A Anders_Tranås skrev:
Hantverkares inköpspris hos grossist brukar för det mesta ligga högre eller på samma pris exkl moms som kund själv kan handla för inkl moms. Ibland tappar grossisten saltkaret och lägger på 100% till hantverkare på pris som kund själv kan inhandla materialet för, vilket innebär att hantverkare inte kan ha något påslag alls på materialkostnaden eftersom hantverkares försäljningspris till kund inte får skilja allt för mycket mot vad kund själv kan köpa för. Så några enorma rabatter ger grossisten inte, de tar hela kakan själv.L lbgu skrev:
Förra jobbet köpte jag "lite" skruv, mutter och brickor. Listpris 34000:-. Vi betalade 2600:-. Så vi fick skaplig rabatt av grossisten får jag nog säga 😉B Byggarebob321 skrev:
Fast fortfarande 85% rabatt på ett hittepåpris, inte på "marknadspriset", var väl poängen.A AndersbcD skrev:
Det är standard att tjäna grova pengar på material som UE tar med sig. Inget olagligt med det, men kan man inte branschen upplevs det nog bedrägligt!J JohanBirgerJonsson22 skrev:
När jag anlitade en rörkrökare öppnade jag konto på Hornbach och han plockade ut allt där så enda affären mellan oss var hans timmar och överenskommen tim-rate. Jag returnerade sedan en lång rad artiklar som inte gått åt (bättre så än att han går torr).
Hur ett arbete faktureras och var påslaget ligger för att skapa en vinst för företaget är ganska oväsentligt i mina ögon. Det kostar vad det kostar med viss marginal.
Vissa enskilda arbeten kan sticka ut hos en utförare men tar man ett snitt på säg 50 olika företag så skulle jag säga att prisbilden är betydligt jämnare.
Branschsnittet i vinstmarginal hos VVS-företag låg för ett par år sedan på 5-6,5% vilket jag tycker är lågt och långt ifrån vänsterns ständiga skrikande om ”övervinster”
En stor del av servicen i ett samhälle är att det du tex kan få tag på en elektriker inom rimlig tid och alla har inte full beläggning hela tiden vilket också måste debiteras på något sätt. (Typ att det är dyrare att köpa köttfärs på ica i knäckebrödhult än ica maxi i en storstad)
I det företag jag är verksam i jobbar vi mycket aktivt med prissättning och jag måste kommentera alla som skriver att inte acceptera påslag över en viss gräns eller ska kräva att få se fakturan är ute och cyklar till viss del. Ett procentuellt påslag slår mycket fel! 20% på en koppling för 40kr eller en apparat för 20000kr.
De flesta gör det enkelt för sig och debiterar enligt någon riktprislista med eller utan rabatt och kör den på allt då det är helt ogörligt att manuellt prissätta många tusentals artiklar beroende på kundtyp.
Om ett företag under många år har jobbat upp en stor rabatt hos en leverantör så finns det flera sätt att agera och fundera kring:
1, ska företaget sänka priserna för att få fler jobb/högre omsättning, kommer det finnas underlag för det, krävs det någon ytterligare investering och hur påverkar det marginalen?
2, ska en enstaka liten kund få tillgodogöra sig en sådan rabatt? Ska kunden börja erhålla högre rabatter efter en längre relation med en högre inköpsvolymer?
3, Vad vill man ha för kunder, hur beräknar man vad de ska få betala och hur ska riskpremien på värderas vid debitering.
Enligt ABL är ett aktiebolags syfte att leverera avkastning till sina ägare. Hur man uppnår det är det ofta VD eller företagsledning som får styra över.
Jag personligen tycker också att det är totalt oetiskt att lägga på flera hundra procent på de flesta varor och leder till en misstro mot hantverkare som grupp, en grupp som jag uppfattar i stort som mycket seriösa och hederliga!
/ Björkskär
Vissa enskilda arbeten kan sticka ut hos en utförare men tar man ett snitt på säg 50 olika företag så skulle jag säga att prisbilden är betydligt jämnare.
Branschsnittet i vinstmarginal hos VVS-företag låg för ett par år sedan på 5-6,5% vilket jag tycker är lågt och långt ifrån vänsterns ständiga skrikande om ”övervinster”
En stor del av servicen i ett samhälle är att det du tex kan få tag på en elektriker inom rimlig tid och alla har inte full beläggning hela tiden vilket också måste debiteras på något sätt. (Typ att det är dyrare att köpa köttfärs på ica i knäckebrödhult än ica maxi i en storstad)
I det företag jag är verksam i jobbar vi mycket aktivt med prissättning och jag måste kommentera alla som skriver att inte acceptera påslag över en viss gräns eller ska kräva att få se fakturan är ute och cyklar till viss del. Ett procentuellt påslag slår mycket fel! 20% på en koppling för 40kr eller en apparat för 20000kr.
De flesta gör det enkelt för sig och debiterar enligt någon riktprislista med eller utan rabatt och kör den på allt då det är helt ogörligt att manuellt prissätta många tusentals artiklar beroende på kundtyp.
Om ett företag under många år har jobbat upp en stor rabatt hos en leverantör så finns det flera sätt att agera och fundera kring:
1, ska företaget sänka priserna för att få fler jobb/högre omsättning, kommer det finnas underlag för det, krävs det någon ytterligare investering och hur påverkar det marginalen?
2, ska en enstaka liten kund få tillgodogöra sig en sådan rabatt? Ska kunden börja erhålla högre rabatter efter en längre relation med en högre inköpsvolymer?
3, Vad vill man ha för kunder, hur beräknar man vad de ska få betala och hur ska riskpremien på värderas vid debitering.
Enligt ABL är ett aktiebolags syfte att leverera avkastning till sina ägare. Hur man uppnår det är det ofta VD eller företagsledning som får styra över.
Jag personligen tycker också att det är totalt oetiskt att lägga på flera hundra procent på de flesta varor och leder till en misstro mot hantverkare som grupp, en grupp som jag uppfattar i stort som mycket seriösa och hederliga!
/ Björkskär
För många år sedan skulle jag köpa fransk träskruv, järnhandel skulle ha 18 kr st för dessa, företaget jag jobbade på köpte dom för 2 kr st.
Ber Du om inköpspris när Du köper en bil också? Vill Du bestämma bilhandlarens påslag?E Eby90 skrev:
Men, att använda grossistens bruttoprislista är inte helt ok.
Om jag betalar någon 700 spänn i timmen för att köpa in en bil vill jag nog väldigt gärna ha inköpspriset, ja.Christer G.V. skrev:
Visst materialpåslaget varierar mellan olika branscher, men att någon säljer materialet utan påslag och istället flyttar det till arbetskostnaden innebär med största sannolikhet att dom får skatteverket efter dig. Vilket iof har skett tidigare med stora entreprenörer.C cpalm skrev:
Fråga alltid efter en offert. Det förenklar.N NickKen skrev:
Man kan knappast säga att de säljer material när "försäljningen" går ut på att åka till en butik och handla materialet på betald arbetstid. Lika lite som att hemtjänsten jobbar med matförsäljning när de går och handlar åt brukarna. Utöver arbetstiden finns inga kostnader för utföraren där att täcka och han tillför i sammanhanget inte något mervärde till materialet.A AndersbcD skrev:
Men visst, man får ju t.ex. inte ha en taxa för kunder som accepterar materialpåslag och en annan taxa för de som inte accepterar det.
