Min granne river upp gränsrör.

[Danne213]

Kan inte kommunen hjälpa dig sätta ut tomtpinnar? Gjorde det själv på min tomt eftersom grannen hävdade annan gräns än jag.

Tog ut kommunen som satte ut käppar sen blev det lugnt och skönt för min del

Gick på 3000 om jag inte minns fel

 

[Falckman]

Punkt 3 du nämner motbevisar exakt det du säger. Vad tror du det är för skillnad på en gränspunkt som har blivit markerad och har koordinater mot en som inte blivit markerad? Har du moderna koordinater kan du inte fastighetsbestämma en gräns bara för att gränsröret är borta, då är det en särskild gränsutmärkning varje sig du vill eller inte. Vid exploatering sker gränsutmärkning i regel i efterhand tex, och fastighetsbildningsbeslutet är helt baserat på koordinater från detaljplanen just för att det är så precist.

Det tycker jag inte nödvändigtvis att punkt nummer tre gör.
Det framgår av den tekniska beskrivning som finns i fastighetsbildningsbeslutet vad skillnaden mellan olika typer av gränsmarkeringar är. En omarkerad punkt är inte nödvändigtvis samma sak som en markerad punkt som sedan försvunnit, även om det finns koordinatuppgifter. Det stämmer att vid exploateringsarbeten så sker markeringen i regel i efterhand, det är dock ett annat förfarande som behandlas i 4:27 FBL och mer eller mindre innebär att utstakning av gränser (i vissa fall) får ske i efterhand. Det är inte samma sak som att gränsen utvisas enligt 14:15 FBL eller fastighetsbestäms enligt 14 kap. FBL. Jag är som sagt inte lika säker som du på att gränsen är att anse som rättsligt entydig endast med hänvisning till koordinaterna och framför allt inte lika säker som du på att lantmäteriet skulle göra den bedömningen, jämför med 1:3 JB. Som jag skrev, i ett tidigare inlägg, TS får ansöka om fastighetsbestämning eller särskild gränsutvisning lite beroende på vad lantmäteriet tycker är lämpligt.

Men givetvis kan lantmäteriet komma fram till att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig och då är särskild gränsutvisning den lämpliga förrättningsåtgärden. Jag är dock som sagt inte lika säker som dig på att lantmäteriet nödvändigtvis kommer göra den bedömningen.

Men om det tex är äldre och/eller lokala koordinatsystem som behöver konverteras kanske lägesnoggrannheten blir för låg och då blir det förmodligen en fastighetsbestämning.

Hävd har verkligen ingenting med det här att göra.

Ja precis och eftersom vi inte har förrättningshandlingarna att jämföra med skulle jag vara försiktig med att helt tvärsäkert säga att så länge det finns moderna koordinater (antar att du syftar på Sweref 99?) kommer det hela kunna lösas genom en särskild gränsutmärkning.

Angående hävden beror det ju som sagt på, jag gör inte samma bedömning som du av den information som finns till hands att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig.

Här har du för övrigt lantmäteriets rapport om koordinatbestämda gränser från 2017:https://webcache.googleusercontent....0_kls-delvis.pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se#12

I avsnitt 2.4.2 beskrivs koordinaternas betydelse. Jag tycker att följande stycke kan vara intressant för diskussionen i fråga:
"Gränsers sträckningar har sedan flera decenier säkerställts numeriskt med koordinater i förrättningshandlingarna, i syfte att möjliggöra rekonstruktioner av gränser på marken där det av en eller annan anledning saknas märken. Dessa säkerställande koordinater är i dag alltså endast att betrakta som beskrivande. Men i ett specifikt fall kan även sägas att de har indirekt rättsverkan, eftersom de i fråga om omarkerade gränser i praktiken ofta definierar grännssträckningen."
(Min fetning).

I det här fallet är ju gränsen faktiskt markerad, men gränsmärkena har försvunnit, varför jag inte är lika säker som du på att det bara är att gränsutvisa med hänvisning till eventuella koordinater. Dessutom anser jag att ofta inte är det samma som alltid, varför jag är mer restriktiv med att utesluta att lantmäteriet skulle förorda en fastighetsbestämning istället för en särskild gränsutvisning.

 

[Manfreds]

Det framgår av den tekniska beskrivning som finns i fastighetsbildningsbeslutet. En omarkerad punkt är inte nödvändigtvis samma sak som en markerad punkt som sedan försvunnit. Det stämmer att vid exploateringsarbeten så sker markeringen i regel i efterhand, det är dock ett annat förfarande som behandlas i 4:27 FBL och mer eller mindre innebär att utstakning av gränser (i vissa fall) får ske i efterhand. Det är inte samma sak som att gränsen utvisas enligt 14:15 FBL eller fastighetsbestäms enligt 14 kap. FBL. Jag är som sagt inte lika säker som du på att gränsen är att anse som rättsligt entydig endast med hänvisning till koordinaterna och framför allt inte lika säker som du på att lantmäteriet skulle göra den bedömningen, jämför med 1:3 JB. Som jag skrev, i ett tidigare inlägg, TS får ansöka om fastighetsbestämning eller särskild gränsutvisning lite beroende på vad lantmäteriet tycker är lämpligt. Men givetvis kan jag ju ha fel, jag antar att TS får ansöka och se vad lantmäteriet säger.


Ja precis och eftersom vi inte har förrättningshandlingarna att jämföra med skulle jag vara försiktig med att helt tvärsäkert säga att så länge det finns moderna koordinater (antar att du syftar på Sweref 99?) kommer det hela kunna lösas genom en särskild gränsutmärkning.

Det beror ju som sagt på, jag gör inte samma bedömning som du av den information som finns till hands att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig.

Här har du för övrigt lantmäteriets rapport om koordinatbestämda gränser från 2017:[länk]

I avsnitt 2.4.2 beskrivs koordinaternas betydelse. Jag tycker att följande stycke kan vara intressant för diskussionen i fråga:
"Gränsers sträckningar har sedan flera decenier säkerställts numeriskt med koordinater i förrättningshandlingarna, i syfte att möjliggöra rekonstruktioner av gränser på marken där det av en eller annan anledning saknas märken. Dessa säkerställande koordinater är i dag alltså endast att betrakta som beskrivande. Men i ett specifikt fall kan även sägas att de har indirekt rättsverkan, eftersom de i fråga om omarkerade gränser i praktiken ofta definierar grännssträckningen."
(Min fetning).

I det här fallet är ju gränsen faktiskt markerad, men gränsmärkena har försvunnit, varför jag inte är lika säker som du på att det bara är att gränsutvisa med hänvisning till eventuella koordinater. Dessutom anser jag att ofta inte är det samma som alltid, varför jag är mer restriktiv med att utesluta att lantmäteriet skulle förorda en fastighetsbestämning istället för en särskild gränsutvisning.

TS uppger att gränserna är från 2003 och 2019. Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga gränser är tillkomna då och det kan röra sig om äldre gränsmärken som blivit flyttade. För att gränser från 2003 och 2019 inte skulle kunna gränsutmärkas skulle det i regel bero på att kartan innehåller något fel tex motstridiga uppgifter såsom att mått inte överensstämmer med koordinater. Eftersom det har skett åtgärder på fastigheten i närtid, bör det nu borttagna gränsröret mätts in, även om det inte beslutades vid de förrättningarna. Så även om det är äldre finns goda förutsättningar för gränsutmärkning, om inte annat en enklare fastighetsbestämning. Det är ju inte enbart punkten koordinater, utan även relationen till de övriga som bedöms.

Vad som är helt säkert dock är att det inte spelar någon som helst roll att det är en privatperson som söker. Det är de specifika förutsättningarna, inte sökanden, som avgör vilken åtgärd som kan genomföras.

 

[Falckman]

TS uppger att gränserna är från 2003 och 2019. Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga gränser är tillkomna då och det kan röra sig om äldre gränsmärken som blivit flyttade. För att gränser från 2003 och 2019 inte skulle kunna gränsutmärkas skulle det i regel bero på att kartan innehåller något fel tex motstridiga uppgifter såsom att mått inte överensstämmer med koordinater. Eftersom det har skett åtgärder på fastigheten i närtid, bör det nu borttagna gränsröret mätts in, även om det inte beslutades vid de förrättningarna. Så även om det är äldre finns goda förutsättningar för gränsutmärkning, om inte annat en enklare fastighetsbestämning. Det är ju inte enbart punkten koordinater, utan även relationen till de övriga som bedöms.

Eller som sagt att lantmäteriet gör bedömningen att koordinaterna inte räcker för att anse att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig. Jag utesluter absolut inte möjligheten att lantmäteriet tycker en särskild gränsutmärkning är lämplig, men det är enligt min mening långt ifrån självklart, även om det finns moderna koordinater att tillgå. Att det gjorts åtgärder på fastigheten i närtid behöver inte vara någon garanti för att gränserna är säkra eller rättslig entydiga, det har hänt mer en en gång att lantmäteriet inte åtgärdat oklara gränser med hänvisning till att dom är befintliga.

En enklare fastighetsbestämning är fortfarande en fastighetsbestämning.
Precis, det är inte endast punkten som är relevant för bedömningen, med andra ord är det inte självklart att koordinatuppgifter räcker för att göra bedömningen att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig vilket är en förutsättning för att kunna göra en särskild gränsutmärkning.

Vad som är helt säkert dock är att det inte spelar någon som helst roll att det är en privatperson som söker. Det är de specifika förutsättningarna, inte sökanden, som avgör vilken åtgärd som kan genomföras.

I praktiken så brukar lantmäteriet vara restriktiva med att göra särskilda gränsutmärkningar för privatpersoner, vilket så klart har betydelse för TS. Givetvis motiveras inte beslutet med hävning till vem sökande är, men jag tycker ändå det kan vara intresse för TS att känna till. Ungefär som att det numera ofta kan vara svårt att få ett erbjudande om fast pris avseende förrättningskostnaderna av lantmäteriet. Detta trots att lagen säger att lantmäteriet på begäran om möjligt ska lämna ett skriftligt anbud,
se 5§ Förordning (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar.
Bedömningen om när detta är möjligt har sett olika ut genom åren, på samma sätt kan myndighetens bedömning om när en gräns är att betrakta som rättsligt entydig variera. Min poäng är att det alltså kan finnas en viss diskrepans mellan myndighetspraktik och juridisk teori, det är allt.

 

[Manfreds]

Eller som sagt att lantmäteriet gör bedömningen att koordinaterna inte räcker för att anse att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig. Jag utesluter absolut inte möjligheten att lantmäteriet tycker en särskild gränsutmärkning är lämplig, men det är enligt min mening långt ifrån självklart, även om det finns moderna koordinater att tillgå. Att det gjorts åtgärder på fastigheten i närtid behöver inte vara någon garanti för att gränserna är säkra eller rättslig entydiga, det har hänt mer en en gång att lantmäteriet inte åtgärdat oklara gränser med hänvisning till att dom är befintliga.

En enklare fastighetsbestämning är fortfarande en fastighetsbestämning.
Precis, det är inte endast punkten som är relevant för bedömningen, med andra ord är det inte självklart att koordinatuppgifter räcker för att göra bedömningen att gränsen är att betrakta som rättsligt entydig vilket är en förutsättning för att kunna göra en särskild gränsutmärkning.


I praktiken så brukar lantmäteriet vara restriktiva med att göra särskilda gränsutmärkningar för privatpersoner, vilket så klart har betydelse för TS. Givetvis motiveras inte beslutet med hävning till vem sökande är, men jag tycker ändå det kan vara intresse för TS att känna till. Ungefär som att det numera ofta kan vara svårt att få ett erbjudande om fast pris avseende förrättningskostnaderna av lantmäteriet. Detta trots att lagen säger att lantmäteriet på begäran om möjligt ska lämna ett skriftligt anbud,
se 5§ Förordning (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar.
Bedömningen om när detta är möjligt har sett olika ut genom åren, på samma sätt kan myndighetens bedömning om när en gräns är att betrakta som rättsligt entydig variera. Min poäng är att det alltså kan finnas en viss diskrepans mellan myndighetspraktik och juridisk teori, det är allt.

Betryggande ändå att höra att de inte motiverar inställande med att sökanden är privatperson.

 

[Falckman]

Betryggande ändå att höra att de inte motiverar inställande med att sökanden är privatperson.

Eller hur? Annars kan ju sådana som du överklaga beslutet och gud förbjude till och med få rätt mot myndigheten... Och så kan vi ju inte ha det

 

[Manfreds]

Eller hur? Annars kan ju sådana som du överklaga beslutet och gud förbjude till och med få rätt mot myndigheten... Och så kan vi ju inte ha det

Jag hoppas att alla som får beslut utan lagstöd överklagar. Men jag antar att jag är rättshaverist.

 

[Falckman]

Jag hoppas att alla som får beslut utan lagstöd överklagar. Men jag antar att jag är rättshaverist.

Det är inte utan lagstöd, det är en annan bedömning av lagen än den du gör, det är inte nödvändigtvis samma sak. Sen är det givetvis inte säkert att domstolen skulle dela lantmäteriets bedömning, men det är faktiskt en annan diskussion. Men det förekommer faktiskt diskussioner om att göra som i Finland och ge koordinater samma rättsverkan som fysiska gränsmarkeringar. Det är dock ytterst en fråga för riksdagen och inte lantmäteriet och vad jag befarar kommer det ligga ganska lång tid in i framtiden innan politikerna kommer till skott i frågan, se bara alla turer om att luckra upp strandskyddet trots att problemen varit kända i vart fall 2 decennier.

För egen del anser jag faktiskt att rättshaverister kan vara av nytta för samhället, men det är väl tyvärr också en annan diskussion är jag rädd.

 

[Manfreds]

Det är inte utan lagstöd, det är en annan bedömning av lagen än den du gör, det är inte nödvändigtvis samma sak. Sen är det givetvis inte säkert att domstolen skulle dela lantmäteriets bedömning, men det är faktiskt en annan diskussion. Men det förekommer faktiskt diskussioner om att göra som i Finland och ge koordinater samma rättsverkan som fysiska gränsmarkeringar. Det är dock ytterst en fråga för riksdagen och inte lantmäteriet och vad jag befarar kommer det ligga ganska lång tid in i framtiden innan politikerna kommer till skott i frågan, se bara alla turer om att luckra upp strandskyddet trots att problemen varit kända i vart fall 2 decennier.

För egen del anser jag faktiskt att rättshaverister kan vara av nytta för samhället, men det är väl tyvärr också en annan diskussion är jag rädd.

Nej, det första får jag faktiskt ge dig rätt i. Men det själva diskussionen bottnar i är ju att du hävdar att LM systematiskt nekar privatpersoner SÄRGUT. Vi är överens om att SÄRGUT inte alltid är applicerbart bara för att det finns koordinater.

 

[Falckman]

Nej, det första får jag faktiskt ge dig rätt i. Men det själva diskussionen bottnar i är ju att du hävdar att LM systematiskt nekar privatpersoner SÄRGUT. Vi är överens om att SÄRGUT inte alltid är applicerbart bara för att det finns koordinater.

Alltid något

Jag kan måhända formulerat mig en smula olyckligt. Men min poäng är alltså att lantmäteriet, särskilt när det gäller privatpersoner, i regel tenderar att landa i bedömningen att en gräns inte är rättsligt entydig endast med hänvisning till koordinater varför det i praktiken ofta slutar med att lantmäteriet gör bedömningen att det behövs en fastighetsbestämning. Vad det beror på kan man ju så klart spekulera i, jag har mina gissningar men det är inte trådens ämne så jag lämnar dessa därhän. Eftersom TS frågade om praktiska råd tänkte jag att det är bäst att beskriva det utfall jag av mina erfarenheter av lantmäteriet, fastighetsbestämningar och särskilda gränsutvisningar bedömer som troligast. Du vet lite som i det militära,
om kartan inte stämmer med terrängen så är det terrängen som gäller...

 

[ingenmansland]

Om det nu går till polisanmälan, så gör en på nätet istället för att ringa. Då finns den automatiskt registrerad och går inte att avfärda lika lätt.

 

[Bernt Ö97]

Hej
För några år sedan gick jag med fastighetskartan från 2003 och letade de grönsrör som sattes ut på min tomt i samband med att en fastighetsbestämning och fastighetsreglering gjordes på min fastighet men det röret närmast min grannes stall går inte hitta fast jag krupit på knä. Jag förstår ju att han grävt bort det.
Vi kan kalla grannen för X.
Häromdagen kom en annan granne till mig och berättade att X rivit bort gränsröret mellan hennes och hans fastighet och jag gick bort dit och mycket riktigt låg det inslängt på hennes tomt. Jag har ju en annan ordentlig karta från 2019 där gränsröret i fråga är utsatt med en ring men nu ligger det någon meter därifrån alltså. Vad jag förstår är det uppgrävt för X har byggt en ny väg. Gränsröret var alltså i vägen för vägen kan man säga.
Jag mejlade lantmäteriet och fick svar att man kan anmäla till polisen om man vill.
Fråga 1. Skulle ni göra det?
Fråga 2. Tror ni polisen lägger ned anmälan eller kan det bli någon påföljd?
Jag tog kort på gränsröret och har bifogat bild. Röret är alltså löst och ligger ovanpå marken nu.

Strunta i din grannes dåliga påhitt.
Mät in rätt placering av gränsrören från några fasta referenspunkter (underlaget kan vara användbart i framtiden), slå ned egna rör som visar rätt läge.
Har din granne synpunkter på placering av din placering av tomtgränsen är det upp till honom att begära ny utsättning av lantmäteriet. Han är säkert medveten om att han har orsakat problemet.

 

[nickehed]

Gränsrör får inte flyttas oavsett anledning utan ny förrättning. Jag har precis varit i kontakt med Lantmäteriet i denna fråga. Detta då vi är ett antal grannar som i samförstånd vill gräva diken mellan våra tomter för markavvattning(ej detaljplanerat område). Avstyckade tomter, rör i marken, nya fastighetskartor med exakta koordinater på gränser. Dikena skulle dock innebära att rören då grävdes bort. Det tänkte vi inte skulle göra nåt då vi dels var överens och dels skulle dikena gå exakt i tomtgränserna. Tji fick vi. Det skulle kräva en ny förrättning a ca 40 000:- totalt, summan inte glasklar förrän förrättningen var gjord.

 

[Bjober]

Kan/får man inte slå ner gränsrören djupare i diket då?

 

[oliva]

Du har inget råröse någonstans?
är det ändrat kan du höra av dig till länsstyrelsen som då gör en anmälan om kulturminnesbrott och det är betydligt värre än en polisanmälan...

Vad är råröse? Jag har tittat på lantmäteriförteckningar vid gränsutmätning 1920 och då lades stenar ut. Det är beskrivet hur stor stenarna är så de hade väl gått att hitta ifall inte grannen just har byggt ett garage över röset och en bit in på min tomt. Så just där har det aldrig ens varit rör. Men på ett annat ställe sattes det rör 2003 som han rivit bort. Det jag har tagit kort på är ju på andra sidan grannens mark, mot en annan granne så det har jag ju inte med att göra egentligen. Men jag tror inte den grannen törs polisanmäla så jag funderar på att anmäla allting.