Toaletter för fritidshuset

Det finns många toalettalternativ för ett fritidshus som inte är anslutet till det kommunala avloppsnätet. När du väljer system är det klokt att väga in komfort och skötsel, driftkostnader och miljöhänsyn.

Ett fritidshus på Öland.

Ett fritidshus på Öland. Foto: Marlén Eskilsson

Miljöregler, utrymme och prislapp sätter ramen för vilken toalett som platsar i ditt fritidshus. Börja med att kontakta miljökontoret i din fritidshuskommun och fråga vilka regler som gäller. Du bör anmäla om du byter från ett avloppssystem till ett annat och du kan behöva tillstånd för att till exempel installera en mulltoa eller en urinseparerande toa.

När du pratat med kommunen, undersökt installationsutrymmet och kalkylerat din budget återstår det att hitta ett passande toalettsystem.
Teknikutvecklingen har gått framåt och det finns idag ett flertal olika system, dels för torrtoaletter utan avlopp och dels för vattentoaletter anpassade för eget avlopp på tomten.

Det enklaste sättet att överblicka utbudet är att söka information på nätet. Fundera kring följande egenskaper när du bedömer de olika lösningarna.

  • Är toalettsystemet beprövat? Finns referenser hos företaget?
  • Hur görs monteringen? Hur mycket plats kräver toan, tillbehör och anslutningar?
  • Kapacitet. Hur många personer är toan avsedd för? Klarar den hög belastning och kan den stå oanvänd under längre tid?
  • Hur mycket skötsel kräver toan? Hur hanteras avfallet?
  • Komfort och hygien. Verkar toan bekväm och hygienisk? Ventilation och metod mot lukt?
  • Frysrisk. Måste toan stå i ett uppvärmt utrymme?
  • Är systemet miljövänligt?
  • Driftkostnader. Är systemet energisnålt? Vilka uppgifter finns om drifttid/elförbrukning?
  • Support och service, samt eventuella kostnader för detta.

Torrtoaletter

I följande system behöver du inte ha tillgång till vatten och avlopp.

Förmultningstoalett (mulltoa)

Princip: Avfallet förmultnar och blir färdig kompost.
Funktion: Förmultningsprocessen kan antingen ske i själva toalettutrymmet eller i en kompostkammare under golvet. I det förstnämnda fallet rörs avfallet runt för att påskynda processen, ofta med värmetillskott. Tömningen görs i regel via en utdragbar låda under toan. En nackdel med denna lösning är att förmultningen inte blir optimal vid ojämn belastning. 
För ett större hushåll kan det vara lämpligare med kompostkammare under huset. Kammaren brukar tömmas 1-2 gånger per år. I vissa fall kan det uppstå hygieniska problem med flugor samt problem med fuktnivåer som försämrar nedbrytningen.
Prisnivå: 5000-25 000 kr, samt driftkostnader för uppvärmning, fläkt mm.

Urinseparerande toalett

Princip: Urin samlas upp i separat tank.
Funktion: Den enklaste modellen är en insats som placeras i en befintlig toalett. Alternativet är en ny toalett med ett system som separerar urin respektive toapapp/avföring i varsin behållare. Metoden innebär torrare avfall, färre tömningar och mindre ”dasslukt”.
Systemet kräver efterkompostering utanför toan: urinen kan användas som gödningsmedel, medan avfallet hamnar i nedbrytbar säck i en behållare i toastolen.
Tänk på att det kan krävas tillstånd för att använda urin som trädgårdsgödning.
Prisnivå: 3000-8000 kr. Endast insats 500-1000 kr, samt driftkostnader.

Förbränningstoalett

Princip: Avfallet bränns till aska.
Funktion: I förbränningstoaletten samlas avfallet upp i en specialanpassad påse som sedan förs ned till en bränningskammare där det bränns till aska. Fördelen är att restprodukten blir väldigt liten och att lukt och bakterier elimineras. Askan kan läggas i en soppåse eller spridas i trädgården. Hos de vanligaste modellerna är förbränningskammaren inbyggd i toalettstolen och kräver därför lite större utrymme än en vanlig toastol.
Prisnivå: från 30 000 kr, plus driftkostnad för påsar, förbränning och fläkt. Toan drar ingen ström när den inte används.
Obs! Det finns även vattenspolande förbränningstoaletter.

Förpackningstoalett

Princip: Avfallet ”portionsförpackas” i nedbrytbar plast.
Funktion: Förpackningstoaletten samlar upp avfallet i så kallad spolfolie – ett tåligt material som täcker toalettskålen – och förpackar det i en avfallsbehållare under toalettstolen eller under golvet. Efter varje toabesök matas ny spolfolie fram. Behållaren tas ut och töms i en latrinkompost.
Prisnivå: 6000 kr. Systemet kräver ingen eldrift.

Vattentoaletter – för enskilt avlopp

Följande system är anpassade för enskilt avlopp i anslutning till fastigheten.

Vakuumspolande toalett

Princip: Snålspolande toalett med vakuumteknik.
Funktion: Med hjälp av en motor transporteras avfallet snabbt iväg till avloppsbrunnen, så att det inte kan fastna eller frysa i avloppsledningen. Spolningen ger en mycket låg vattenförbrukning, vilket är lämpligt i områden med begränsad grundvattentillgång. Det finns flera vakuumtoalettsystem på marknaden.
Prisnivå: från 20 000 kr, samt elförbrukning vid användning.

Komposterande spoltoalett (hybrid)

Princip: Hybridsystem som separerar och renar urin, samt komposterar det fasta avfallet.
Funktion: Vattnet spolas till en separator där urin och spolvatten avskiljs från avföring och papper. Vätskan passerar först en UV-enhet och rinner därefter ut i ett BDT-avlopp (bad, disk, tvätt) för infiltration i marken. Det fasta avfallet komposteras i en biokammare. Beroende på vilken modell du väljer blir avfallet antingen slutkomposterat i systemet eller behöver efterkomposteras i en latrinkompost. Liknande system finns även för vakuumtoaletter.
Tänk på! Med tanke på att miljökraven varierar hos kommunerna är det inte säkert att denna lösning godkänns i alla områden.
Prisnivå: från 20 000 kr, samt elförbrukning vid användning.

Läs mer:

Avloppsguiden