Moderator
· Stockholm
· 53 784 inlägg
I vårt förra hus hade vi en liknande lösning. Det var ett parhus som ingick i en grupp av hus byggda i mitten av 80 talet. Uppe på en ganska hög kulle. Gatan och även gatubelysning var kommunla. Gatan anlades i samband med byggandet.
Vi hade en gemenam anslutningspunkt för vatten nedanför kullen. Kommunen hade lockat med lägre anslutningskostnad. men det innebar även att trycket var för lågt uppe på vår kulle. Så vi hade en gemensam tryckhöjningspump som ökade trycket. Men vi hade alltås bara en gemensam vattenmätare för ca 20 hus, och en samfällighet som bara ansvarade för vatten. Vi hade drift och underhållsansvar för pumpen. Och jag gissar att detsamma gällde för alla ledningar, även avlopp. Men de var bara några år gamla när vi dlyttade dit, så vi behövde aldrig fundera över vad som händer när det är dags med underhåll. Pumpen däremot fick bytas under vår tid.
Vi hade en gemenam anslutningspunkt för vatten nedanför kullen. Kommunen hade lockat med lägre anslutningskostnad. men det innebar även att trycket var för lågt uppe på vår kulle. Så vi hade en gemensam tryckhöjningspump som ökade trycket. Men vi hade alltås bara en gemensam vattenmätare för ca 20 hus, och en samfällighet som bara ansvarade för vatten. Vi hade drift och underhållsansvar för pumpen. Och jag gissar att detsamma gällde för alla ledningar, även avlopp. Men de var bara några år gamla när vi dlyttade dit, så vi behövde aldrig fundera över vad som händer när det är dags med underhåll. Pumpen däremot fick bytas under vår tid.
Intressant. I teorin då så borde vi kunna debiteras gemensamt för vattnet om kommunen har rätt. Men är det ekonomiskt fördelaktigt på något sätt? Vi betalar full VA-taxa idag vilket ju är trist om de också vill att vi underhåller rören.H hempularen skrev:
Om ni skulle vilja slippa underhållsansvaret för rören och få separata anslutningspunkter innebär det antagligen en ny anslutningskostnad per fastighet. Typ 100 000 kr. Det är säkert inte billigast. Det är ju en kostnad som tidigare ägare slapp ifrån genom att ha en delad anslutningspunkt.
Jo och gemensam vattenmätare kan man spara lite pengar på men åker på mycket administration omkring. Plus att man måste ordna ett frostfritt utrymme för den. Knappast i praktiken ekonomiskt fördelaktigt.
Jo och gemensam vattenmätare kan man spara lite pengar på men åker på mycket administration omkring. Plus att man måste ordna ett frostfritt utrymme för den. Knappast i praktiken ekonomiskt fördelaktigt.
Jag länkade tidigare till Täbys VA-taxor och där framgår att det debiteras per fastighet... Det var ekonomiskt fördelaktigt för byggaren en gång i tiden som bara behövde betala en anslutningsavgift istället för sex...S Sofia33 skrev:
Renoverare
· Kalmar
· 2 976 inlägg
Som andra har sagt den som tjänade pengar på detta upplägg är ju den som byggde området den bästa lösningen är att skaffa en ga och gräva nytt till anslutning den billigaste är att fixa stoppet och hoppas det håller
Håller med. Prövning i mark och miljödomstolen blir tufft för kommunen om det inte finns något i arkiven. Svårt att visa vad fastighetsägarna betalt, protokoll o avtalI Inkan skrev:
Det kan vara ekonomiskt lönsamt att få en gemensam faktura men någon ska sköta utdebitering till övriga och förbrukningsavgiften är naturligtvis densamma. Men bildas ga: och förening så är det lämpligt att ställa om fakturan åxåS Sofia33 skrev:
Moderator
· Stockholm
· 53 784 inlägg
Vid vår förra villa betalades det bara en fast avgift för alla husen. Men givetvis normal taxa per kbm. Från början hade de delat allt lika mellan fastigheterna. Men något år innan vi flyttade in hade man installerat egna mätare på alla fastigheter, som lästes av av styrelsen en gång om året (brukade vara under "glöggtider", så man blev rätt rund under fötterna efter att ha läst av 20 mätare....). Då skulle man först ned i brunnen i gatan där tryckstegringspumpen och vatten + elmätare för pumpen fanns och läsa av.
Som jag minns det så var fasta delen av elpriset dyrare än fasta VA avgiften.
Personligen tyckte jag att det var lite dumt med de enskilda mätarna, skillnaden i rörlig kostnad mellan husen var väl någon hundralapp om året. Att då 20 hus fick betala 3000 vardera för att installera vattenmätare, så den med minst förbrukning skulle tjäna 100 - 200 kr/år känns inte rimligt. Plus styrelsens iofs angenäma men lite onödiga arbete med att läsa av alla mätare samma dag.
Som jag minns det så var fasta delen av elpriset dyrare än fasta VA avgiften.
Personligen tyckte jag att det var lite dumt med de enskilda mätarna, skillnaden i rörlig kostnad mellan husen var väl någon hundralapp om året. Att då 20 hus fick betala 3000 vardera för att installera vattenmätare, så den med minst förbrukning skulle tjäna 100 - 200 kr/år känns inte rimligt. Plus styrelsens iofs angenäma men lite onödiga arbete med att läsa av alla mätare samma dag.
Moderator
· Stockholm
· 53 784 inlägg
Men jag uppfattar att lösningen var något kommunen "lurade på" de ursprungliga ägarna för att slippa hålla godkänt tryck vid överlämningspunkterna. Drift och underhåll av pumpen kostade nog i paritet med vad vi tjänade på att slippa en del av den fasta avgiften för VA. Och tar man då även in vad kostnaden blir en dag när ledningrana måste bytas ut så blir det en brakförlust. De som bott där från början berättade att de hade fått välja mellan denna lösnimng med lägre fast avgift eller traditionell inkoppling. Behovet av tryckstegringspump "upptäcktes" i efterhand, när det överhvudtaget inte kom något vatten duschen på 2a våningen hos en del. Det hände igen när vi blev tvugna att akut byta ut pumpen.
Renoverare
· Kalmar
· 2 976 inlägg
Hur har det gått ? @Sofia33
Update: Hej! Först och främst tack för allas engagemang! Så himla glad och tacksam för all hjälp.
Det har tyvärr landat i att vi på gatan får stå för kostnaden för avloppsrören - och kanske lite mer därtill.
Vi fick tag exploateringsavtalet mellan kommunen och byggaren. Det framgick tydligt att exploatören åtog sig att bilda en anläggningssamfällighet och därefter överlämna den till en samfällighetsförening, som långsiktigt sköter gemensamma vägar, parkeringar, belysning och eventuellt andra gemensamma anordningar fram till tomterna.
Tyvärr kan man konstatera att ingen samfällighetsförening bildats under 50 år och att samfälligheten inte lämnats över. Kanske för att ingen känt till det. Men ansvaret för vägen, både under och ovan mark faller oavsett på oss.
Vad vi kan förstå är det ganska unikt för Täby kommun att jobba på det här sättet men det verkar vara samma för andra grannar i området med skafttomt.
Vi undersöker nu om vi kan bilda en samfällighetsförening och en gemensamhetsanläggning och vad det kostar – samtidigt som rören behöver repareras. Tyvärr finns ju inga pengar undanlagda för reparation under de senaste 50 åren. Men nu vet vi i alla fall hur det ligger till och kan göra om och göra rätt.
Alternativet är ju att försöka bli av med markbiten men jag tvivlar på att kommunen är så sugen på att ta den.
Som ett alternativ till att skapa en gemensamhetsanläggning med en samfällighetsförening så skulle ni kunna fråga kommunen om de vill köpa loss alla ledningar i gatan och bestämma förbindelsepunkten vid tomtgräns. Det resulterar i en anslutningsavgift, men är långsiktigt enklast. Men kommunen är troligtvis inte intresserad.S Sofia33 skrev:
Alternativet att laga i gatan och drifta en GA för VA är troligtvis billigare, men mer administration och har ni otur finns det större investeringar som behöver göras i VA-anläggningen kommande år.
Renoverare
· Kalmar
· 2 976 inlägg
Trist med oväntade kostnader men bra att få klarhet hur det ligger till tack för återkoppling och lycka till
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 492 inlägg
Ni behöver ingen gemensamhetsanläggning eftersom ni redan äger marken där rören går samfällt som marksamfälligheten XXXXX S1. Som det juridiska läget är nu så delägarförvaltar ni denna mark och även era gemensamma gamla ledningar som ligger i marken. Allt ni behöver göra är att komma överens om hur ni vill underhålla era gamla samfällda ledningar samla in medel för att laga rören efter andelstalen ni har för ägandet av marksamfälligheten XXXXX S1.
Om det är svårt att komma överens inom marksamfällighetens delägarkrets så att ni inte kan komma överens om förvaltningsåtgärderna och vilka belopp som ska samlas in så kan ni bilda en samfällighetsförening för att förvalta den. Det gör ni genom att ansöka hos Lantmäteriet. Det räcker att någon av de som deläger marksamfälligheten XXXXX S1 gör det. Läs här:
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...ghetsforening/bilda-en-samfallighetsforening/
Kostnaden blir 1100 kr i timmen för handläggningen och 4600 kr för att registrera föreningen. Ska vi gissa under 20 000 kr?
Sen har ni er samfällighetsförening och styrelsen kan uttaxera tvingande medel från delägarna, d v s majoriteten bestämmer över minoriteten. Vägrar minoriteten så tar kronofogden ut pengarna. Det är som att man får skatterätt i grannskapet.
Om det är svårt att komma överens inom marksamfällighetens delägarkrets så att ni inte kan komma överens om förvaltningsåtgärderna och vilka belopp som ska samlas in så kan ni bilda en samfällighetsförening för att förvalta den. Det gör ni genom att ansöka hos Lantmäteriet. Det räcker att någon av de som deläger marksamfälligheten XXXXX S1 gör det. Läs här:
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...ghetsforening/bilda-en-samfallighetsforening/
Kostnaden blir 1100 kr i timmen för handläggningen och 4600 kr för att registrera föreningen. Ska vi gissa under 20 000 kr?
Sen har ni er samfällighetsförening och styrelsen kan uttaxera tvingande medel från delägarna, d v s majoriteten bestämmer över minoriteten. Vägrar minoriteten så tar kronofogden ut pengarna. Det är som att man får skatterätt i grannskapet.
Varför faller ansvaret på er? Avtalet är mellan kommun och byggaren. Ni är inte en part i det avtalet överhuvudtaget.S Sofia33 skrev:
Det finns liknande fall avgjorda i mark- och miljööverdomstolen där man kommit fram till att VA-huvudmannen äger ledningarna när gemensamhetsanläggningar inte upprättats för gemensamt ägda ledningar i privatmark.V VATjänsteman skrev:
Edit: Se målnummer M 5782-08.
Redigerat:
