Hur fasiken kommer vi överens om vart man ska bo?

[SågspånPappspikEternit]

Perfektionism, extremt detaljfokus (ser inte skogen för träden), stimuluskänslig, perceptionsstörningar/tvångsmässighet, inflexibel, rigid (i tanke, beteenden, handling), fastnar i tankespår, svårt med mentalisering (ta andras perspektiv), bara de egna behoven räknas, låg social motivation (vill bo där få andra bor). Har din hustru något specialintresse? Har hon vänner utanför familjen? Socialt småprat-kan hon det? "Insistence on sameness"?

Men hörrö du, det du läser i tråden är inte TS sambo. Det du läser är sambon framställd av TS. Sättet han beskriver henne är till 100% färgat av hans egen perception. Vi människor fungerar så.
(Tycker du förresten att det verkar som att TS är någon mentaliserings-expert?)

 

[lbgu]

Hon kollar på husdrömmar och tycker fix och renovering och meck med bostad är det roligaste som finns i världen

En av dina punkter var att du inte ville hålla på att renovera. Ifall hon älskar det så är det väl bara att ha som villkor för flytt att du inte behöver syssla med renoveringar utan att hon får fixa det. Hon är ju ändå i princip alltid hemma och gillar att göra det.

 

[annsofian]

Tro mig föreslagit just detta. Men frun avfärdar det för ”det är inte på riktigt om man inte äger själv så omöjligt att bedöma känslan”

Har läst hela tråden och jag anser att om hon tycker att man måste äga nåt för att verkligen få veta hur man känner så fine, då får hon köpa något sjäv. Jag skulle aldrig i h-e be min man köpa något till mig för att jag måste få "känna efter".

 

[jgg]

Ta fram SJ:s järnvägskarta över Sverige. Följ Mälarbanan västerut. Vad är första stoppet efter Sthlm C/Sbb?

Bålsta, Håbo kommun. 19 minuter från Sbb. Eftersom du åker 180 km/h till city utan stopp kommer du att köra i cirklar runt alla stackare som sitter och skakar på pendeltåg mellan småbyarna eller försmäktar i bilköer. Ta förstaklasskupén, det kostar lite extra men är värt vartenda öre. Det finns även pendeltåg som reserv. Åker man ändå bil är det E18 raka vägen, 140 km/h fram till köerna i Jakobsberg (eller 110 om man kör lagligt, vilket jag själv såklart alltid gör).

Därefter tar du fram Google Maps och drar en cirkel på 15 minuters bilväg från Bålsta Jvstn. Längs cirkelns ytterkant finner du fruns drömboende. Nederhassla? Kalmarnäslandet vid Mälaren? Längs Håbo Häradsväg upp mot Håtuna ligger några fina hus också. Grundskolor och gymnasium finns inne i Bålsta City, plus ett par vårdcentraler mm.

Jag tror problemet handlar mer om er relation än om er bostad, så jag skulle börja i den änden först. Kanske parterapi, eller hitta en bra psykolog du kan prata med på egen hand. Det kan vara till stor nytta att diskutera med någon som sett liknande situationer förut.

 

[rhmax]

Det som sagts om familjeterapi tror jag på, men undrar ändå:

Skulle ni båda vara glada i en fin sekelskiftare på 120 (eller kanske nån kvm mindre) i stan? Du skriver att de kostar 18 miljoner men de finns defintivt billigare.

Du har inte svarat om var du bor eller var du jobbar, men jag skulle tro att ni får låna till ett sån (har bekanta som har fått det med motsvarande inkomster) och nu har dessutom säkert ert nuvarande hus ett bra värde.

 

[sommarglass]

Hur ser hennes sociala liv ut idag? Jobbar hemifrån ensam? Har hon vänner eller är hon isolerad med sina tankar större delen av dagen. När du kommer hem, tar hon sig hemifrån till något eget (fika med vänner, träning, hobby)?

Risken med 100% hemarbete är att du och barnen är i princip hela hennes sociala liv. I längden skulle det kunna leda till depression om hon behöver mer men inte har det. Hon ser ert hus hela tiden och irriterar sig allt mer på det. Fast det är annat som skaver. Vill flytta er till ett helt annat sammanhang (livet på landet).

Justeringar som går att göra nu är terapi/samtalsstöd. Kontakt med vårdcentral. Ge/tvinga på henne egentid utanför bostaden/familjen. Kolla på Yepster efter en barnvakt som kan hämta ibland så hon kan dra iväg och träna. Gå ut på middag tillsammans ni två utan barn (inte bara du som går på aw). Se till att hon får möjlighet att uppskatta de saker ni har tillgång till.

Sätt henne på uppdrag att använda sin skärmtid till att planera andra saker än att titta på sekelskifteshus. T ex att planera en semesterresa (ej charter). Ta upp kontakten med gamla vänner som ni inte hunnit/prioriterat att träffa på grund av jobb/graviditeter/småbarn.

 

[MickeTyr]

Hon hatar tanken på att hyra för att det inte är ”på riktigt”. Ingen av oss har bott lantligt. Mina invändningar är exakt samma som dina. Vi får knappt ihop vardagen idag. Hur det ska funka med en enorm tomt, massor av djur (ja det ska hon också ha), behöva skjutsa barnen överallt etc står skriver i stjärnorna.

Jag ser bara en potentiell krasch i det.

Hon inser att det är orealistisk men är också deprimerad över att inte kunna göra det.

Har du inte postat exakt samma frågeställning tidigare?
Om ingen parameter förändras så är det en olöslig situation.

Det låter som att din fru har en relativt långtgående problematik som nu ställs på sin spets.
Frågan om boendet skulle jag säga är sekundär i denna situationen. Hon behöver uppsöka någon slags hjälp för att komma till bukt med den problematiken du beskriver.
Det är totalt orimligt att bli så deprimerad, som du beskriver det, över en längtan efter något man aldrig ens upplevt. En sak hade varit om hon var uppväxt på landet men så är inte fallet.
Om ni flyttar kommer detta säkerligen yttra sig i något annat längre fram.

Åter till huset: du betalar i princip alla era kostnader igenom din karriär, något som skulle påverkas kraftigt om ni flyttar. Rent rationellt så är det du som har beslutsmandat i frågan.

Detta säger jag som en som kommer ifrån landet och vill bo stort och ödsligt utan grannar. Bor dock (väldigt bra ifs) i en Stockholmsförort pga min och min frus karriär. Vi vill dock båda flytta ut på landet men som livet ser ut nu är det inte rimligt.

 

[Putte 9497]

Hur löser man en situation där man är tillsammans med någon man älskar, har små barn ihop men inte kan komma överens om vart man ska bo?

Jag vill bo stadsnära i ett hus som antigen är nytt eller totalrenoverat så vi slipper allt jobb. Frugan vill bo lantligt många mil utanför stad i ett äldre hus som kommer bli ett heltidsprojekt med jättetomt som ska vara tip topp och allt renoverat exakt som hon vill ha det.

Vi bor nu i ett hus vi totalblåst utanför Stockholm. Jag trivs bra (inte wow men helt ok) frugan tycker det är piss. Hon gillar inte hustypen (vill ha äldre hus) och bo lantligt.

Vi tittar på att sälja och flytta men de alternativ som jag gillar hatar hon, de alternativ hon gillar hatar jag. Jag vill ha tillgänglighet, nära till stan, massor av alternativ för barnen. Frugan vill ha lantligt. I hennes alternativ kommer allt ligga 40-60 minuter bort (större matbutiker, barnens aktiviteter, gymnasieskolor för framtiden etc). Vi kommer sannolikt tom behöva köra barnen till och från skolan.

Detta alltså när det INTE är rusning. I rusning kommer en tripp till centrala Sthlm ta runt 2 timmar.

Lika dåligt som hon mår av nuvarande boende skulle jag må av det hon föreslår. Det kommer gå ut över barnen och förhållandet krascha. Som det är nu mår hon så dåligt över boendet att förhållandet är rätt kasst.

Har någon varit i liknande läge? Hur löste ni det? Gick det ens

Ps Vi har varit tillsammans i 10 år och frugans vilja att bo lantligt var inte alls så här stark då vi träffades utan har vuxit fram.

Bo lantligt för barnens skull.

 

[Franco Franco]

Doomscrollar din fru många ekokammare om lantligt liv på Instagram? Om ja så kanske en väg är att försöka avgifta henne från Instagram och idiotierna man utsätter sig för på sociala medier.

 

[Amazeth]

Hur löser man en situation där man är tillsammans med någon man älskar, har små barn ihop men inte kan komma överens om vart man ska bo?

Jag vill bo stadsnära i ett hus som antigen är nytt eller totalrenoverat så vi slipper allt jobb. Frugan vill bo lantligt många mil utanför stad i ett äldre hus som kommer bli ett heltidsprojekt med jättetomt som ska vara tip topp och allt renoverat exakt som hon vill ha det.

Vi bor nu i ett hus vi totalblåst utanför Stockholm. Jag trivs bra (inte wow men helt ok) frugan tycker det är piss. Hon gillar inte hustypen (vill ha äldre hus) och bo lantligt.

Vi tittar på att sälja och flytta men de alternativ som jag gillar hatar hon, de alternativ hon gillar hatar jag. Jag vill ha tillgänglighet, nära till stan, massor av alternativ för barnen. Frugan vill ha lantligt. I hennes alternativ kommer allt ligga 40-60 minuter bort (större matbutiker, barnens aktiviteter, gymnasieskolor för framtiden etc). Vi kommer sannolikt tom behöva köra barnen till och från skolan.

Detta alltså när det INTE är rusning. I rusning kommer en tripp till centrala Sthlm ta runt 2 timmar.

Lika dåligt som hon mår av nuvarande boende skulle jag må av det hon föreslår. Det kommer gå ut över barnen och förhållandet krascha. Som det är nu mår hon så dåligt över boendet att förhållandet är rätt kasst.

Har någon varit i liknande läge? Hur löste ni det? Gick det ens

Ps Vi har varit tillsammans i 10 år och frugans vilja att bo lantligt var inte alls så här stark då vi träffades utan har vuxit fram.

Tror bestämt att ni kan ha nytta av parterapi. Helt enkelt för att inte få låsta positioner med skyttegravar hemmavid. Utforska era respektive drömmar och tankar i ett lugnt, respektfullt och positivt sammanhang med en vettig terapeut. Blanda för all del inte in barnen, det ställer dem i en svår situation.
Jag och min man hade en liknande situation, fast med ombytta roller, där kombon stadsnära vinterboende och sommarhus på landet blev en lösning under många år. Men den som har en stark dröm måste själv vara beredd att jobba med den. Det är inte ditt ansvar att bygga o slita ensam för att skapa hennes drömvärld. Det kanske inte är så, jag bara ser en underliggande frustration i din text. Formulera din egen dröm först, så ni har tydliga personliga utgångspunkter i samtalet. Lycka till!

 

[Snoffina]

Du är rätt på det till viss del. Det finns såklart andra saker som skaver. Hade allt annat varit perfektion hade hon möjligen kunnat acceptera nuvarande boende.

MEN med det sagt. När vi bodde i stan i en vacker sekelskiftslägenhet så svävade hon konstant på moln (även om tjatet om landet kom då) över hur vackert hennes hem var. Hon vaknade med typ ett leende varje dag och det gick aldrig över.

Människan är EXTREMT fokuserad på allt estetiskt med ett EXTREMT detaljfokus. En röd bil tex hade hon vägrat köra i princip. Matchar inte mina strumpor rätt med byxorna blir hon smått tokig.

Notera att detta inte har med pengar eller status att göra. Hon skulle kunna bo i Arvidsjaur om huset är fint.

Den här typen av hus tycker hon är perfektion;

[länk]

Den där typen av husen är en jättestark trend på insta sedan länge. De ska köpas gamla och sedan renoveras med William Morris-tapeter, speciella engelska färgtoner, allt linolja och Burlington -badrum. Samt eviga loppisfynd och dahlior i trädgården. Vill din fru bli influencer? Jag bor själv i ett område i Sthlm där det finns många sådana hus, renoverade dyrt in absurdum, och de säljs billigare nu än under pandemin. Det är en trend. Den går över.

 

[Cygni]

Tror det är din fru som du ska göra dig av med. Hon går aldrig att tillfredsställa.

 

[steelcenter]

Hon hatar tanken på att hyra för att det inte är ”på riktigt”. Ingen av oss har bott lantligt. Mina invändningar är exakt samma som dina. Vi får knappt ihop vardagen idag. Hur det ska funka med en enorm tomt, massor av djur (ja det ska hon också ha), behöva skjutsa barnen överallt etc står skriver i stjärnorna.

Jag ser bara en potentiell krasch i det.

Hon inser att det är orealistisk men är också deprimerad över att inte kunna göra det.

har hon tittat för mkt på mandelman??

 

[Radhussemlan]

Gör som GW flytta till Gnesta eller landet runtomkring, pendel varje timme rakt in till Yxhult. Sen har du Vagnhärad där tåget stannar, och Trosa som har egen busslinje, har din fru vart nån gång i Trosa? Så otroligt fett, om man har flis. Alla de här ställena kan man också nå Sthlm med bil. Så har vi bästa stället på jorden, Nyköping, men det blir nog för lång pendling för dig, tågen är inte heller pålitliga.
Annars tänkte jag föreslå hyr eller köp torp nånstans kan ni åka till på helgerna året runt så får hon känna på om det är så kul att sitta ute i skogen å titta på rådjur. Jag skulle dö av uttråkning men det är jag det.

 

[Marengo]

Jag har varit i exakt samma situation. Vi bodde ihop i 16 år. När barnen var små var där bra. Livet var fullt av liv och det spelade inte så stor var man var. Vi var medvetna om att vi drömde om helt olika boenden egentligen men hade det bra ändå. Det var ett skogligt villakvarter med trevliga grannar och perfekt för barn både vad gäller kompisar, skola, kompisar, aktiviteter, närområdesmiljö och husdjur. En idyll. Meen. Dels ändrade områdets karaktär väldigt mycket under åren. Barnen blev stora och flyttade hemifrån. En granne började dricka och blev obehaglig. Husdjuren dog ut. Vi ville flytta. Då kom det underliggande problemet fram. Han ville bo som trådstartaren, nytt centralt, fräscht, nära havet och gärna utan trädgård och jag ville bo som frun, mitt ute i skogen, gärna en gård med mark och massor att göra. Vi diskuterade ungefär alla lösningar som kommit fram här. Vi kollade runt. Vi letade efter någon kompromiss som vi både skulle kunna trivas med. Funderade på lägenhet i stan och ett lantställe. Osv. En annan viktig bit var att jag ville ha hund igen och han inte. Som en liten bonus..
Vi blev särbos. Han flyttade till lägenhet och jag bodde kvar i huset, som jag sedan sålde. I ett år var vi särbos och sen la vi ner det också.
Nu har det gått 4 år sedan vi flyttade isär. Han har skaffat ny. Särbo, med 20 mil emellan. Hon bor ute i skogen 😁 Jag har provat både ett oseriöst förhållande och att hyra in mig på en lantlig gård i väntan på att hitta något jag vill ha. Nu ska jag bo centralt i lägenhet ett tag, för att jag inte hittat rätt på någon punkt alls. Tiden går.. och hunden jag skaffade dog under otroligt tråkiga omständigheter. Det blir aldrig någon ny igen.
Livet är inte alltid enkelt 🤷‍♀️
Men jag tror nog fortfarande att jag ska hitta både det ena och det andra. Jag är jätteglad att jag sålde huset 🙂