Jo allt var bättre förr! 😉Alfredo skrev:
Jag tog körkort i slutet på 80-talet. Då fick man göra sånt. Vi fick köra på en halv bana och en instruktör tryckte på en knapp i ett kontrollrum så handbromsen aktiverades. På taket av bilen fanns en saftblandare som aktiverades när man tryckte ner kopplingen. Så instruktören kunde se hur man hanterade kopplingen samtidigt som de kunde se hur man styrde etc.
Dottern körde halkbana i somras och fick inte göra något sådant. Det var mer allmän information för i dagens bilar fixar ju Anti-sladd-systemen allt... 😢
AI säger att:
Kultrycket på en husvagn minskar vid högre fart på grund av aerodynamiska krafter och den förändrade luftströmmen som påverkar husvagnen vid högre hastigheter. Det här händer huvudsakligen av två skäl:
Därför rekommenderas det att hålla en lagom hastighet, justera kultrycket och se till att vikten är korrekt fördelad i husvagnen för att undvika att aerodynamiska krafter får för stor påverkan.
Kultrycket på en husvagn minskar vid högre fart på grund av aerodynamiska krafter och den förändrade luftströmmen som påverkar husvagnen vid högre hastigheter. Det här händer huvudsakligen av två skäl:
- Aerodynamiskt lyft: När hastigheten ökar skapas ett högre luftflöde över husvagnens tak. Detta luftflöde kan skapa en form av lyftkraft som tenderar att dra husvagnen något uppåt. Även om lyftet inte är stort, påverkar det hur mycket vikt som trycks ner på husvagnens dragkula. Resultatet blir en minskning i det tryck som ligger på dragkulan, eftersom en del av vikten istället fördelas som ett lyft.
- Luftmotståndets inverkan: Med högre hastigheter påverkar luftmotståndet fordonets bakre del alltmer, och denna kraft verkar bakåt och uppåt på husvagnen. Det kan leda till att bakdelen av husvagnen trycks något uppåt, vilket minskar trycket på kulan. Detta innebär att tyngdpunkten för hela ekipaget förskjuts något bakåt.
Därför rekommenderas det att hålla en lagom hastighet, justera kultrycket och se till att vikten är korrekt fördelad i husvagnen för att undvika att aerodynamiska krafter får för stor påverkan.
Några år tidigare för mig. Under min "körskoletid" "utsattes" jag varken för cirkulationsplatser, flerfiliga vägar, trafikljus eller halka. Start i medelsvår backe var väl något av de mer avancerade övningarna...Fairlane skrev:
Fast jag övningskörde privat en hel del med släpvagn, bland annat i relativt komplex stadsmiljö, helt utan släpvagnskast. 😂🙃🤓 Vet än idag inte säkert om det var OK men pappa gillade varken släp eller stadstrafik så vad gör man... 😇
Huga.
Ja, jag har haft besök från några personer som tagit körkort på mindre orter där det i rusningstrafik (7-9) är 30 bilar som passerar ett rödlyse... 😉
De brukar få panik när de kör i Stockholm i juli månad, "hjälp vad mycket bilar!", medan vi infödingar känner "skönt med så lite trafik så det flyter". 😂
Rusningstrafiken undvek man och närmaste rödljus var nog runt 20 mil bort. Bättre förr som sagt...
Jobbade för övrigt en sommar vid Nortull och bodde då i närheten av Haga Norra. Tror det tog max tio minuter från jag satte mig i bilen "hemma" tills jag var i hissen på väg upp till kontoret, så även jag uppskattar Stockholms sommarlugn.
Titta på denna de ger lite mera kunskap i ämnet.
Inte den jag mindes och har letat efter, men bra ändå.
Inte den jag mindes och har letat efter, men bra ändå.
Jag fick mitt körkort 4:e Feb 1976 och då hade jag kört halkbana på Stora Holm (Säve, Göteborg).
En Opel Ascona,(skitrolig bil att köra) vi hade hjälm med Walkie-Talkie där ledaren berättade vad vi skulle göra.
Var det inte så att hade man för långt till en halkbana slapp man innan dom var tillräckligt utbyggda?
Tog själv 1983 och vi fick defintivt köra halkbana och har gjort det ett antal gånger efteråt också i fortbildnings syfte via räddningstjänsten.
Lite spännande med lastbil på banan
Snabb googling visade detta.
Vet ej hur korrekt det är
Halkbanans historia. Lite kort om halkans historik. Första halkbanan togs i bruk 1969, kravet för att gå halkan började år 1974 och då var det på banor som Kinnekulle, Göteborg, Kumla och Gillinge. I dagsläget så finns det 24 trafikövningsplatser tillhörande TÖP och 17 anläggningar tillhörande Skid-car.
Vet ej hur korrekt det är
Halkbanans historia. Lite kort om halkans historik. Första halkbanan togs i bruk 1969, kravet för att gå halkan började år 1974 och då var det på banor som Kinnekulle, Göteborg, Kumla och Gillinge. I dagsläget så finns det 24 trafikövningsplatser tillhörande TÖP och 17 anläggningar tillhörande Skid-car.
Detta är som synes inte raketforskning, man kommer otroligt långt med några basala grundkunskaper kombinerat med sunt förnuft och lite erfarenhet.L Limpan4all skrev:
Jag klickade mig vidare bland rekommendationerna på YT efter att ha sett videon du länkade ovan. Det finns drösvis med videos som behandlar detta ämne. De allra flesta är även rörande överens och lär ut samma saker.
Jag noterar dock att ökad friktion mellan dragkulan och kulhandsken sällan nämns som ett varken effektivt eller bra sätt att motverka detta fenomen?
Nu skall jag även krypa till korset och erkänna att jag faktiskt inte har någon praktisk erfarenhet alls av körning med "stabilisatorkoppling" som en del anser vara guds gåva till släpkörningen. Kanske blir jag frälst av en provtur?
Det var bara obligatoriskt på de 4 orter där det fanns tillgång till bana i närheten (Kinnekulle, Göteborg, Kumla och Gillinge).
Förordningen kom 1976 men när det blev obligatorisk i hela landet vet jag inte.
Mot. 1975/76:1566
Det är utomordentligt angeläget att åtgärder vidtas i syfte att göra halkkörningen obligatorisk vid körkortsutbildning för att därmed öka trafiksäkerheten.
Då det emellertid är en kostsam apparat, som kräver övningsbanor och andra resurser, bör en utredning ske inom trafiksäkerhetsverket för att undersöka möjligheterna att på sikt genomföra ett obligatorium.
B
Björn He Bergman
Bannad
· Stockholms län
· 312 inlägg
Björn He Bergman
Bannad
- Stockholms län
- 312 inlägg
I USA verkar det vara tillåtet för lastbilar, eller kanske rättare sagt "amerikanska lastbilar" (som har motorhuv), att köras i upp till 100 km/tim (eller 62,14 engelska miles/tim), till skillnad från i Europa där lastbilar är hastighetsbegränsade till 80 km/tim...
Vad är skälet till att amerikanska lastbilar får köras i upp till cirka 100 km/tim? Kan det vara för att just amerikanska lastbilar (som har motorhuv) är särskilt konstruerade för att kunna köras säkert i 100? Det är t.o.m. tillåtet att köra en lastbil med släp i 100...
I Europa får en lastbil inte köras fortare än 80 km/tim, men jag tycker hastigheten för lastbilar borde kunna höjas till 90 km/tim, eller åtminstone så kallade semi-truckar (alltså en dragbil med en så kallad semitrailer påkopplad baktill) borde få köras i högst 90 km/tim (medan en vanlig lastbil med tillkopplat lastbilssläp däremot kanske bör vara fortsatt begränsad till 80). Det är ändå lagstiftat inom EU att en lastbil med totalvikt högre än 3,5 ton måste vara utrustad med en teknisk fartspärr som hindrar fordonet från att uppnå högre fart än 90 km/tim, då är det ju konstigt att lastbilar är hastighetsbegränsade till 80 km/tim - utom i Sverige då; Sverige är ett av få länder som undantagsvis tillåter lastbilar att köras i högst 90 km/tim på motorväg.
I Japan är det dessutom tillåtet att köra en tung lastbil i högst 100 km/tim, dock endast om lastbilens totalvikt är högst 8 ton; i Storbritannien får såvitt jag vet en lastbil med totalvikt högre än 3,5 ton men högst 7,5 ton köras i upp till cirka 112,66 km/tim (eller 70 engelska miles/tim). Då borde det ju vara gemensam EU-standard att en tung lastbil, med totalvikt högre än 3,5 ton och högst 7,5 ton, får köras i högst 105 km/tim (eller 65 engelska miles/tim; det tycker jag är en rimlig hastighetsbegränsning) - men en lastbil med högre totalvikt än 7,5 ton bör vara hastighetsbegränsad till 90 km/tim.
Det är förresten märkvärdigt att amerikanska lastbilar tillverkas med motorhuv, till skillnad från europeiska lastbilar som har motorrummet under förarhytten... Amerikanerna verkar anse att det är säkrast att köra en lastbil med motorhuv än en lastbil med förarhytt ovanpå motorrummet.
