Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Jag funderar också på det. Om TS och grannarna skulle vilja driva detta rättsligt mot Täby kommun, hur ska de gå till väga.T theprojectblue skrev:
Det första är väl att påstå att den förbindelsepunkt som VA-huvudmannen idag hävdar inte var den som beslutades där på 70-talet. Att i själva verket beslutade man om helt andra lägen invid fastighetsgränserna för förbindelsepunkterna. Jag tror tyvärr TS förlorar denna för kommunen har dokumentation att påståendet inte är sant. Och TS har inget att styrka sitt påstående med.
En annan väg skulle vara att hävda att ägarna av TS och grannskapets fastigheter aldrig har informerats av kommunen om denna gemensamma förbindelsepunkt som ligger långt ifrån fastighetsgränserna. Ungefär samma argumentation som i rättsfallet du tog upp enligt 1955 års VA-lag. Problemet är att kommunen har dokumentation på att man informerade dåvarande fastighetsägaren där på 1970-talet om den gemensamma förbindelsepunkten och ägaren ordnade också med den enskilda samfällda ledningen till denna punkt.
Så jag vet inte riktigt hur man går vidare... Försöka hävda att en gemensam förbindelsepunkt som beslutades på 70-talet enligt gamla VA-lagen inte når dagens LAVs krav och därmed senare utvecklad praxis och därmed ska flyttas till nya förbindelsepunkter i närheten av respektive fastighetsgräns? Med vilket lagstöd då?
Så här: Det är 70-tal, exploatören är ett företag som äger en stamfastighet. Företaget ansöker att stycka av ett kluster av sex bostadsfastigheter med en plätt samfälld mark som kan fungera som gemensam väg och ledningsgata för dessa fastigheter hos Lantmäteriet. Lantmäteriet beslutar att stycka av dessa sex nya fastigheter och ger dem samfällt ägande av den samfällda marken XXXX S:1, de sex nya fastigheterna utgör en samfällighet för ägandet av marksamfälligheten.T theprojectblue skrev:
I det här skedet ägs samtliga sex avstyckade fastigheter av exploatörsföretaget som styckade av dem. Exploatörsföretaget är således den enda ägaren av marksamfälligheten via sina sex fastigheter.
Nu kommer exploatörsföretaget som ägare av hela baletten överens med kommunen om en enda gemensam förbindelsepunkt för VA som ligger ute i den kommunala gatan. Vi kan utifrån dagens LAV-praxis och kunskap ifrågasätta detta beslut av kommunen men det gör inte exploatören där på 70-talet som inte överklagar beslutet och istället betalar de sex VA-avgifterna för de nya fastigheterna. Den gemensamma förbindelsepunkten ute i den kommunala gatan är således legaliserad, även dåliga kommunala beslut vinner laga kraft.
Man har redan i ett exploateringsavtal kommit överens mellan kommunen och exploatörsföretaget att detta med samfällda ledningar ska lösas med en gemensamhetsanläggning som exploatören ska ansöka om att Lantmäteriet inrättar. Men exploatören missade detta (eller valde bort det) och istället ansöktes om att inrätta samfälld mark i form av marksamfälligheten XXXX S:1. Som enda ägare av marksamfälligheten och av de sex nya fastigheterna drar nu exploatörsföretaget ledningar på den samfällda marken med syftet att de ska vara samfällda i den del de ligger på marksamfälligheten XXXX S:1 och tillhörande respektive fastighet i den del de ligger där. Eftersom exploatörsföretaget äger alla sex fastigheter så har företaget full bestämmanderätt över detta och ledningarna blir också omedelbart del av den fastighet där de ligger som fastighetstillbehör eftersom de kommit i samma ägares hand; det är alltså samma juridiska person som äger ledningarna som äger fastigheten där de läggs.
Efter att exploatörsföretaget uppfört småhusen så säljs de sex fastigheterna till privatpersoner. När man köper en av de sex fastigheterna så köper man också fastighetstillbehöret ledningen i den del de ligger på fastigheten. Man får också med sin fastighet 1/6 ägandeandel av marksamfälligheten XXXX S:1 som omfattar de samfällda delarna av ledningarna som ligger där. Det finns inget krav på att man förstår att man köper detta, man gör det i alla fall. Sen byter fastigheterna ägare under åren. Och en dag undrar TS vad sjutton de här ledningarna på marksamfälligheten är och denna tråd startas.
Redigerat:
Jag tror man primärt bör anmäla det till Länsstyrelsen och trycka på att den gemensamma ledningen inte har någon tydlig ägare.
Min erfarenhet av hur myndigheterna hanterar detta i dagsläget är att man har börjat lägga mycket högre tryck på va-huvudmännen avseende skyddet för hälsa/miljö.
Nu har vi ju här diskuterat primärt avloppsledningarna. Men ur en risksynpunkt är dessa egentligen skitsamma, klämfrågan är nog egentligen vattenledningarna. Dessa faller sedan ett par år sedan även inom livsmedelsverkets ansvarsområde vilket har ökat kravställningen enormt på ägare. Området är inom verksamhetsområdet vilket betyder att va-huvudmannen har det primära ansvaret för att säkra försörjning.
En gemensamhetsanläggning som äger en VA-anläggning har ju ett tydligt syfte att förvalta och drifta dessa ledningar i anläggningsbeslutet. Men en marksamfällighet har inget uttalat krav kring detta. Så frågan är huruvida det bedöms att kompetensen hos denna är tillräckligt för att ha ansvaret för att försörja ett antal fastigheter med vattentjänster.
Det kan till och med vara så att bäst läge för att göra någonting är att vänta tills hela skiten rasar ihop, sedan peka på det väldigt otydliga ägarskapet av den gemensamma ledningen, samt hävda att man omöjligen kan säkerställa vattenförsörjning av fastigheterna genom en marksamfällighet som inte alls har som uppdrag att göra detta.
Hela din förklaring här tycker jag ändå ligger lite i konflikt med huvudsyftena med vattenlagstiftningen att det ska vara klart och tydligt att gemensamma ägare/ägare av vattenledningar som försörjer flertalet fastigheter ska kunna drifta och försörja dessa på ett rimligt sätt. I en gemensamhetsanläggning finns ju ett tydligt beslut kring vad anläggningens syfte är. Men det är helt i det dolda för en marksamfällighet enligt beskrivningen du återger. Så jag undrar om inte kan vara så att även om förbindelsepunkten kanske var giltig när den upprättades, så kan den anses vara i strid med nuvarande lagstiftning och krav på vad som gäller avseende försörjning av vattentjänster till fastigheter.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Fördelen med det är ju att länsstyrelsen tillsyn av VA-huvudmannen inte kostar TS någonting. Anmälan är gratis s a s.T theprojectblue skrev:
Min gissning är att länsstyrelsen tar emot anmälan, kontaktar kommunen som berättar att detta är en enskild servisledning som delas av flera fastighetsägare från en äldre beslutad gemensam förbindelsepunkt i gatan. Att ansvaret ligger helt på respektive fastighetsägare att underhålla sin servisledning som de ansluter till den allmänna VA-systemet. Varje fastighetsägare kan ansluta sin egen ledning eller de kan välja att dela på ledningen i någon delsträcka. Och där läggs tillsynen ned.
Men det är ju löst här, det är mer att TS och grannskapet inte har tagit reda på var deras servisledning går.T theprojectblue skrev:
Jag tänker att denna tappvattenservis är som vilken tappvattenservis som helst. Min gamla galvstump sprang läck i trädgården i somras så jag fick gräva upp och byta den till PEM. Inget som involverade kommunen. Min servis, mitt ansvar. Kommunens ansvar slutar vid förbindelsepunkten med undantag från rätten att ha en vattenmätare på min fastighet.T theprojectblue skrev:
Det är ju samma kompetens som ger varje fastighetsägare ansvaret för sin servisledning. Jag ser inte skillnaden. Och även om TS och grannskapet skulle inrätta en gemensamhetsanläggning för ledningens förvaltning (bara att betala 150 000- 200 000 kr till Lantmäteriet så fixar de det inom ett år) så ändrar det i praktiken inte på någonting eller deras samlade kompetens. Den förblir densamma, det är ju samma grannar. De har formellt då förvisso en skyldighet att underhålla gemensamhetsanläggningen men det finns ju ingen tillsyn så de gör som de vill med det. De kan låta sin ledning som förvaltas som en gemensamhetsanläggning förfalla utan konsekvens för någon annan än de själva.T theprojectblue skrev:
Springer den storligen läck så stänger kommunen av ventilen i gatan. Och sen får de enskilda fastighetsägarna byta sin servis. Det stannar där. Det råder ingen oklarhet om vem som äger denna ledning.T theprojectblue skrev:
Huvudsyftet med LAV är ju att ordna VA i ett större sammanhang där det behövs. Inte att tvinga varje fastighetsägare att ha en egen servisledning eller reglera hur den ska underhållas. Det senare är ju en enskild angelägenhet, inte en allmän.T theprojectblue skrev:
Har du också problem med denna lösning för fastigheten As servisledning? Den ligger ju till stora delar på fastigheten Bs mark (med servitutsrätt, A och B har skrivit avtalsservitut):
Nu har vi kommit fram till att en delägarförening (som vi ju redan har) blir det enklaste att fortsätta med. Precis som Det innebär att vi slipper
Men när vi nu ska sätta av pengar. Hur gör man det utan att ha ett org-nummer. Det blir väl någons privata konto då? Helst hade man ju haft ett föreningskonto... Säg till om någon har en smart idé för att lösa det. Med tiden kan det ju börja handla om lite större summor.
S Sofia33 skrev:
tack för hjälpen! Vi börjar landa i att delägarförening (som vi ju redan har) blir det enklaste att fortsätta med. Om det flyttar hit någon som inte är med på noterna så får man kalla till möte med lantmäteriet då. Det blir minimalt med admin och blir den billigaste lösningen så kan pengarna då läggas på rören och gatan istället.
Men när vi nu ska sätta av pengar. Hur gör man det utan att ha ett org-nummer. Det blir väl någons privata konto då? Helst hade man ju haft ett föreningskonto... Säg till om någon har en smart idé för att lösa det. Med tiden kan det ju börja handla om lite större summor.
Känns juridiskt och praktiskt problematiskt.Bono_R skrev:
Om någon gör något oegentligt, i strid med de andra delägarnas vilja eller bara mycket dumt blir det en jävla röra.
Jämför med om en enskild delägare åtar sig den rollen men med sitt eget konto där endast denne själv har (uttags-) åtkomst till.
Om det blir problem - dvs pengar inte går dit där en annan delägare avsett de ska går när denne betalt - så är den juridiska mm situationen klarare (antaget att det finns t ex mejl-dokumentation ang betalningens syfte). Dvs det finns då bara två parter och endast en person har rådande över kontot.
I varje fall ser jag det så.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Det är nog bättre att alla delägare skjuter till pengar den dagen underhållsåtgärder behövs snarare än att spara pengar gemensamt.
Problemet är väl om någon eller några delägare lever mer hand till mun med sin ekonomi och inte förmår att betala när det väl behövs. Lösningen på detta är att bilda en samfällighetsförening. En sådan kan tvingande uttaxera pengar och också spara pengar för underhåll i en fond.
Problemet är väl om någon eller några delägare lever mer hand till mun med sin ekonomi och inte förmår att betala när det väl behövs. Lösningen på detta är att bilda en samfällighetsförening. En sådan kan tvingande uttaxera pengar och också spara pengar för underhåll i en fond.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Ett problem med delägarförvaltning och någon sorts gemensam sparfond är ju också när fastigheter byter ägare. Juridiken finns inte riktigt där för att pengarna ska följa med fastigheten. Flyttar det in någon i grannskapet som inte vill spela med så blir det struligt.
Jag är kassör i en icke-officiell vägförening. Det finns ingen GA för vägen och ingen samfällighetsförening. Vi är inte så många fastigheter längs vägen och alla är ganska snälla, så hittills har det gått bra. Fastigheten som vägen ligger på är medlem i föreningen. Föreningens kassa finns på ett av mina bankkonton och vi har skrivit ett dokument som förklarar att medlen på det kontot tillhör föreningen.S Sofia33 skrev:
Vi brukar hota nyinflyttade med att det kostar jättemycket pengar att låta Lantmäteriet göra en förrättning.
Tack för svar! Jag kommer lägga fram detta som ett alternativ, mest troligt är att vi kommer landa i att allt betalas i en klump när det behövs och så får man själv spara till detta (någon typ av underhållsplan kan ju hjälpa oss att beräkna när vi kan räkna med att behöva göra vad).P pmd skrev:
Det här forumet är bäst! Tack alla som engagerat sig.
