Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Du rör ihop begreppen. Det är TS och grannarna som är kunder hos Roslagsvatten. Det stannar där. Ingen samfällighetsförening behöver blandas in.T theprojectblue skrev:
Att de sen i delsträcka använder samfällt ägda ledningar för att leda tappvattnet respektive avloppsvattnet från sina enskilda anslutningspunkter till sina fastigheter ändrar inte på det.
Den domen avser en gemensamhetsanläggning vilket inte existerar här. Detta är avgjort i mål 8-99.
Min länk avsåg huruvida en ny gemensamhetsanläggning kan skapas i detta fall och där är det tydligt att så inte anses lämpligt alls i domstolarna. En kommun kan inte kräva att en gemensamhetsanläggning ska upprättas.
Och då är vi åter vid gemensamhetsanläggningen. Finns ingen sådan kan inte fastighetsägarna ha en samlad gemensam förbindelsepunkt. Du kan sätta hur många prickar du vill på samma plats i ritningen. Men faktum är att det är en gemensam förbindelsepunkt och det kan bara försörja en gemensamhetsanläggning.
Och om TS och grannarna är kunder. Var är då respektive kunds förbindelsepunkt, eftersom den inte kan vara gemensam om ingen gemensamhetsanläggning för VA existerar?
Det måste finnas en ägare och förvaltare av ledningsnätet som försörjer fastigheterna med allmänna vatten och avloppstjänster. Annars uppfylls inte kravet i LAV. Denna ägare existerar inte.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Varför skulle kommunen vilja att TS och grannarna inrättar en gemensamhetsanläggning? Jag förstår inte.T theprojectblue skrev:
Det är en fråga mellan grannarna och Lantmäteriets om någon granne ansöker om att inrätta ledningen som en gemensamhetsanläggning. Kommunen är ingen part.
Det är något som du påstår men inte har backat upp med stöd av något. VA-huvudmannen menar att man på 70-talet har inrättade förbindelsespunkt för respektive fastighet där i den kommunala gatan. Varför menar du då att den är gemensam? Vad har du för underlag som visar att den är gemensam, d v s att t ex TS inte får dra en ny avloppsledning från sitt hus till sin förbindelsepunkt och ansluta den där?T theprojectblue skrev:
Den ligger ute i gatan för respektive fastighet menar VA-huvudmannen.T theprojectblue skrev:
Det finns ägare, fram till förbindelsepunkten är det VA-huvudmannen. Efter denna är det enskilda ledningar. Grannskapet äger ledningarna enskilt i samfälld form från förbindelsepunkten till sin fastighetsgräns. Därefter äger de ledningen från sin fastighetsgräns enskilt men ej samfällt.T theprojectblue skrev:
För att utan gemensamhetsanläggning kan inte en gemensam förbindelsepunkt existera.
För att inte vara gemensam så behöver den vara enskild. För att den ska vara enskild så krävs det en enskild servisledning bakom till respektive fastighet.
Alla fastigheter kan fysiskt omöjligen dra en servis till en förbindelsepunkt på samma plats.
Så varje fastighet har en separat servis över den gemensamt ägda fastigheten ut till gatan med respektive förbindelsepunkt på olika platser? Man har lagt 6 st separata ledningar i samma ledningsgrav?
Ledningen efter förbindelsepunkten är inte enskild, den är allmän och försörjer flertalet fastigheter. Den enda som kan sköta om en allmänt ägd ledning som försörjer vatten- och avloppstjänster är va-huvudmannen eller en gemensamhetsanläggning. Eller menar du att det ligger 6 st servisledningar bakom förbindelsepunkten?
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Jag läser gärna denna dom!T theprojectblue skrev:
Du har nämnt den tre gånger i tråden men jag hittar inget med Google med detta nummer, jag får bara träffar i den här tråden.
Det TS behöver för att slippa långa ledningar till sin nuvarande förbindelsepunkt är en dom som fastställer att en av VA-huvudmannen sedan längre anvisad förbindelsepunkt enligt 1970 års VA-lag inte är gällande för att den ligger för långt ifrån fastighetsgränsen och att VA-huvudmannen instrueras att upprätta en ny förbindelsepunkt i närheten av fastighetsgränsen.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Jodå. TS förbindelsepunkt inrättas när 1970 års VA-lag är gällande, den har vunnit laga kraft bara några år före TS fastighet styckas av och bebyggs. I den lagen införs för första gången konceptet förbindelsepunkt för att skapa en juridisk gräns mellan den allmänna VA-anläggningen och de enskilda ledningarna som fastighetsägaren ansvarar för.T theprojectblue skrev:
Vad säger då lagstiftaren om att flera fastigheter delar på en gemensam plats för sina förbindelsepunkter, det som Täby kommun menar är fallet för TS fastighet? Var det möjligt att inrätta en sådan "gemensam" förbindelsepunkt? Svaret är ja.
Proposition 1970:118, s 142 (se min markering):
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...gl.-maj.ts-proposition-nr-118-ar-1970_ft30118
Jo jag förstår det, men jag hittar den tyvärr inte.
Det finns ingen dom, vad jag vet, som behandlar exakt samma läge. Så man får dra sin slutsats från flertalet olika domar. Dessutom får man titta på VA-nämndens uttalande i stor utsträckning snarare än domstolen för mycket avgörs där och lyfts aldrig till domstol.
Det handlar delvis om närhetsprincipen. Va-huvudmannen har ansetts ha särskilda skäl över exempelvis marksamfälligheter endast i de fall där det handlar om en enskild servis över samfälligheten.
Det handlar delvis om att det i detta fall är en ledning och inte flera och hur lagen om allmänna vatten och avloppstjänster definierar detta:
1 § Med allmän vatten- och avloppsanläggning (allmän va-anläggning) avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommun eller, om den drives av annan, förklarats för allmän enligt 31 §.
Här har vi alltså en anläggning som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse med försörjning av VA.
31 § Va-anläggning, som drives eller skall drivas av annan än kommun, kan på ansökan av denne förklaras för allmän av länsstyrelsen, om det finns behov av anläggningen från hälsoskyddssynpunkt eller från annan allmän synpunkt.
För att en va-anläggning ska drivas av annan än kommun måste den vara förklarad som allmän av länsstyrelsen. Det enda sättet att uppnå detta är en gemensamhetsanläggning för ledningarna.
Så det viktiga i sammanhanget är:
1. Är det en gemensam ledning eller är det flertalet enskilda ledningar?
2. Ifall flertalet enskilda ledningar så har kommunen särskilda skäl att upprätta förbindelsepunkter förbi marksamfälligheten. Men jag har uppfattat det som att det är en gemensam ledning.
3. Är det en gemensam ledning är den att anse som allmän. En allmän ledning kan BARA ägas av en va-huvudman eller en gemensamhetsanläggning.
4. Existerar ingen gemensamhetsanläggning har kommunen inte rätt att kräva att en upprättas enligt min tidigare länk.
5. Förbindelsepunkten som gemensam efter marksamfälligheten är alltså ogiltig då den allmänna ledningen från förbindelsepunkten fram till respektive ledning inte ägs eller underhålls av någon. Detta är alltså en risk för den allmänna vattenförsörjningen.
6. Det är orimligt att kommunen ska kunna kräva att 6 st fastigheter ska bygga nya enskilda ledningar över marksamfälligheten till kommunens gata. Det är rimligt att kommunen tar över ägandet av den allmänna ledningen som redan finns och rustar upp den. Kostnaden för detta får man delvis tillbaka genom att ta ut anslutningsavgifter för fastigheterna eftersom dessa aldrig betalat det.
Detta öppnar upp för skapandet av gemensamhetsanläggning för VA och att det är giltigt att upprätta en förbindelsepunkt mot denna. Det öppnar inte upp för att en allmän ledning ska kunna ägas och förvaltas av ett antal fastigheter utan en upprättad och av Länstyrelsen beslutad gemensamhetsanläggning för VA.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Länsstyrelsen beslutar inte om att inrätta gemensamhetsanläggningar, det är ett beslut som Lantmäteriet tar enligt anläggningslagen. Gemensamhetsanläggning är ett sätt att samarbeta kring gemensamma ledningar mellan fastigheter. Men man kan samarbeta på andra sätt, t ex via muntliga avtal, servitut eller som i TS fall via en marksamfällighet.T theprojectblue skrev:
Det som 31 § i 1970 års vattentjänstlag handlade om var att länsstyrelsen kunde tvinga på kommunen privata ledningar som då gjordes till en del av den allmänna anläggningen om det fanns behov utifrån hälsoskyddssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Numera finns väl liknande regleringar om inlösen av privata anläggningar och länsstyrelsen kan tvinga kommunen att utöka verksamhetsområdet för VA. Men inget av detta har med TS fall att göra.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Det är vad vi vet en enskild avloppsledning som ägs samfällt av sex fastigheter via en marksamfällighet. Den transporterar i dess olika delsträckor spillvattnet från samtliga sex fastigheter.T theprojectblue skrev:
Ja det kan man tycka. Men förbindelsepunkterna beslutades av VA-huvudmannen redan för 50 år sedan enligt 1970 års VA-lag och man valde i enlighet med lagstiftarens en förbindelsepunkt som i sitt läge är gemensam för de sex fastigheterna.T theprojectblue skrev:
Nej, enligt 1970 års VA-lag som var gällande vid tiden så är det förbindelsepunkten som avgör var det allmänna ledningsnätet slutar och det enskilda tar vid. Den samfällda ledningen är således enskild. Och det säger sig ju självt, samfälld egendom är per definition enskild egendom och inte allmän. Den tidigare lagstiftningen från 1955 hade element av det upplägg som du anger och det skapade stor röra kring ansvarsgränserna. Det var därför man införde konceptet förbindelsepunkt för att få en tydlig avgränsning var den allmänna anläggningen slutar och den enskilda tar vid.T theprojectblue skrev:
Ingen gemensamhetsanläggning har inrättats, istället valde fastighetsägaren för de sex fastigheterna som vid tiden var exploatören/byggfirman att den enskilda ledningen skulle förvaltas inom ramen för en marksamfällighet. Kommunen bryr sig inte om hur en enskild ledning förvaltas, det är fastighetsägarnas ansvar.T theprojectblue skrev:
Ledningen som används av de sex fastigheterna delat efter förbindelsepunkten ägs enskilt och samfällt av de sex ägarna av fastigheterna. De har full rådighet över denna ledning och också underhållsansvar för den. Förbindelsepunkten som är gemensam är knappast ogiltig. I så fall måste TS och grannskap få ett beslut i MMD som fastställer att den av huvudmannen beslutade förbindelsepunkten inte längre är gällande.T theprojectblue skrev:
Kommunen kräver inte detta, det är helt upp till fastighetsägarna hur de vill dra sina ledningar mellan den gemensamma förbindelsepunkten och sina hus. De kan t ex dra sex ledningar, en var. De kan dela på ledningar t ex tre hus på en ledning och tre på en annan (en på varje sådan gatan). Eller dela hela ledningen. Eller fem hus kan dela på en ledning och det sjätte huset kan dra sin egen ledning om den personen inte vill komma överens om en gemensam lösning.T theprojectblue skrev:
Har jag missat någonting här, detta är vad som står i tråden:
"Vi fick tag exploateringsavtalet mellan kommunen och byggaren. Det framgick tydligt att exploatören åtog sig att bilda en anläggningssamfällighet och därefter överlämna den till en samfällighetsförening, som långsiktigt sköter gemensamma vägar, parkeringar, belysning och eventuellt andra gemensamma anordningar fram till tomterna.
Tyvärr kan man konstatera att ingen samfällighetsförening bildats under 50 år och att samfälligheten inte lämnats över. Kanske för att ingen känt till det. Men ansvaret för vägen, både under och ovan mark faller oavsett på oss."
Va-huvudmannen har inte alltid rätt och fanns det ingen legitim motpart att svara på det hela så gäller det inte. Jag har inte sett någon bevis presenteras från kommunen här att så är fallet.
Gjordes inte den avgränsningen tydlig först i lagen om vattentjänster 2006? Var är den avgränsningen i 1970 års lag?
Det enda som är presenterats är ett exploateringsavtal över att man åtog sig att bilda en samfällighet för VA. Inte att det faktiskt bildades en.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Ja dåvarande fastighetsägaren och exploatören valde att aldrig följa sin utfästelse i exploateringsavtalet att ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning. Så det skedde aldrig. Det är rätt vanligt och om kommunen inte följer upp detta som avtalspart så spelar det ingen roll för exploatören. Men det här skedde på 70-talet så det är glömt och förlåtet nu.T theprojectblue skrev:
Jag ska nämna att jag har sett några dokument från TS via PM. Ja det fanns en legitim motpart där på 70-talet, fastighetsägaren som var den samme som exploatören/byggfirman.T theprojectblue skrev:
Den införs i 1970 års lag. Se propositionstexten t ex som jag jag citerade i inlägg ovan.T theprojectblue skrev:
Som sagt, ingen gemensamhetsanläggning bildades men väl en marksamfällighet vid avstyckningen av de sex tomterna. D v s fastighetsägaren och exploatören valde en annan samfälld lösning än anläggningssamfällighet. Troligen för att spara pengar tänker jag. Men det kan också röra sig om en gammal konservativ lantmätare som rekommenderade det.T theprojectblue skrev:
Jag hänger inte riktigt med i alla detaljer men om vi nu tar oss till fallet där man åtgärdar ledningen och sedan drar 6st ledningar, en till varje fastighet. Kan man sedan efter det tvinga VA-huvudmannen att tvångsinlösa den gemensamma anläggningen, för att sedan flytta anslutningspunkterna?
Min poäng är att om det går kanske det är värt att betala bort det här problemet istället för att inrätta en samfällighet osv.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 388 inlägg
Nej, inte troligt. Vad skulle lagrummet vara?M merbanan skrev:
Det behöver inte inrättas en samfällighet. TS och grannskapet har redan en delägarförvaltad samfällighet. Det är mer en fråga om de är nöjda så eller om de vill bilda en samfällighetsförening också.M merbanan skrev:
Hade det varit min fastighet hade jag ändå försökt driva det via Länsstyrelsen med hänvisning till den icke-existerande gemensamhetsanläggningen och oklara ägandeskapet kring den avloppsledningen som försörjer alla fastigheter.
Jag förstår inte riktigt vad som gäller avseende marksamfälligheten och varför den skulle kunna äga VA-systemet. Länka gärna till relevant lagrum. Jag är inte alls lika påläst kring anläggningslagen som jag är avseende de va-juridiska frågorna.
Har varje fastighet en egen ledning till kommunal gata via en gemensamt ägd fastighet kommer inte ens närhetsprincipen vara relevant.M merbanan skrev:
