Nedan ger samma problem som idag.Claes Sörmland skrev:
”Ja för att underlätta för fastighetsägaren så ska kommunerna peka ut byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, liksom kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata byggnadsverkens, platsernas och områdenas värden i sin översynsplan.”
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 918 inlägg
Nej, det blir ingen ändring av rätten att bygga ekonomibyggnader för lantbruk.A Abyaby skrev:
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Så fort riksdagsbeslut tas så vet vi datum. Du lär läsa om det här, det lär finnas på Boverkets hemsida, kanske på din kommuns hemsida och någon blänkare i media när det närmar sig.O OskarL skrev:
Håller med om att det var osmart att öka bygglovskraven utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse för komplementbyggnader. Men det är tydligen vad regeringen har valt, man var väl så uppfylld av sitt enklare regelverk att man struntade i detta.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Det är ju ett strålande argument för att helt avskaffa kravet på förprövningar för de återstående 2%-en. Påverkan är ju minst sagt marginell.useless skrev:
Man får ju såklart välja perspektiv. Men majoriteten av Sverige är utanför sammanhållen bebyggelse😉 pratar man sammanhållen bebyggelse som är en landyta borde väl jämförelsen vara samma enhet?
Varför försöka förminska försämringen, se den som vad den är.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 918 inlägg
Proposition (förslag från regeringen till riksdagen) ska läggas den 18:e mars. Beslut i riksdagen är planerat före sommaruppehållet som inleds veckan före midsommar.O OskarL skrev:
Så senast i mitten av juni kommer vi kunna veta säkert hur det blir (om det inte blir förseningar, vilket inget särskilt talar för).
Men det här är sådant som är framförhandlat inom Tidöavtalet. Det kommer bli av, och blir det ändringar är det för att man hittat fel eller logiska inkonsekvenser i förslagen, inte för att man ändrar sig i sak.
Jag tänker att man har gjort det lätt för sig. "Sammanhållen bebyggelse" kan ju vara lite diffust ibland och en del hamnar säkert i någon gråzon. Det är väldigt få småhus som är helt isolerade från grannar. Min gissning på 2 % är nog gravt överskattad.
Nu har man gjort det enkelt - detaljplan eller inte detaljplan.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Så är det ju och det gav upphov till en regelskärpning i vissa avseenden. Lagteknisk skönhet fick gå före liberaliseringar. Form före funktion, en sjukdom i dagens kultur.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 918 inlägg
Jag tror inte man ska underskatta enkelhet och tydlighet som skäl till att man gick ifrån trenivåindelningen. Sammanhållen bebyggelse är helt enkelt svårt att förstå, samtidigt som man inte ville släppa komplementbyggnaderna helt fria utanför planlagt område.
Så det är mer än en regleringsestetisk fråga, vad man än tycker om den.
Så det är mer än en regleringsestetisk fråga, vad man än tycker om den.
Ifall du bara tänker den lilla andel av Sverige som är hustomter så. Men alla andra fastigheter som inte är sammanhållen bebyggelse...
Om vi bortser från det perspektivet. Det finns ingen anledning att försvåra byggande på de flesta platser för att underlätta för majoriteten av dagens husägare. Den ena förbättringen är inte beroende av en så stor försämring. Dom är fristående så jag har såklart åsikten att låta det vara utanför sammanhållen bebyggelse. Såklart för att jag bor på en sån plats och har inget stadsperspektiv i frågan.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Ska vi ta altanerna nu? En BH-favorit tänker jag.
För att göra det tydligt när lovkrav för bygge av altaner inträder har man knappat in en variant av praxis från MÖD rakt in i lagtexten. Och man kombinerade det med plank och murar i samma reglering:
D v s det blir nu direkt tydligt i lagtexten att marknära trädäck inte kräver bygglov. 1,2 över marken blir nu den uttryckligen högsta tillåtna höjden på bygglovsfria altaner om de inte placeras inom 3,6 m från en byggnad, där gäller 1,8 m. Lagstiftaren tror att detta kommer att bli norm (folk söker inte gärna bygglov) och leda till terrassering av altaner som en konsekvens. Mätning av höjd följer dagens praxis, från markytan när altanen är uppförd (marklov krävs numera uttryckligen för ändring av markens höjd mer än 0,5 m så detta vanliga kommunala mått införs nu i lagtexten)
Lagens nya skrivningar gör också att plank och mur som är maximalt 1,2 m eller 1,8 m höga beroende på avstånd till byggnad inte kräver bygglov. Återigen kan vi förvänta oss terrasserade plank och murar i bebyggelsemiljön p g a denna nya lagstiftning.
För att göra det tydligt när lovkrav för bygge av altaner inträder har man knappat in en variant av praxis från MÖD rakt in i lagtexten. Och man kombinerade det med plank och murar i samma reglering:
D v s det blir nu direkt tydligt i lagtexten att marknära trädäck inte kräver bygglov. 1,2 över marken blir nu den uttryckligen högsta tillåtna höjden på bygglovsfria altaner om de inte placeras inom 3,6 m från en byggnad, där gäller 1,8 m. Lagstiftaren tror att detta kommer att bli norm (folk söker inte gärna bygglov) och leda till terrassering av altaner som en konsekvens. Mätning av höjd följer dagens praxis, från markytan när altanen är uppförd (marklov krävs numera uttryckligen för ändring av markens höjd mer än 0,5 m så detta vanliga kommunala mått införs nu i lagtexten)
Lagens nya skrivningar gör också att plank och mur som är maximalt 1,2 m eller 1,8 m höga beroende på avstånd till byggnad inte kräver bygglov. Återigen kan vi förvänta oss terrasserade plank och murar i bebyggelsemiljön p g a denna nya lagstiftning.
Redigerat:
Jo visst är politiker valda av folket men även politiker kan ju ha fått något om bakfoten. Då behöver de informeras om att -här på bygglovs avdelningen hör vi att majoriteten av de som vill bygga en … kan inte det pga… och det resulterar i... OsvGrannens Häck skrev:
Det kan också vara så som i mitt ex vara gamla kontraproduktiva lagar som hindrar nya behov i samhället som ingen politiker tänkt på och som aldrig varit eller någonsin kommer att bli en fråga i valdebatten.
Det spelar ju ingen roll hur demokratiskt en styrande regering än vill vara, om de inte inhämtar information om medborgarnas reaktioner från sina dyrt betalda tjänstemän eller läser miljontals av brev om diverse små bekymmer från oss medborgare så blir det ju bara en teoretisk demokrati.
Tjänstemänen måste tåla reaktioner från medborgarna annars måste de nog skaffa sig ett annat jobb tänker jag.
Ett samhälle har väldigt lite nytta av någon som bara ”kör bussen” vi behöver alla hjälpa till aktivt för att skapa positiva förändringar i samhället. Det gäller också tjänstemän.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
För att i samtidens kultur är "enkla regler" överordnat lagens innehåll. Till del så beror det nog på kritik mot de starka bedömningsbaserade inslagen i t ex PBL som ses som godtycke. En annan mäktig kraft är att vår tids teknologiska utveckling är på IT-sidan, att vi för in allt i databaser. Det är typ det enda folk jobbar med, bygga, underhålla eller använda databaser. Och databaser måste ha tydliga kategorier för att kunna fylla någon funktion. Den fyrkantiga tekniska begränsningen smittar av sig på hela samhället, allt måste kategoriseras tydligt. Jag hoppas AI tar detta av daga.A Abyaby skrev:
