Bygga stödmur
För att ta upp nivåskillnader på tomten kan ibland en stödmur behövas. Här berättar Byggahus trädgårdsdesigner Cajsa Lundin vad du ska tänka på när du ska bygga stödmur.
Ibland behöver man bygga en stödmur i trädgården; för att ta upp en nivåskillnad i en sluttning eller mellan ytor som är för branta och behöver planas ut. Stödmuren fixerar massorna och förhindrar att de rör sig mellan olika marknivåer.
En mur kräver ofta bygglov, oavsett om den är fristående eller har en jordfylld sida som en stödmur har, och särskilt om den ska byggas i tomtgräns och/eller är högre än 50 cm. Börja med att höra med byggnadsnämnden i din kommun om din planerade mur är bygglovspliktig.
Vacker engelsk stödmur av byggtimmer - slipers. Foto: Tranquil Earth
Här berättar Byggahus trädgårdsdesigner Cajsa Jacobsson om stödmurar och vad du ska tänka på när du väljer material till stödmuren. Cajsa jobbar mycket med nivåskillnader i trädgårdar och ritar då och då in stödmurar i sina projekt.
En stödmur kan byggas av följande material:
- Betongmurblock
- L-stöd
- Lecablock
- Platsgjuten betong
- Knäcksten
- Trädgårdsslipers/byggtimmer
- Gabioner
- Olika typer av natursten
– En stödmur kan du bygga med hjälp av betongmurblock, L-stöd, lecablock, platsgjuten betong, knäcksten, trädgårdsslipers/byggtimmer eller gabioner. Du kan bygga den av natursten såsom fältsten, sprängsten, skiffer, kalksten eller granit, berättar Cajsa Jacobsson.
En fogad naturstensmur. Foto: Cajsa Jacobsson
Naturstensmurar kan vara löst lagda och kallas då kallmur/torrmur, eller så kan de muras och fogas, då kallas de bruksmur.
– Även knäcksten och gabioner läggs utan fogbruk, fortsätter Cajsa.
En liten stödmur lagd som kallmur, dvs utan fog. Foto: Cajsa Jacobsson
Pris på olika typer av stödmurar
Priserna på olika typer av stödmurar påverkas dels av hur höga och långa de ska vara och dels av vilket material man väljer.
– Den kostnadseffektivaste stödmuren är en av slipers (byggtimmer), säger Cajsa.
För högre murar blir underarbetet dyrare. Låga murar upp till ca 30 cm kräver inte samma underlag eftersom jordtrycket mot muren blir lägre.
– Kallmurar är inte lika kinkiga, de klarar viss rörelse men är inte heller lika stabila, säger Cajsa.
En föredömligt vackert lagd sprängstensmur. Foto: Cajsa Jacobsson
En naturstensmur är den som kostar mest att lägga, för det kräver hantverkskunnande och tid. Kallmurar dyrast, närmast en konst.
Transport av sten är också dyr, även om inte själva stenen är det. Vid nyetablering av tomter kan fältsten eller sprängsten gärna återvinnas till murverk.
När man vill ha en mer regelbunden form av natursten använder man kalksten, skiffer eller granitblock. Huggna, sågade, kluvna stenblock är också lättare att bygga med än fältsten och sprängsten. Staplade murar måste ändå ofta bearbetas på plats för bra passform.
Stödmur av gabioner. Foto: Svenska Geotech AB
Gabioner tar tid att fylla, och ger därför ganska hög anläggningskostnad om man ska leja, men det är en typ av stödmur som de flesta klarar av själva. Det kräver ett bra underlag givetvis. Gabioner kan förses med klätterväxter eller träavtäckning som bänk.
En stil på stödmuren som passar huset och dess läge
Materialet i stödmuren ger den ett visst uttryck och det är bra om det harmonierar med huset och omgivningen.
– Natursten i stödmuren är alltid ett säkert kort. Tidlöst, åldras vackert, finns för alla arkitekturstilar, säger Cajsa.
– Betongsten passar inte på vischan, men i nya villakvarter är de mer regel än undantag. De ger förhållandevis låg budget genom att de är effektiva att lägga, praktiska och inte så dyra i inköp.
Till ett modernt, lite avskalat hus passar släta platsgjutna betongmurar, gabioner, putsade lecamurar, L-stöd och kanske byggtimmer.
Till ett klassiskt 30-talsfunkis bör man förvalta grundtanken och använda kalksten, platsjuten mur, granitblock, skiffer och naturstensmurar – funktionellt, enkelt. Muren bör då följa topografin och aldrig göras hög. Gärna växter i fogarna.
Till ett modernt trähus, kanske vitt i New England-stil skulle jag välja naturstensmur eller staplad skiffer – tåligt och traditionellt, andas kvalitet och ger en rofylld känsla. Även släta murar såsom putsad leca eller platsgjutna, funkar väl.
Murad rundand stödmur av betong. Foto: Cajsa Jacobsson
Cajsas tankar om stödmurar
Du själv då Cajsa, vad tycker du är bra och dåliga stödmurar?
– Man ser inte så mycket slipersmurar, kanske för att de inte marknadsförs och syns i butikerna som alternativ. Tycker de kan vara fina till ett modernt lite avskalat hus, särskilt i naturmiljö. Slipers kan behandlas med Sioo, slamfärg eller järnvitriol. De är förhållandevis billiga och effektiva att lägga också.
– Angående murmaterial är det lättare att säga vad jag helst undviker, men det är viktigt att säga att det handlar om personlig smak och tycke i slutändan, och inte minst budget.
En stödmur av L-stöd. Foto: Cajsa Jacobsson
Jag är inte mycket för betongmurblock som försöker efterlikna granit med skrovlig yta. Och jag undviker välvd front eller knäckt kant på murblocken, eftersom det ger mycket skuggspel och rörigt intryck i onödan. Hellre enkelt och rent om man ska välja betong, förordar jag. Betong ser schysstast ut när den inte försöker efterlikna något annat, utan bara är ärlig och robust. Inget fejk. Det håller i längden.
Måste man ändå använda denna typ av mur så försök ställa buskar och andra växter framför murväggen, för att minska dess visuella inverkan.
Vid stora höjdskillnader föreslår jag att dela upp i flera lägre murar. Bra att integrera levande grönska med rätt proportioner i mellanrummet, för att minska den anlagda kolosskänslan. Försök att ta upp höjdskillnader även inne på tomten, inte bara i ytterkant. Tomter med olika nivåer blir ofta väldigt mysiga och intressanta med naturlig rumsbildning, där olika funktioner blir uppdelade.
Torrmur av offerdalsskiffer. Foto: Molnsätra
Alternativ till stödmurar
Det är inte alltid en stödmur behövs och alternativet är att göra en slänt. Vid mindre lutningar än 1:3 kan man göra med växtslänter – med en bas av marktäckande växter blir det lättskött. Gärna trappvägar, vindlande gångar, vinklade trappor genom växterna, kanske med en sittplats, något ätbart och doftande på vägen. Man kan också göra breda trappor (avsatser) som en ”läktare”, istället för mur, kanske med vissa bänkpartier utbytta mot växtbäddar. Lägg till belysning så blir det ett fint blickfång.
Viktigaste rådet för lyckat slutresultat är att alltid tänka in en balanserande dos levande grönska till murar i en privat trädgård.
Kommentarer
13