Kommunen vägrar fixa avloppet på vägen utanför

[Sofia33]

Varför faller ansvaret på er? Avtalet är mellan kommun och byggaren. Ni är inte en part i det avtalet överhuvudtaget.


Det finns liknande fall avgjorda i mark- och miljööverdomstolen där man kommit fram till att VA-huvudmannen äger ledningarna när gemensamhetsanläggningar inte upprättats för gemensamt ägda ledningar i privatmark.

Edit: Se målnummer M 5782-08.

Tack! Väldigt intressant.
Det som jag upplever gör det extra svårt att att 1.Täby kommun satt detta i system. 2. Det har gått 50 år. 3. Vi har inte musklerna att driva det.

 

[Sofia33]

I trådens fall finns inget servitut i någon privat gata, det var ett missförstånd i början av tråden.

Ledningen går i mark som ägs samfällt av TS och övriga fastighetsägare som marksamfälligheten XXXX S1, d v s ledningen går i mark som fastighetsägarna själva äger.

Ja! Claes hjälpte oss titta på servitutet och det gällde tyvärr andra ledningar.

 

[Sofia33]

Om ni skulle vilja slippa underhållsansvaret för rören och få separata anslutningspunkter innebär det antagligen en ny anslutningskostnad per fastighet. Typ 100 000 kr. Det är säkert inte billigast. Det är ju en kostnad som tidigare ägare slapp ifrån genom att ha en delad anslutningspunkt.

Jo och gemensam vattenmätare kan man spara lite pengar på men åker på mycket administration omkring. Plus att man måste ordna ett frostfritt utrymme för den. Knappast i praktiken ekonomiskt fördelaktigt.

Ja precis. Vi som planerar att bo här i 50 år till tycker ju att det är värt det men gissar att vi behöver få med oss alla grannar på det då. Kommer nog bli svårt.

 

[Sofia33]

Grannskapet har väl ett val här att göra tänker jag.

Antingen accepterar ni kommunens uppgifter och då blir nästa fråga att säkra servitutsrätt för er gemensamma gamla ledning. Den tycks ju ligga där på annans mark utan rättighet och ni behöver ju kunna underhålla den. Då kan i lösa det med ett gemensamt servitut som skrivs som ett avtalsservitut med nuvarande markägaren eller genom en ny gemensamhetsanläggning, det senare kostar ju en förrättning hos Lantmäteriet. I princip kan ni ju också strunta i rättigheter och lösa det med en överenskommelse med markägaren, men då bubblar detta problem upp igen om ett antal år.

Eller så ifrågasätter ni kommunmedarbetarnas uppgifter och om de inte kan presentera övertygande historisk dokumentation om en gemensam förbindelsepunkt bortom er enskilda väg att så vänder ni er till mark- och miljödomstolen med en grupptalan och yrkar att domstolen med stöd i LAV ska fastställa att ni har förbindelsepunkter vid respektive fastighets gräns och att ledningen från början har varit kommunal och en del av det allmänna VA-nätet. Till stöd har ni ju kommunens gamla servitut som stämmer med att det är kommunens ledning och inte er enskilda ledning.

Som andra har sagt den som tjänade pengar på detta upplägg är ju den som byggde området den bästa lösningen är att skaffa en ga och gräva nytt till anslutning den billigaste är att fixa stoppet och hoppas det håller

Tack för svar. Det är här vi är nu.

 

[Sofia33]

Tycker att det är otvistligt att kommunen har servitut att anlägga VA i gatan som härskande part men frågan är väl om det bevisar att så faktiskt skedde. Kommunen kanske inte ville göra så och det slutade med att det var byggaren som anlade anläggningen. Kan ju även vara så att det faktiskt var kommunen som anlade anläggningen men inte tog korrekt beslut på att inkludera den i sitt driftsansvar, vet inte alls vad det skulle få för konsekvens men det kanske skulle kunna lämna er i situationen att kommunen istället säger att ni kan få köpa anläggningen för sitt avskrivna värde av 0kr.

Servitutet i fråga visade sig tyvärr gälla några andra rör.

 

[Sofia33]

Som ett alternativ till att skapa en gemensamhetsanläggning med en samfällighetsförening så skulle ni kunna fråga kommunen om de vill köpa loss alla ledningar i gatan och bestämma förbindelsepunkten vid tomtgräns. Det resulterar i en anslutningsavgift, men är långsiktigt enklast. Men kommunen är troligtvis inte intresserad.

Alternativet att laga i gatan och drifta en GA för VA är troligtvis billigare, men mer administration och har ni otur finns det större investeringar som behöver göras i VA-anläggningen kommande år.

Hej! Ja men exakt så är planen. 1. Att försöka få kommunen att ta vägstumpen. 2. Att se om vi kan ansluta rören. 3. Att upprätta GA eller Samfällighetsförening eller vad som nu är rimligast på 6 hushåll... känns som att det kan bli dyrt och administrativt jobbigt så alla tips om vad som kan passa för 6 hushåll på en gata mottages tacksamt.

 

[Claes Sörmland]

En ledning kan inte vara en samfällighet, en samfällighet är en ägare av en gemensamhetsanläggning. Är ledningen en av samfälligheten ägd gemensamhetsanläggning eller inte? För att det ska vara en gemensamhetsanläggning är det ska-krav på upprättad gemensamhetsförrättning som ska vara registrerad hos Länsstyrelsen.

Så här: Det finna olika typer av samfälligheter och även om anläggningssamfälligheter som förvaltar en gemensamhetsanläggning är den vanligaste lösningen så finns det andra. I TS fall så rör det sig istället om en marksamfällighet, XXXX S1. Det finns alltså ingen gemensamhetsanläggning inrättad för vägen på marken XXXX S1 eller för ledningarna för VA. Men TS är delägare av marksamfälligheten XXXX S1 och äger således både marken, vägen och ledningarna i marken samfällt med grannskapet.

Enligt samfällighetslagen så förvaltar TS och grannskapet idag XXXX S1 via s. k. delägarförvaltning. I korthet så betyder detta att de får komma överens om varje förvaltningsåtgärd. En sådan kan vara att samla in pengar i grannskapet för att gräva upp och byta/reparera ledningarna som man äger samfällt.

Ett exploateringsavtal är inte en överenskommelse med fastighetsägare. Det är en överenskommelse mellan exploatör och kommun om utförande av detaljplan. Har ingen juridisk hållbarhet alls i detta sammanhang. Står ganska mycket om detta i mål 8-99 som nu tyvärr inte jag iaf hittar digitaliserat. Där sket man helt fullständigt i vad som stod i tomrättsavtalet.

Jag utgår från att exploatören och fastighetsägaren av TS fastighet var samma företag där 1970. Det företaget kunde således vid tiden företräda fastigheten gällande att komma överens om att förbindelsepunkten skulle flyttas från fastighetsgränsen.

Men det är klart, om detta inte stämmer om exploatören hade sålt TS fastighet till en privatperson före förbindelsepunktens läge bestämdes och VA-avgifterna betalades så håller jag med dig. En tidigare ägare av en fastighet kan ju inte företräda fastighetens ägare.

En förbindelsepunkt är ett avtal mellan fastighetsägare och va-huvudman.

Eller snarare en beslutad plats av VA-huvudmannen enligt LAV där fastighetsägaren ska höras före beslutet och kan överklaga ett beslut av VA-huvudmannen som går denne emot.

Det är inte upp till fastighetsägare att upprätta eller lösa förbindelsepunkt. Det är huvudmannens ansvar. Så allt snack om vad fastighetsägare kan göra är irrelevant i ett upprättat verksamhetsområde för VA. Fastighetsägare har rätt att få förbindelsepunkt upprättad i sin fastighets omedelbara närhet.

Jag håller med men förbindelsepunkten beslutades och upprättades där på 1970-talet. Det finns ingen mekanism i LAV som gör att en fastighetsägare ensidigt kan bestämma att den nu 2025 ska flyttas.

 

[Sofia33]

Ni behöver ingen gemensamhetsanläggning eftersom ni redan äger marken där rören går samfällt som marksamfälligheten XXXXX S1. Som det juridiska läget är nu så delägarförvaltar ni denna mark och även era gemensamma gamla ledningar som ligger i marken. Allt ni behöver göra är att komma överens om hur ni vill underhålla era gamla samfällda ledningar samla in medel för att laga rören efter andelstalen ni har för ägandet av marksamfälligheten XXXXX S1.

Om det är svårt att komma överens inom marksamfällighetens delägarkrets så att ni inte kan komma överens om förvaltningsåtgärderna och vilka belopp som ska samlas in så kan ni bilda en samfällighetsförening för att förvalta den. Det gör ni genom att ansöka hos Lantmäteriet. Det räcker att någon av de som deläger marksamfälligheten XXXXX S1 gör det. Läs här:

[länk]

Kostnaden blir 1100 kr i timmen för handläggningen och 4600 kr för att registrera föreningen. Ska vi gissa under 20 000 kr?

Sen har ni er samfällighetsförening och styrelsen kan uttaxera tvingande medel från delägarna, d v s majoriteten bestämmer över minoriteten. Vägrar minoriteten så tar kronofogden ut pengarna. Det är som att man får skatterätt i grannskapet.

Hej! Tack för råd. Vi skulle gärna slippa en samfällighetsförening för att det känns som att det blir både administrativt tung och medkostander som följer med. Hade vi varit 20 hus hade det varit en sak men bara 6 hus är så lite. Så vad är smartast?

Är en GA bäst som någon skrev?
Vi funderade på ett avtal mellan husägarna men då ändras ju det när någon flyttar?

Vi vill alltså sätta undan pengar varje månad och då känns det spontant som att vi måste ha det lite mer officiellt än idag när alla bara swishar för gatubelysningen, som inte är många kronor att tala om. Det är såklart de kommande åren som allt börjar kosta.

 

[Claes Sörmland]

Hej! Tack för råd. Vi skulle gärna slippa en samfällighetsförening för att det känns som att det blir både administrativt tung och medkostander som följer med. Hade vi varit 20 hus hade det varit en sak men bara 6 hus är så lite. Så vad är smartast?

Ni får välja, antingen fortsätter ni med delägarförvaltning av marksamfälligheten XXXX S1 som idag. Ni kan t ex kalla till delägarmöten när ni behöver komma överens om något. Eller så bildar ni en samfällighetsförening för att förvalta marksamfälligheten XXXX S1. Det finns inget mellanting riktigt.

Men ni kan ju fortsätta med delägarförvaltning och utse en person som är ansvarig för att hålla i förvaltningen och kalla till delägarmöte en gång om året. Ni kan kalla den personen för "ordförande", "samfällighetsfogde" eller vad ni vill. Ni kan ju också arvodera den personen om det blir mycket jobb t ex med att upphandla VA-ledningarna.

Är en GA bäst som någon skrev?
Vi funderade på ett avtal mellan husägarna men då ändras ju det när någon flyttar?

En GA är standard men kostar pengar att inrätta eftersom det är Lantmäteriet som inrättar den genom en förrättning. Men ni vinner ju inget egentligen på att lägga 200 000 kr på att inrätta en GA, ni äger ju redan ledningarna samfällt genom marksamfälligheten XXXX S1. D v s i sak ändras inget av att inrätta en GA. Det som händer är att ni får sitta igenom en tråkig förrättning, betala en massa pengar till Lantmäteriet och sen får ni ett beslut på att t ex ledningarna nu utgör en GA. En not om detta införs i fastighetsregistret för respektive fastighet. Inget mer händer.

Vi vill alltså sätta undan pengar varje månad och då känns det spontant som att vi måste ha det lite mer officiellt än idag när alla bara swishar för gatubelysningen, som inte är många kronor att tala om. Det är såklart de kommande åren som allt börjar kosta.

Vill ni har det mer officiellt får ni ansöka om att bilda en samfällighetsförening som förvaltar XXXX S:1 så får ni en styrelse, årliga stämmor och möjlighet att uttaxera pengar tvingande av grannskapet. Ni kan då också upprätta ett gemensamt bankkonto.

 

[theprojectblue]

Så här: Det finna olika typer av samfälligheter och även om anläggningssamfälligheter som förvaltar en gemensamhetsanläggning är den vanligaste lösningen så finns det andra. I TS fall så rör det sig istället om en marksamfällighet, XXXX S1. Det finns alltså ingen gemensamhetsanläggning inrättad för vägen på marken XXXX S1 eller för ledningarna för VA. Men TS är delägare av marksamfälligheten XXXX S1 och äger således både marken, vägen och ledningarna i marken samfällt med grannskapet.

Enligt samfällighetslagen så förvaltar TS och grannskapet idag XXXX S1 via s. k. delägarförvaltning. I korthet så betyder detta att de får komma överens om varje förvaltningsåtgärd. En sådan kan vara att samla in pengar i grannskapet för att gräva upp och byta/reparera ledningarna som man äger samfällt.

En marksamfällighet äger alltså marken och har rättighet att pilla runt där hur de vill inklusive ledning och väg. En marksamfällighet är en ägolott i en fastighet.

Men en marksamfällighet äger inte ledningarna och en marksamfällighet kan inte vara en kund till ett VA-abbonemang för att det är en förvaltningsform avseende marken.

Det är solklart i detta fall att den fastighet som är kund till va-huvudmannen är respektive fastighet och inte marksamfälligheten. Det är ju bara kolla vem som får fakturan.

 

[Claes Sörmland]

En marksamfällighet äger alltså marken och har rättighet att pilla runt där hur de vill inklusive ledning och väg. En marksamfällighet är en ägolott i en fastighet.

Precis, jag vet inte riktigt vad du menar med "ägolott i en samfällighet". Visst är det så att TS har en sådan men ett kanske enklare sätt att se det är helt enkelt att en marksamfällighet är mark som är gemensam för flera fastigheter och som därmed ägs samfällt via ens fastighetsägande.

Men en marksamfällighet äger inte ledningarna och en marksamfällighet kan inte vara en kund till ett VA-abbonemang för att det är en förvaltningsform avseende marken.

Precis, det är samma sak med en anläggningssamfällighet (alltså en gemensamhetsanläggning), den kan heller inte vara kund hos ett VA-bolag. Men en samfällighetsförening som förvaltar t ex en gemensamhetsanläggning eller en marksamfällighet kan vara en sådan kund.

Men det spelar egentligen ingen roll eftersom det är de individuella fastighetsägarna som är kunder i trådens fall. Det behövs i detta fall ingen samfällighetsförening som har ett VA-abonnemang hos VA-huvudmannen.

Det är solklart i detta fall att den fastighet som är kund till va-huvudmannen är respektive fastighet och inte marksamfälligheten. Det är ju bara kolla vem som får fakturan.

Ja precis, det är helt klarlagt efter denna rätt långa tråd. Och det är inget problem.

 

[Claes Sörmland]

Här en uppdaterad grafisk sammanställning hur det tycks förhålla sig (ritat fyra fastigheter istället för verklighetens sex):

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[theprojectblue]

Här en uppdaterad grafisk sammanställning hur det tycks förhålla sig (ritat fyra fastigheter istället för verklighetens sex):

[bild]

I konflikt med LAV. Finns flertalet domar.

https://www.vastrategi.se/kunskapsportal/gemensamhetsanlaggningar-for-va/

Närhetskravet bedöms inte uppfyllas då.

 

[theprojectblue]

Precis, det är samma sak med en anläggningssamfällighet (alltså en gemensamhetsanläggning), den kan heller inte vara kund hos ett VA-bolag. Men en samfällighetsförening som förvaltar t ex en gemensamhetsanläggning eller en marksamfällighet kan vara en sådan kund.

Du börjar närma dig kärnan här. Det är bara en gemensamhetsanläggning som ägs av en samfällighet eller en fastighetsägare som kan vara kund. En marksamfällighet som inte har en gemensamhetsnaläggning kan inte vara en kund. Det måste existera en gemensamhetsanläggning specifikt för att en marksamfällighet eller samfällighetsförening ska kunna vara kunder.

 

[Claes Sörmland]

I konflikt med LAV. Finns flertalet domar.

[länk]

Närhetskravet bedöms inte uppfyllas då.

Bra länk men problemet är att detta gäller nyinrättande av verksamhetsområde för VA enligt 2006 års LAV. I TS fall nyinrättas inget verksamhetsområde för VA för fastigheterna, det gjordes redan på 70-talet.

D v s idag skulle den lösning som TS har kunna vara knepig (men inte omöjlig enligt sidan du länkade till) att inrätta men domarna ger inte vid handen att man retroaktivt kan gå tillbaka och ändra gamla beslut om förbindelsepunkternas läge.

--------------------------------
Den intressanta domen men som missar TS situation är i alla fall Mål: M 10104-20 MÖD 2021:12. Här:

https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2021/101984/