Det har varit på jobbet efter arbetstid då vi får låna maskinerna. Har en mindre fräs men ingen svarv än. Men du löste det ju bra med grejerna du har ! 👍🏻 kanske skulle göra en åt sig själv med då!P Pysslarn skrev:
richardtenggren
Ingen-gör
· Norrlandet
· 6 589 inlägg
richardtenggren
Ingen-gör
- Norrlandet
- 6 589 inlägg
Jag har en 800, 1080 och tre 1400 och håller väl med om att 1400 inte känns optimal till 1200 skivor och det blir ju samma med 800-skenan för 600 skivor. Så kör 900 om du nu ska sätta sågen i den.
Jag brukar ta den mellersta till bänkskivor
Jag brukar ta den mellersta till bänkskivor
Den första av fyra är klar — nu är det dags att presentera mitt ”mysterieprojekt”…
Jenny har semester och jag har tagit mycket ledigt tillsammans med henne vilket inneburit att jag knappt satt min fot i verkstaden på flera veckor. Abstinensen är svår och projekten blir lidande men det är ändå lätt att göra prioriteringen.
Men nu har jag åtminstone fått ihop den första av fyra stycken:
En mdf- och plywoodkonstruktion, 16 respektive 12 mm, med en justerbar fot med vred och en låsmutter.
Ja, alla kan väl se att detta är en bordsbreddare till min arbetsbänk!
Bänken är bara 745 x 1800 mm och ibland är det knöligt att hantera stora föremål på den; till exempel hela skivor. Så nu gör jag bordsbreddare till den som ökar den totala bredden till 1250 mm.
Breddaren fäst i T-spåret på sidan av bänken (funkar såklart i kortändarna också) med två åtta mm T-skruvar och hemgjorda vred. Slitsar gör att jag kan justera höjden i infästningen om jag vill.
Toppskivan på breddaren har tio stycken 20 mm hål med korrekt MFT-avstånd i två rader som förlänger hålraderna i bänken ut i breddaren. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att behålla avståndet på 96 mm mellan hålen vid skarven mellan bänk och bordsbreddare men jag tror knappt att det kommer att ställa till det.
Det här känns bra!
Framtill på benet hålade jag förstyvningsskivan med två förskjutna hålrader som borrades i pelarborren med hjälp av 96 mm distanser; brydde mig inte om att fräsa dem med MFT-mallen. Räknar inte med att behöva någon precision där om jag behöver spänna fast något vertikalt.
I mellanrummet mellan breddarens bord och ben ryms en tving så jag kan spänna fast ämnen även på den höjden.
Ser lovande ut, nu ska jag bara göra resterande tre stycken bordsbreddare. 😃
Förra veckan var vi på en liten turné i småland och bodde bland annat i Växjö och där ligger Swedendro Tools butik och HK.
För en massa år sedan köpte jag en liten Holzmann träsvarv för att lära mig svarva men förstod inte vad jag köpte så det blev bara maskinen utan de extra anordningar som behövs för att svarven ska vara användbar.
I torsdags kom jag äntligen till skott och kompletterade mitt inköp — cirka 15 år senare…
Chuck med backar, drivdubb samt motdubb; skiva att skruva fast ämnen på följde faktiskt med svarven liksom kort och långt svarvstöd.
Nu blir det provkörning vilket år som helst…
Ha en riktigt bra kväll!
//Ronnie
Jenny har semester och jag har tagit mycket ledigt tillsammans med henne vilket inneburit att jag knappt satt min fot i verkstaden på flera veckor. Abstinensen är svår och projekten blir lidande men det är ändå lätt att göra prioriteringen.
Men nu har jag åtminstone fått ihop den första av fyra stycken:
En mdf- och plywoodkonstruktion, 16 respektive 12 mm, med en justerbar fot med vred och en låsmutter.
Ja, alla kan väl se att detta är en bordsbreddare till min arbetsbänk!
Bänken är bara 745 x 1800 mm och ibland är det knöligt att hantera stora föremål på den; till exempel hela skivor. Så nu gör jag bordsbreddare till den som ökar den totala bredden till 1250 mm.
Breddaren fäst i T-spåret på sidan av bänken (funkar såklart i kortändarna också) med två åtta mm T-skruvar och hemgjorda vred. Slitsar gör att jag kan justera höjden i infästningen om jag vill.
Toppskivan på breddaren har tio stycken 20 mm hål med korrekt MFT-avstånd i två rader som förlänger hålraderna i bänken ut i breddaren. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att behålla avståndet på 96 mm mellan hålen vid skarven mellan bänk och bordsbreddare men jag tror knappt att det kommer att ställa till det.
Det här känns bra!
Framtill på benet hålade jag förstyvningsskivan med två förskjutna hålrader som borrades i pelarborren med hjälp av 96 mm distanser; brydde mig inte om att fräsa dem med MFT-mallen. Räknar inte med att behöva någon precision där om jag behöver spänna fast något vertikalt.
I mellanrummet mellan breddarens bord och ben ryms en tving så jag kan spänna fast ämnen även på den höjden.
Ser lovande ut, nu ska jag bara göra resterande tre stycken bordsbreddare. 😃
Förra veckan var vi på en liten turné i småland och bodde bland annat i Växjö och där ligger Swedendro Tools butik och HK.
För en massa år sedan köpte jag en liten Holzmann träsvarv för att lära mig svarva men förstod inte vad jag köpte så det blev bara maskinen utan de extra anordningar som behövs för att svarven ska vara användbar.
I torsdags kom jag äntligen till skott och kompletterade mitt inköp — cirka 15 år senare…
Chuck med backar, drivdubb samt motdubb; skiva att skruva fast ämnen på följde faktiskt med svarven liksom kort och långt svarvstöd.
Nu blir det provkörning vilket år som helst…
Ha en riktigt bra kväll!
//Ronnie
Snygg breddare! Jag har inte kommit till skott att borra hål i min arbetsbänk, eller ens kommit till beslut om det bör vara det eller inte. Men en breddare med MFT-hål såg ju riktigt smart ut! Går den dessutom sätta ordentligt i bänken inbillar jag mig nästan att det skulle kunna räcka "för det mesta" ska nog stjäla din idé, vilket år som helst jag får lite till över att driva i garaget... Och befintligt kaos är åtminstone hanterbart.
Tydligen har man varit snäll; det känns som julafton…
…men det är bara en helt vanlig födelsedag!
Japp, fyllde år förra helgen och fick bland annat ett presentkort på Fine-Tools!
Slängde mig i stort sett omgående på iPaden och beställde det här:
En putshyvel No 4,5 från Juuma. Hög finish på kropp, alla lösa delar och handtag — vi ska nog bli kompisar. Har sedan tidigare en blockhyvel från samma tillverkare och den är jag mycket nöjd med.
Sedan räckte pengarna nästan (fick skjuta till lite) till en sådan här också:
Har många gånger behövt en figursåg men Bachos sladdriga variant är inte att tänka på och alternativen är inte bättre. Knew Concepts såg har hittills varit en dröm men nu kunde jag förverkliga den drömmen. 😊
Och i ärlighetens namn — för att säkerställa att det skulle bli lite verkstadsrelaterat i anslutning till födelsedagen helgarderade jag veckan innan och beställde lite nyttigheter på egen hand. 😀
Jag gav mig en Format 150 mm centrumvinkel samt tre flexibla stålskalor, 200, 500 och 1000 mm, också från Format. De är bara 0,5 mm tjocka men den minsta är förvånansvärt styv ändå, inget man sveper runt tunna detaljer direkt.
OTD-Tools levererade snabbt och välpackat.
Annars är jag klar med mina fyra bordsbreddare sedan en tid; gott att ha dem när de behövs!
Utöver att vara ”hjulande” glad för mina presenter har det också varigt roligt att få använda svärfars gamla plåtsax lite grand. (Vad heter varianten; bänkklipp, bänksax eller förmodligen något helt annat?)
Det är en gammal Peddinghaus och den har med all säkerhet fått bekänna färg i hans arbete men den är fortfarande helt grym trots att jag gissar att den är 40-50 år gammal.
i mina ögon ännu ett argument för att köpa så bra kvalitet som man någonsin har råd med…
Det var det hela, inte så märkvärdigt kanske egentligen men för mig var det det och jag är helt enkelt barnsligt glad!
Ha nu ett bra slut på månaden augusti och en fin helg!
//Ronnie
…men det är bara en helt vanlig födelsedag!
Japp, fyllde år förra helgen och fick bland annat ett presentkort på Fine-Tools!
Slängde mig i stort sett omgående på iPaden och beställde det här:
En putshyvel No 4,5 från Juuma. Hög finish på kropp, alla lösa delar och handtag — vi ska nog bli kompisar. Har sedan tidigare en blockhyvel från samma tillverkare och den är jag mycket nöjd med.
Sedan räckte pengarna nästan (fick skjuta till lite) till en sådan här också:
Har många gånger behövt en figursåg men Bachos sladdriga variant är inte att tänka på och alternativen är inte bättre. Knew Concepts såg har hittills varit en dröm men nu kunde jag förverkliga den drömmen. 😊
Och i ärlighetens namn — för att säkerställa att det skulle bli lite verkstadsrelaterat i anslutning till födelsedagen helgarderade jag veckan innan och beställde lite nyttigheter på egen hand. 😀
Jag gav mig en Format 150 mm centrumvinkel samt tre flexibla stålskalor, 200, 500 och 1000 mm, också från Format. De är bara 0,5 mm tjocka men den minsta är förvånansvärt styv ändå, inget man sveper runt tunna detaljer direkt.
OTD-Tools levererade snabbt och välpackat.
Annars är jag klar med mina fyra bordsbreddare sedan en tid; gott att ha dem när de behövs!
Utöver att vara ”hjulande” glad för mina presenter har det också varigt roligt att få använda svärfars gamla plåtsax lite grand. (Vad heter varianten; bänkklipp, bänksax eller förmodligen något helt annat?)
Det är en gammal Peddinghaus och den har med all säkerhet fått bekänna färg i hans arbete men den är fortfarande helt grym trots att jag gissar att den är 40-50 år gammal.
i mina ögon ännu ett argument för att köpa så bra kvalitet som man någonsin har råd med…
Det var det hela, inte så märkvärdigt kanske egentligen men för mig var det det och jag är helt enkelt barnsligt glad!
Ha nu ett bra slut på månaden augusti och en fin helg!
//Ronnie
Verktygstokig
· Halland
· 7 597 inlägg
Grattis i efterskott!P Pysslarn skrev:
Kontrollera att stålskalorn är raka
Nu har jag nästan knäckt mig på två skivor mdf, känns som att infarkten var nära…
Infarkt ett:
Köpte hem två fullstora mdf-skivor nyligen och enda alternativet var att ta in dem i verkstaden direkt. Dessvärre är läget i verkstaden enormt kaotizkt och det finns inte en plan yta som det inte ligger en massa grejor (mög) på — fräsbord, justersåg, arbetsbänk, moxon vise, pelarborrens bord osv — allt är belamrat och fri golvyta är max fyra nkvadratmeter. Jag har tränat upp en extrem smidighet bara genom att manövrera i bråten.
Och nu kom det in två helskivor dessutom; kunde lika gärna tagit in en finlandsfärja…
Diagnos: total logistisk infarkt som snart endast botas med en dunk fotogen och en ask tändstickor.
Så idag bestämde jag mig för att grovstycka mdf-en vilket självklart kommer att leda till en del svinn men nu gick det inte längre.
Infarkt två:
Men herrejösses vad tungt mdf har blivit, även om priserna har rusat tycker jag nog att det verkar som att man får v ä l d i g t mycket för pengarna. Oergonomiskt som bara den att lyfta upp skivorna på arbetsbänken men bara lyftet gav både blodsmak och yrsel så även där blev det bra utdelning.
Diagnos: man blir bevisligen inte yngre…
Men nu till det kuliga: idag har jag ”sågat in” min nya Makita-skena jag köpte till TS55-an samt använt mina nya bordsbreddare. Känns bra!
Otroligt vilken skillnad hundra millimeter extra kan göra! (Försök nu hålla styr på eventuella ekivoka associationer.) Den något längre Makita-skenan ger en mycket bättre start och ett bättre avslut än Festools 1400 skena.
Breddarna är superstabila och gör att jag äntligen kan hantera hela skivor på arbetsbänken.
Enda bakslaget hittills är de här:
Av pur snålhet har jag använt vanlig M8 med sexkantshuvud till T-spåret och för att underlätta lite gjorde jag avlånga ”glidprylar” som skulle hjälpa upp glidet lite. Det gör det inte! Det är trångt och skallarna hugger och är allmänt tråkiga.
Så nu byts de mot T-spårsskruv.
Jag sågar skivmaterial på eps-plast och de där skivorna är också rätt skrymmande. Nyligen såg jag en lösning på Tuben som jag blev nyfiken på.
En kille kapade skivan tvärs av och satte på ”gångjärn” av silvertejp. Testades omgående och jag gillar lösningen so far.
Och här är resultatet av dagens övningar:
Mdf i mer hanterliga dimensioner, somligt blir skåp/hyllor i verkstaden direkt, annat blir just annat. 😊
I övrigt har jag lagt tid på att ”hänga om” i verkstaden efter mina senaste inköp men det är nog föga intressant. Annat har inte kommit tillräckligt långt för att presenteras men någon dag så…
Men nu är prio ett att avstyra en total kollaps i verkstaden — återkommer så småningom. 😉
//Ronnie
Infarkt ett:
Köpte hem två fullstora mdf-skivor nyligen och enda alternativet var att ta in dem i verkstaden direkt. Dessvärre är läget i verkstaden enormt kaotizkt och det finns inte en plan yta som det inte ligger en massa grejor (mög) på — fräsbord, justersåg, arbetsbänk, moxon vise, pelarborrens bord osv — allt är belamrat och fri golvyta är max fyra nkvadratmeter. Jag har tränat upp en extrem smidighet bara genom att manövrera i bråten.
Och nu kom det in två helskivor dessutom; kunde lika gärna tagit in en finlandsfärja…
Diagnos: total logistisk infarkt som snart endast botas med en dunk fotogen och en ask tändstickor.
Så idag bestämde jag mig för att grovstycka mdf-en vilket självklart kommer att leda till en del svinn men nu gick det inte längre.
Infarkt två:
Men herrejösses vad tungt mdf har blivit, även om priserna har rusat tycker jag nog att det verkar som att man får v ä l d i g t mycket för pengarna. Oergonomiskt som bara den att lyfta upp skivorna på arbetsbänken men bara lyftet gav både blodsmak och yrsel så även där blev det bra utdelning.
Diagnos: man blir bevisligen inte yngre…
Men nu till det kuliga: idag har jag ”sågat in” min nya Makita-skena jag köpte till TS55-an samt använt mina nya bordsbreddare. Känns bra!
Otroligt vilken skillnad hundra millimeter extra kan göra! (Försök nu hålla styr på eventuella ekivoka associationer.) Den något längre Makita-skenan ger en mycket bättre start och ett bättre avslut än Festools 1400 skena.
Breddarna är superstabila och gör att jag äntligen kan hantera hela skivor på arbetsbänken.
Enda bakslaget hittills är de här:
Av pur snålhet har jag använt vanlig M8 med sexkantshuvud till T-spåret och för att underlätta lite gjorde jag avlånga ”glidprylar” som skulle hjälpa upp glidet lite. Det gör det inte! Det är trångt och skallarna hugger och är allmänt tråkiga.
Så nu byts de mot T-spårsskruv.
Jag sågar skivmaterial på eps-plast och de där skivorna är också rätt skrymmande. Nyligen såg jag en lösning på Tuben som jag blev nyfiken på.
En kille kapade skivan tvärs av och satte på ”gångjärn” av silvertejp. Testades omgående och jag gillar lösningen so far.
Och här är resultatet av dagens övningar:
Mdf i mer hanterliga dimensioner, somligt blir skåp/hyllor i verkstaden direkt, annat blir just annat. 😊
I övrigt har jag lagt tid på att ”hänga om” i verkstaden efter mina senaste inköp men det är nog föga intressant. Annat har inte kommit tillräckligt långt för att presenteras men någon dag så…
Men nu är prio ett att avstyra en total kollaps i verkstaden — återkommer så småningom. 😉
//Ronnie
Redigerat:
Hej Ronnie!
Kämpa på!
Jag känner igen din beskrivning men ändå har man svårt att förstå varför saker har blivit större, tyngre och mer otympliga med åren?
Det var betydligt lättare förr trots att man jobbade i uppförsbacken. Logiskt sätt borde det vara lättare i dag när man befinner sig i nerförsbacken!
Dag
Kämpa på!
Jag känner igen din beskrivning men ändå har man svårt att förstå varför saker har blivit större, tyngre och mer otympliga med åren?
Det var betydligt lättare förr trots att man jobbade i uppförsbacken. Logiskt sätt borde det vara lättare i dag när man befinner sig i nerförsbacken!
Dag
Aahhh — äntligen höst! Så skönt…
Ja, jag är faktiskt en höst- och vinterkille som inte gillar sol och bad något vidare. Med det klarlagt får jag ändå säja att säsongsväxlingarna är en av de större fördelarna med att bo där vi gör, årets olika årstider har alla sina fördelar.
Men — nu sjunker den relativa luftfuktigheten och jag kan förpassa avfuktaren ur verkstaden vilket ger lite mer svängomutrymme och dessutom kan jag leverera de här:
Yes! Fönsterbrädorna jag gjorde tidigt i somras till en god granne. Massiv furu som dimensionerats och hyvlats i snickeritorrt skick. De hade — i motsats till mig — inget utrymme med kontrollerat klimat så jag erbjöd mig att förvara dem tillsvidare så att materialet inte skulle gå bananas på grund av sommarens luftfuktighet. Men nu är det inget bekymmer längre och jag behöver inte vårda tretton mjuka furubrädor mot stötar och fukt. Fabelhaft!
Fönsterbrädorna ligger på min bärbara arbetsbänk som jag donerat till min bror vilket är anledningen till den här övningen:
Jepp, jag hålar upp en ny skiva med hjälp av min Festoolskivemall. Har lite funderingar kring en ny portabel arbetsbänk som jag vill utforska och utveckla så nu får min arbetshäst till fräs göra nytta igen. Hålen är förborrade med 16 millimeters borr så det är väldigt lite som återstår att fräsa, ganska skönt när det är 78 hål som ska göras… Både för mig och fräsen.
Tänker göra bänken lite större än den förra och för att hålla ner vikten är skivan 16 millimeter tjock istället för 18. En annan lösning är detta:
På skivan ligger sargerna; de är gjorda i en slags ”torsion box-utförande” av sexmillimeters plywood och både böj- och vridstyvheten är klart godkända.
En del andra lösningar skall i slutänden förhoppningsvis också bidra till en någorlunda lätt men ändå stabil arbetsbänk.
Återkommer allteftersom arbetet fortskrider; önskar dig ett bra slut på vardagsdelen av veckan.
//Ronnie
Ja, jag är faktiskt en höst- och vinterkille som inte gillar sol och bad något vidare. Med det klarlagt får jag ändå säja att säsongsväxlingarna är en av de större fördelarna med att bo där vi gör, årets olika årstider har alla sina fördelar.
Men — nu sjunker den relativa luftfuktigheten och jag kan förpassa avfuktaren ur verkstaden vilket ger lite mer svängomutrymme och dessutom kan jag leverera de här:
Yes! Fönsterbrädorna jag gjorde tidigt i somras till en god granne. Massiv furu som dimensionerats och hyvlats i snickeritorrt skick. De hade — i motsats till mig — inget utrymme med kontrollerat klimat så jag erbjöd mig att förvara dem tillsvidare så att materialet inte skulle gå bananas på grund av sommarens luftfuktighet. Men nu är det inget bekymmer längre och jag behöver inte vårda tretton mjuka furubrädor mot stötar och fukt. Fabelhaft!
Fönsterbrädorna ligger på min bärbara arbetsbänk som jag donerat till min bror vilket är anledningen till den här övningen:
Jepp, jag hålar upp en ny skiva med hjälp av min Festoolskivemall. Har lite funderingar kring en ny portabel arbetsbänk som jag vill utforska och utveckla så nu får min arbetshäst till fräs göra nytta igen. Hålen är förborrade med 16 millimeters borr så det är väldigt lite som återstår att fräsa, ganska skönt när det är 78 hål som ska göras… Både för mig och fräsen.
Tänker göra bänken lite större än den förra och för att hålla ner vikten är skivan 16 millimeter tjock istället för 18. En annan lösning är detta:
På skivan ligger sargerna; de är gjorda i en slags ”torsion box-utförande” av sexmillimeters plywood och både böj- och vridstyvheten är klart godkända.
En del andra lösningar skall i slutänden förhoppningsvis också bidra till en någorlunda lätt men ändå stabil arbetsbänk.
Återkommer allteftersom arbetet fortskrider; önskar dig ett bra slut på vardagsdelen av veckan.
//Ronnie
Ha, döden kom som en befrielse, nu slipper vi äntligen varandra…
Jepp, idag dog slutligen min lilla kinesiska rikt- och planhyvel, just den här med dekaler från ”Woodstar” men den finns i fler varianter än Covidviruset och är ungefär lika nyttiga allihop, tror jag.
Tokhyllad av tidningen ”Gör det själv” som tyckte att det var en fantastisk maskin någon gång i början av senaste seklet. Trodde då att de visste vad de skrev om och köpte en; som tur är på rea någon tusenlapp billigare än till ordinarie pris. Ett köp jag ångrat från första gången jag använde eländet. Har också ångrat fem års prenumeration av ”Gör det själv”.
Nu tror jag inte att maskiner kan drabbas av karma — för precis som @Daniel—N sa en gång: ”fanns karma skulle inte små barn få cancer” men just den här maskinen förtjänar dålig karma.
Den borde bli konservburkar som plöjdes ner på en stenig åker någonstans och bara blev till rost…
Men se nu! Äntligen! Har alltid känt att det här skräpet kan man varken sälja eller skänka om man vill vara en riktig människa men nu är den äntligen död och jag är fri. Skruvade isär eländet för att ta tillvara motorn som snurrade vidare när allt annat packade ihop (Ok, det var drivremmen till matningen som gått av men jag såg äntligen chansen att förkorta mitt lidande så nödslakt blev den spontana reaktionen.)
Ja, det här var ju en väldigt upprymd post men nu får jag ta mig i kragen, göra plats i verkstaden (hur det nu ska gå till) och kontakta fodervärden för min Ejca L39 och få hem den.
Det är ju på tiden!
//Ronnie
Jepp, idag dog slutligen min lilla kinesiska rikt- och planhyvel, just den här med dekaler från ”Woodstar” men den finns i fler varianter än Covidviruset och är ungefär lika nyttiga allihop, tror jag.
Tokhyllad av tidningen ”Gör det själv” som tyckte att det var en fantastisk maskin någon gång i början av senaste seklet. Trodde då att de visste vad de skrev om och köpte en; som tur är på rea någon tusenlapp billigare än till ordinarie pris. Ett köp jag ångrat från första gången jag använde eländet. Har också ångrat fem års prenumeration av ”Gör det själv”.
Nu tror jag inte att maskiner kan drabbas av karma — för precis som @Daniel—N sa en gång: ”fanns karma skulle inte små barn få cancer” men just den här maskinen förtjänar dålig karma.
Den borde bli konservburkar som plöjdes ner på en stenig åker någonstans och bara blev till rost…
Men se nu! Äntligen! Har alltid känt att det här skräpet kan man varken sälja eller skänka om man vill vara en riktig människa men nu är den äntligen död och jag är fri. Skruvade isär eländet för att ta tillvara motorn som snurrade vidare när allt annat packade ihop (Ok, det var drivremmen till matningen som gått av men jag såg äntligen chansen att förkorta mitt lidande så nödslakt blev den spontana reaktionen.)
Ja, det här var ju en väldigt upprymd post men nu får jag ta mig i kragen, göra plats i verkstaden (hur det nu ska gå till) och kontakta fodervärden för min Ejca L39 och få hem den.
Det är ju på tiden!
//Ronnie