222 868 läst · 2 040 svar
223k läst
2,0k svar
Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?
HejD Dilato skrev:
För att undvika missförstånd, så skall vi vara medvetna om att vi sedan EU inträdet har gemensamma säkerhetsföreskrifter (en harmonisering) i Europa.
Broschyren jag länkade till, gäller hela Europa och PEN-ledare finns inte i alla europeiska länder.
Bilden visar ett TT-system (separatjordat system) med två schematiskt ritade jordtagsresistanser, där används inte PEN-ledare.
Bilden är alltså inte felaktig.
I vilka länder som denna typ av TT-system används vet jag inte. Men jag tycker det liknar det sätt som kan finnas i Norge.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 898 inlägg
En text på Svenska, med visserligen okänt ursprung, förutsätter jag handlar om Sverige om ingenting annat anges.
Hej Bo.SiltbergBo.Siltberg skrev:
”No bad feelings”
Det är bra att de instrument och apparater som skall användas i Sverige har en bruksanvisning på svenska. Men det säger då inget om ursprungslandet.
Vi får hjälpas åt så att det blir rätt tolkat.
Här är en artikel om en som har kopplat till en stirlingmotor till en pelletspanna. Men det är ju ingen större verkningsgrad för elen. Vad brukar en panna ha för effekt? 20kW? Iså fall är verkningsgraden för elen endast 5% Inget man klarar av att driva ett modernt hus på i händelse av strömavbrott. Då lär väl för övrigt pannan slockna? Nu skulle han ju förvisso investera i ett hemmabatteri också:Mikael_L skrev:
https://www.nyteknik.se/energi/stirlingmotor-i-pannrummet-ingen-ekonomi-men-livskvalitet/4302621
Värmebehovet i ett hus är nog mera åt 2 - 6 kW. Verkningsgrad för en stirlingmotor 15-20%. Generator 90-98%. (möjligen kan man driva en turbin med 30-35% verkningsgrad)E Einh skrev:
Det som troligen kan ställa till det är att man kanske måste upp rätt mycket i temperatur för att få bra verkningsgrad men att man sedan inte har avsättning för detta så att det blir att kyla av till kråkorna om det inte skall bli bastu i hela huset.
En ångdriven turbin får tydligen dock matas med maximalt 3-10% vattenånga då droppar på blad som roterar i höga hastigheter är dåligt.
Kallas överhettad ångaspikplanka skrev:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ånga#Överhettad_ånga
Vi har en turbin på jobbet. Ingående ånga är 450 grader och 65 bar
Hej
Nu har vi ett ymnigt snöfall efter kusten från Stockholmsområdet och uppåt, det drar sig norrut och snöfallet slutar nog inte förrän fredag eftermiddag. Enligt SMHI så kan det kan nog bli 50 cm nysnö.
Termostaten i min äldsta frysbox (drygt 30 år gammal) slutade fungera för någon vecka sedan så jag har skaffat en ny frysbox med samma yttermått så att den ”passar in” på platsen.
Till min glädje så kunde jag få tag på en frysbox med nästan samma mått och med inverterdrift. Jag håller på att mäta egenskaperna hor frysboxen och återkommer med resultat senare.
Men det verkar hitintills som att Inverterdriften jämfört med on/off-driften kompenserar för att denna nya frysbox har mindre isolering och därmed större volym. Det verkar bli ungefär samma elenergiåtgång samtidigt som frysboxens volym ökat från 200 liter till 300 liter.
Bytet av frysbox (till inverterdrift) innebär att jag nu har kylskåpet samt frysen i köket med inverterdrift samt två frysboxar ytterligare med inverterdrift
Jag närmar mig nu att alla elapparater (inklusive 12V / 230 V invertern) jag kopplar in till mitt enfas reservkraftnät har switchad teknik och alltså genererar switchbrus där vi fortfarande saknar produktnormer som begränsar nivåerna.
Det kan innebära att mitt lilla reservkraftnät vid skarpt läge har (för) höga nivåer av switchbrus där apparater inte fungerar som avsett.
Jag kan därför behöva utrusta mitt reservkraftnät med extra filtrering av switchbrus för att sänka nivåerna (det som borde åläggas tillverkarna av mina elapparater).
Jag har avsikten att använda jordfelsbrytare vid reservkraftdrift.
Men kan jordfelsbrytaren funktion blockeras av switchbruset i mitt reservkraftsnät?
Den 12 november, 2024 skrev jag en artikel till Second Opinion, i ämnet, med rubriken: ”Kraftelektronik påverkar elkvaliteten”. https://second-opinion.se/kraftelektronik-paverkar-elkvaliteten/
På ett sjukhus i Västra Götalandsregionen, klarar inte någon av de 4 provade jordfelsbrytarna kravet för funktionstest enligt SS-EN 61008–1. ”Jordfelsbrytare utan inbyggt överströmsskydd för bostadsinstallationer och liknande (RCCB) – Del 1: Allmänna regler”
I incidentrapport med diarienummer 23EV2449 som sändes till Elsäkerhetsverket så visades, vid en separat test, att man kunde blockera jordfelsbrytarnas funktion med switchbrus i nivåer över ca 50 mA
Den som önskar en ytterligare beskrivning av switchbrus i kombination med jordfelsbrytare så kan denne till exempel läsa artikeln; “Behavior of Residual Current Devices at Frequencies up to 50 kHz”. https://www.mdpi.com/1996-1073/14/6/1785
Kan vi lita på jordfelsbrytare i kombination med switchbrus?
Nu har vi ett ymnigt snöfall efter kusten från Stockholmsområdet och uppåt, det drar sig norrut och snöfallet slutar nog inte förrän fredag eftermiddag. Enligt SMHI så kan det kan nog bli 50 cm nysnö.
Termostaten i min äldsta frysbox (drygt 30 år gammal) slutade fungera för någon vecka sedan så jag har skaffat en ny frysbox med samma yttermått så att den ”passar in” på platsen.
Till min glädje så kunde jag få tag på en frysbox med nästan samma mått och med inverterdrift. Jag håller på att mäta egenskaperna hor frysboxen och återkommer med resultat senare.
Men det verkar hitintills som att Inverterdriften jämfört med on/off-driften kompenserar för att denna nya frysbox har mindre isolering och därmed större volym. Det verkar bli ungefär samma elenergiåtgång samtidigt som frysboxens volym ökat från 200 liter till 300 liter.
Bytet av frysbox (till inverterdrift) innebär att jag nu har kylskåpet samt frysen i köket med inverterdrift samt två frysboxar ytterligare med inverterdrift
Jag närmar mig nu att alla elapparater (inklusive 12V / 230 V invertern) jag kopplar in till mitt enfas reservkraftnät har switchad teknik och alltså genererar switchbrus där vi fortfarande saknar produktnormer som begränsar nivåerna.
Det kan innebära att mitt lilla reservkraftnät vid skarpt läge har (för) höga nivåer av switchbrus där apparater inte fungerar som avsett.
Jag kan därför behöva utrusta mitt reservkraftnät med extra filtrering av switchbrus för att sänka nivåerna (det som borde åläggas tillverkarna av mina elapparater).
Jag har avsikten att använda jordfelsbrytare vid reservkraftdrift.
Men kan jordfelsbrytaren funktion blockeras av switchbruset i mitt reservkraftsnät?
Den 12 november, 2024 skrev jag en artikel till Second Opinion, i ämnet, med rubriken: ”Kraftelektronik påverkar elkvaliteten”. https://second-opinion.se/kraftelektronik-paverkar-elkvaliteten/
På ett sjukhus i Västra Götalandsregionen, klarar inte någon av de 4 provade jordfelsbrytarna kravet för funktionstest enligt SS-EN 61008–1. ”Jordfelsbrytare utan inbyggt överströmsskydd för bostadsinstallationer och liknande (RCCB) – Del 1: Allmänna regler”
I incidentrapport med diarienummer 23EV2449 som sändes till Elsäkerhetsverket så visades, vid en separat test, att man kunde blockera jordfelsbrytarnas funktion med switchbrus i nivåer över ca 50 mA
Den som önskar en ytterligare beskrivning av switchbrus i kombination med jordfelsbrytare så kan denne till exempel läsa artikeln; “Behavior of Residual Current Devices at Frequencies up to 50 kHz”. https://www.mdpi.com/1996-1073/14/6/1785
Kan vi lita på jordfelsbrytare i kombination med switchbrus?
Medlem
· Sverige
· 5 391 inlägg
Kanske fel tråd men så här är det.
Vi vill skaffa ett dieseldrivet trefas elverk, ca 5 kW bör räcka för att driva tex vattenpump om det blir strömbortfall. Vi tänker på ett elverk typ detta: https://duab.se/garage-verkstad/elv...wer-elverk-mdg6500s-3-3-fas-diesel-tystgaende
Har några frågor.
- AVR, vad betyder detta, kan man driva elektronik med detta dvs är det hyfsad sinusvåg på spänningen?
- vad krävs för att koppla in detta till huset? Antar det behövs elektriker för att ordna den omkopplingsutrustning som krävs, för att i läget av nätspänningsbortfall kunna koppla in el från generatorn istället.
- vi kulle helst vilja ha denna generator i en ekonomibyggnad som har en trefaskabel anslutet till huset. Är det görligt att köra matning från generatorn från ekonomibyggnaden? Det är inga jätteeffekter det handlar om, givetvis behöver man använda dessa max 5 kW sparsamt och eftertänksamt när/om det blir aktuellt.
Alla råd mottages med stor tacksamhet.
Varför vi väljer 3-fasverk är att vår vattenpump är 3-fas, och även vissa nyttiga maskiner tex en vedklyv.
__
PS. Vedklyven är på 4 hkr dvs ca 3 kW. Så elverket borde räcka även för detta kan man tycka.
Vi vill skaffa ett dieseldrivet trefas elverk, ca 5 kW bör räcka för att driva tex vattenpump om det blir strömbortfall. Vi tänker på ett elverk typ detta: https://duab.se/garage-verkstad/elv...wer-elverk-mdg6500s-3-3-fas-diesel-tystgaende
Har några frågor.
- AVR, vad betyder detta, kan man driva elektronik med detta dvs är det hyfsad sinusvåg på spänningen?
- vad krävs för att koppla in detta till huset? Antar det behövs elektriker för att ordna den omkopplingsutrustning som krävs, för att i läget av nätspänningsbortfall kunna koppla in el från generatorn istället.
- vi kulle helst vilja ha denna generator i en ekonomibyggnad som har en trefaskabel anslutet till huset. Är det görligt att köra matning från generatorn från ekonomibyggnaden? Det är inga jätteeffekter det handlar om, givetvis behöver man använda dessa max 5 kW sparsamt och eftertänksamt när/om det blir aktuellt.
Alla råd mottages med stor tacksamhet.
Varför vi väljer 3-fasverk är att vår vattenpump är 3-fas, och även vissa nyttiga maskiner tex en vedklyv.
__
PS. Vedklyven är på 4 hkr dvs ca 3 kW. Så elverket borde räcka även för detta kan man tycka.
Redigerat:
AVR är Automatic Voltage Regulation. Normalt ger generatorer en spänning som är bra nog åt den mesta elektronik. Men det finns några saker att tänka på. Transienter och inte distorderad sinusvåg är vad som möjligen dödar elektronik. Transienter uppstår till exempel när en stor last plötsligt kopplas ifrån. Ett typexempel på detta är en vattenpump. Den drar någon kW och sedan bryts strömmen abrupt när tryckströmbrytaren slår ifrån. Jag tror att den mesta elektronik redan har en del skydd mot detta. Men du kan skydda dig lite till genom att montera varistorer från faserna till nollan.H Harald Blåtumme skrev:
Det du behöver är en reservkraftomkopplare och antagligen ett lokalt jordtag.H Harald Blåtumme skrev:
Reservkraftomkopplaren försäkrar att man aldrig kan mata ut el på nätet när man kör sin generator. Det är i en punkt som man på den inkommande matningen till huset kopplar från servisen och kopplar in generatorn i stället. Givetvis är det möjligt att ha en generator i ett uthus. Men om du redan har en kabel mellan husen för el till uthuset så kan du troligen inte använda den för att mata reservkraften åt andra hållet.H Harald Blåtumme skrev:- vi kulle helst vilja ha denna generator i en ekonomibyggnad som har en trefaskabel anslutet till huset. Är det görligt att köra matning från generatorn från ekonomibyggnaden? Det är inga jätteeffekter det handlar om, givetvis behöver man använda dessa max 5 kW sparsamt och eftertänksamt när/om det blir aktuellt.
Medlem
· Sverige
· 5 391 inlägg
Det går en väg emellan min kåk och min lada med existerande trefas, tror det skulle krävas rätt stora grejer för att dra ytterligare kablar under vägen. Det var mest en idé.
Har även andra ekonomibyggnader där man skulle kunna husera denna 150-kilospjäs, utan komplikationen med väg utan "bara" att markförlägga lämplig trefaskabel.
Självklart kommer jag att kalla in hjälp av elektriker för att koppla in detta så det går att använda den dag det behövs.
__
Mest att jag vill ha en uppfattning av omfattningen av det jobb jag vill elektrikern ska göra. Att beställa elverket och få det levererat är ju den enkla biten, få allt driftsatt på vettigt vis är en annan femma.
Har även andra ekonomibyggnader där man skulle kunna husera denna 150-kilospjäs, utan komplikationen med väg utan "bara" att markförlägga lämplig trefaskabel.
Självklart kommer jag att kalla in hjälp av elektriker för att koppla in detta så det går att använda den dag det behövs.
__
Mest att jag vill ha en uppfattning av omfattningen av det jobb jag vill elektrikern ska göra. Att beställa elverket och få det levererat är ju den enkla biten, få allt driftsatt på vettigt vis är en annan femma.
Hej Harald BlåtummeH Harald Blåtumme skrev:Har några frågor.
- AVR, vad betyder detta, kan man driva elektronik med detta dvs är det hyfsad sinusvåg på spänningen?
- vad krävs för att koppla in detta till huset? Antar det behövs elektriker för att ordna den omkopplingsutrustning som krävs, för att i läget av nätspänningsbortfall kunna koppla in el från generatorn istället.
- vi kulle helst vilja ha denna generator i en ekonomibyggnad som har en trefaskabel anslutet till huset. Är det görligt att köra matning från generatorn från ekonomibyggnaden? Det är inga jätteeffekter det handlar om, givetvis behöver man använda dessa max 5 kW sparsamt och eftertänksamt när/om det blir aktuellt.
Alla råd mottages med stor tacksamhet.
Varför vi väljer 3-fasverk är att vår vattenpump är 3-fas, och även vissa nyttiga maskiner tex en vedklyv.
__
PS. Vedklyven är på 4 hkr dvs ca 3 kW. Så elverket borde räcka även för detta kan man tycka.
AVR på en generator betyder; Automatic Voltage Regulator
Följ länken här; “What is a Generator Automatic Voltage Regulator?” https://www.regency-generators.co.uk/kb/article/515
AVR berättar inte om det är ”hyfsad sinusvåg på spänningen” utan snarare att spänningens amplitud regleras.
Om man ansluter kapacitiva laster till en generator av den typen du tänker på, och den är stor då kan kondensatorn tillföra kapacitiv reaktiv effekt till generatorn och ta över spänningsregleringen från AVR.
Switchade nätdelar utan power factor correction (PFC) kan även de leverera kapacitiv reaktiv effekt till generatorn och jag tror att det är detta som av misstag tolkats som att switchade nätdelar skulle gå sönder vid anslutning till elverk.
Idag har nästan alla Switchade nätdelar PFC.
Det är lämpligt att rådfråga en elektriker om reservkraftsomkopplare och jordtag till din reservkraftgenerator.
Kom ihåg att generatorn inte klarar av att lösa ut dina vanliga säkringar
Bland annat i inlägget #1 286 här ”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar, del A” och följande har jag skrivit om detta.
I inlägg #521”Reservkraftdrift är inte ”plug and play” här i tråden har jag även behandlat att du inte kan driva stora enfaslaster utan risk för osymmetri i spänningarna.
Jag är tveksam om du kan direktstarta en 3 kW motor med ett 6.8 kVA elverk. Du märker när du prövar och övriga anslutna laster till elverket ”tappar spänningen” under uppstarten.
I inlägg #903 här i tråden skriver jag om detta
Det elverket är nog luftkylt, ska man vara på den ytterligare sidan. Men mycket jobb blir det då. Ett elverk med vattenkylare som kopplas utan kylare in på en tank och värmer den, ytterligare kan man värmeväxla avgaserna med. Men klart det blir omständigt. Det verket du länkade till är inget dumt val.
Medlem
· Sverige
· 5 391 inlägg
Tack för mycket informativ input. Nej självklart, det är verkligen ingen prio på att kunna köra vedklyven på reservkraften... i den traditionella MoSCoW-prioriteringen hamnar denna på "Could have". Men vattenpumpen hamnar på "Must have", absolut helt nödvändigt att få fram vatten från bergborran.
Har du då en grundvatten VPH Harald Blåtumme skrev: