlägenheter ska inte ha tillgänglighetskrav annat i 20%. Helt värdelöst och jag gissar dessutom att när de inte längre behövs för studenter så kommer man motivera bristen på tillgänglighet med att de redan är byggda.
*Helt plötsligt så får man bara bygga två parkeringsplatser på tomten och dessutom små sådana. Tittar jag runt där jag bor är tre eller fler fordon väldigt vanligt. Så vad blir bättre? Har det varit problem med fler parkeringsplatser?
*Att slå ihop ytan för friggebod och attefall i en pot ger större flexibilitet. Med den höjda nockhöjden på friggebodsdelen kan många dessutom utnyttja större del av tomten.
*Attefallsutbyggnad som dubbleras i storlek ger en yta som är mer ekonomisk att bygga och även går att planera bättre med befintlig planlösning i fler hus.
*Klarare regler vad gäller altaner får bort en del problem.
Så än så länge blandad kompott.
*Kontrollen av både brandskydd och tillgänglighet är i praktiken obefintlig vid det som numera är attefallsreglerat.
*Studentlägenheter ska inte ha tillgänglighetskrav annat i 20%. Helt värdelöst och jag gissar dessutom att när de inte längre behövs för studenter så kommer man motivera bristen på tillgänglighet med att de redan är byggda.
*Helt plötsligt så får man bara bygga två parkeringsplatser på tomten och dessutom små sådana. Tittar jag runt där jag bor är tre eller fler fordon väldigt vanligt. Så vad blir bättre? Har det varit problem med fler parkeringsplatser?
*Att slå ihop ytan för friggebod och attefall i en pot ger större flexibilitet. Med den höjda nockhöjden på friggebodsdelen kan många dessutom utnyttja större del av tomten.
*Attefallsutbyggnad som dubbleras i storlek ger en yta som är mer ekonomisk att bygga och även går att planera bättre med befintlig planlösning i fler hus.
*Klarare regler vad gäller altaner får bort en del problem.
Så än så länge blandad kompott.
Jag arbetar som arkitekt och håller på att läsa in mig på dessa förändringar och fundera på vad det kan komma att innebära för mig och mina kunder. Detta är bara lite tankar utifrån min förståelse så här långt. Jag är försiktigt positiv och tror generellt att det kommer bli lättare att tillgodose mina kunders behov och önskemål. Särskilt sammanslagningen till en lovfri "pott" tycker jag är en bra idé då "friggebod", "attefallshus","attefallstillbyggnad", "attefallstakkupa","bygglovsbefriat skärmtak" osv sällan överensstämmer med vad någon faktiskt vill göra utan snarare måste man rekonstruera vad kunden vill göra med hjälp av ett pussel av olika undantagsregler.
Regeringen är dock inte så tydlig i sin kommunikation som jag tycker att den borde vara. De trycker på nödvändigheten av att den enskilde ska kunna förstå vilka åtgärder som är lovpliktiga, vilket naturligtvis är en bra målsättning. Problemet är bara - som flera skrivit tidigare - att många uppfattar "bygglovspliktig" som liktydigt med att det finns krav på vad man kan göra när det i själva verket bara är en kontrollinstans som gör det möjligt för den enskilde att få bekräftelse på att deras byggplaner är förenliga med lagen. Jag är helt övertygad om att den överväldigande majoriteten av de som läser nyheten inte känner till detta.
Antagligen vill man få reformerna att framstå som större än vad de är och flytta ansvaret att informera den enskilde på oss konsulter och i synnerhet på kommunen. Kort sagt vet jag inte om den enskilde kommer få särskilt mycket enklare att förstå vad som faktiskt krävs av den och att det i många (men inte alla) fall kan finnas en poäng med att ansöka om frivilligt lov även om åtgärden är bygglovsbefriad.
Jag funderar naturligtvis utifrån min position som arkitekt. Jag kan tänka mig ett mer positivt och ett mer negativt utfall vad gäller mitt eget arbete och det värde jag kan tillföra mina kunder.
Positivt utfall:
Arkitekten kan ta ett större ansvar på så sätt att den blir ansvarig om en framtida tillsynsanmälan visar att projektet inte var lagenligt. Det blir en typ av garanti som byggare är vana vid men som vi arkitekter inte har behövt. I så fall flyttas ansvaret från kommunen till konsultledet som behöver nya försäkringar och även höja sina arvoden för att brösta risken, fast konkurrensutsatt. Jämfört med tjänstemännen är vi kanske också mer tillmötesgående och angelägna om att göra våra kunder nöjda och glada.
Negativt utfall:
Det är tänkbart att mer ansvar och höjda försäkringskostnader skulle driva upp priset så högt att det inte skulle skilja sig särskilt mycket från att faktiskt ansöka om lov, och att arkitekterna därför istället skulle slå ifrån sig ansvaret och säga att om kunden vill vara säker så får den ansöka om lov. Ansvaret landar då på den enskilde och utifrån min erfarenhet av att möta kunder med byggplaner så kommer många underskatta eller inte förstå vilka risker de utsätter sig för. Gråzonen av byggåtgärder som kanske är olagliga men som "går under radarn" kommer öka och därmed känsligheten för anmälan från grannar och allmänhet. Kanske att existensen av bygglov kommer väga tyngre vid försäljning av fastigheter än vad den gör idag.
Regeringen är dock inte så tydlig i sin kommunikation som jag tycker att den borde vara. De trycker på nödvändigheten av att den enskilde ska kunna förstå vilka åtgärder som är lovpliktiga, vilket naturligtvis är en bra målsättning. Problemet är bara - som flera skrivit tidigare - att många uppfattar "bygglovspliktig" som liktydigt med att det finns krav på vad man kan göra när det i själva verket bara är en kontrollinstans som gör det möjligt för den enskilde att få bekräftelse på att deras byggplaner är förenliga med lagen. Jag är helt övertygad om att den överväldigande majoriteten av de som läser nyheten inte känner till detta.
Antagligen vill man få reformerna att framstå som större än vad de är och flytta ansvaret att informera den enskilde på oss konsulter och i synnerhet på kommunen. Kort sagt vet jag inte om den enskilde kommer få särskilt mycket enklare att förstå vad som faktiskt krävs av den och att det i många (men inte alla) fall kan finnas en poäng med att ansöka om frivilligt lov även om åtgärden är bygglovsbefriad.
Jag funderar naturligtvis utifrån min position som arkitekt. Jag kan tänka mig ett mer positivt och ett mer negativt utfall vad gäller mitt eget arbete och det värde jag kan tillföra mina kunder.
Positivt utfall:
Arkitekten kan ta ett större ansvar på så sätt att den blir ansvarig om en framtida tillsynsanmälan visar att projektet inte var lagenligt. Det blir en typ av garanti som byggare är vana vid men som vi arkitekter inte har behövt. I så fall flyttas ansvaret från kommunen till konsultledet som behöver nya försäkringar och även höja sina arvoden för att brösta risken, fast konkurrensutsatt. Jämfört med tjänstemännen är vi kanske också mer tillmötesgående och angelägna om att göra våra kunder nöjda och glada.
Negativt utfall:
Det är tänkbart att mer ansvar och höjda försäkringskostnader skulle driva upp priset så högt att det inte skulle skilja sig särskilt mycket från att faktiskt ansöka om lov, och att arkitekterna därför istället skulle slå ifrån sig ansvaret och säga att om kunden vill vara säker så får den ansöka om lov. Ansvaret landar då på den enskilde och utifrån min erfarenhet av att möta kunder med byggplaner så kommer många underskatta eller inte förstå vilka risker de utsätter sig för. Gråzonen av byggåtgärder som kanske är olagliga men som "går under radarn" kommer öka och därmed känsligheten för anmälan från grannar och allmänhet. Kanske att existensen av bygglov kommer väga tyngre vid försäljning av fastigheter än vad den gör idag.
Det borde egentligen inte vara någon skillnad mot idag? Ritar Arkitekten eller konstruktören fel i dag så fastnar det visserligen innan felbygget är ett faktum, men incitamentet att göra rätt från början borde vara detsamma?A abexy skrev:
Men ja, man kanske får ta extrakostnaden för att låta ytterligare en part granska underlaget innan man skrider till verket. Kanske blir en ny marknad där avpolletterade bygglovshandläggare kan få nya jobb?
TheImprovisor
Allvetare
· Västkusten
· 1 104 inlägg
TheImprovisor
Allvetare
- Västkusten
- 1 104 inlägg
Resonemanget är väl snarare att det borde finnas en sådan kommunikation och att det vore en win-win för demokratin.Contrefort skrev:
Ja och nej. Kommunen står i praktiken som garant för att arkitektens ritningar är lagenliga eftersom de beviljar bygglovet med arkitektritningarna som underlag. Arkitekter har konsultansvarsförsäkring som täcker vissa typer av skadestånd, t.ex. om man skrivit att fönster ska ha måtten 12x10 på en ritning och 10x10 på en annan, vilket byggaren kanske inser när de försöker sätta in 12x10-fönster i ett för litet hål. Merkostnaden för att ändra läggs på arkitekten eftersom det är fel i dennes handlingar. Detta är ju inte något som har med byggnadens förenlighet med lagen att göra, det senare har till stor del varit en ickefråga eftersom kommunen ändå ska godkänna allt. Om arkitekterna ska ta detta ansvar så måste försäkringen utökas - ganska rejält skulle jag tro, om man betänker mängden av rättegångar i bygglovsfrågor.
Ser man det på så sätt kan man beskriva en del av förslagen som en privatisering av tjänstemännens arbete, för till skillnad från vad många kanske tror så utför kommunen faktiskt ett arbete och tar ett ansvar. Det försvinner inte för att kravet på att just kommunen ska utföra det tas bort, utan det flyttas till den enskilde eller till de konsulter som den väljer att anlita.
