32 534 läst · 647 svar
33k läst
647 svar
Göran skaffade solceller – får dyrare el: ”Fullständigt korkat
En sak jag tycker är beklagligt, och i vissa fall bedrägligt är att nätbolagen själva har varit ivriga påhejare med omfattande reklam för att sälja in dessa anläggningar till sina abonnenter.M Martin Lundmark skrev:
De tillhandahåller knarket, och får betalt för rehabiliteringen så att säga.
Även om man med en ekonoms ögon ser säg ett behov för att 20% (tillåt mig tvivla) av alla gamla underdimensionerade markledningar behöver bytas ut i villaområdena, så är det ju samtidigt en underhållsskuld och andra förändringar, ofta utbyggnader med fler villor mm, som gör att grävmaskiner ändå måste fram. Inte ens detta har jag sett att man tar hänsyn till i sina domedagsprofetior.S Snikholt skrev:Jag kan hålla med dig om att de kostnader som detta medför inte är kvantifierat och presenterat på annat vis än att investeringar krävs. Själv har jag bara anekdotiska exempel att luta mig mot, men personligen kan jag nöja mig med att extrapolera dessa för att inse att det finns fog att hävda att inmatad effekt driver kostnader i nätet på ett bredare plan.
Sen kan jag också konstatera att det finns ännu fler lokala nätområden som inte alls har några problem med detta i skrivande stund.
Men som tur är så tittar nätplanerare på trender och lägger investeringsplaner efter det. Och där råder konsensus i branschen om att åtgärder behövs, om inte just nu så framöver.
Och egentligen borde facit finnas vid det här laget. En massiv utbyggnad av en massa 150kW laddpunkter kunde ingen föreställa sig för 10 år sedan. Den är nu gjord till stor del både i städer och på landsbygden. Gick elnätbolagen under pga det? Är det dit alla våra pengar från överdebiteringen har gått?
Och som sagt, med en ekonoms ögon bör man åndå vara mkt nöjd med att få en intäktsram som motsvarar en adekvat avkastning från kostnaderna för att bygga ett helt nytt nät i obygd.
Det finns redan med där alltså.
Har du något exempel på det. Det låter definitivt inte som en verksamhet som är tillåten att ha inom ett nätbolag. Det är inte så att det är inom samma koncern? Men inte i nätbolaget.S Snikholt skrev:
Nej, du har såklart rätt i att själva nätbolaget inte kränger dem inom sin verksamhet.D Daniel 109 skrev:
Men det är inte mindre bedrägligt för det.
De tillhör samma koncern och delar till stora delar namn. Se denna reklam tex.
https://www.vattenfall.se/solceller/
Hej SnikholtS Snikholt skrev:
När dåvarande svenska Vattenfallsstyrelsen och ASEA byggde ut 400 kV transmissionen genom Sverige som till stor del var färdig i på 1960 talet då var det dominerande att ingenjörer var inblandade som chefer och fick ta besluten. Beslut där driftsäkerhet och lång livslängd var viktiga parametrar. Det ser vi idag eftersom många av dessa anläggningar som varit i drift tills idag, fungerat (i mer än 60 år) utan större fel och driftsavbrott.
Ett antal år senare började beslutsfattare i elföretagen alltmer ersättas av ekonomer, jurister och andra utan elkraft eller annan ingenjörsutbildning.
Ledordet blev alltmer att, till exempel, visa på hög lönsamhet istället för driftsäkerhet och lång livslängd. Bolag som var (blev) aktiebolag fick aktieägare som krävde att styrelsen och VD tog beslut som gav ekonomisk avkastning på satsat kapital, och ingenjörerna förpassades till gruppen (utförare) som skulle utföra de beslut som styrelsen och VD tog pådrivna av aktieägarna.
I många fall är vi där nu. Man bör nog tänka på det, om man är någon form av aktieägare.
Jag beklagar att vi inte bättre utnyttjar ingenjörernas kunskaper för att få en driftsäker elförsörjning till ett rimligt lågt elpris.
Jag är glad att jag får utnyttja mina ingenjörskunskaper när jag vill hålla ned den långsiktiga kostnaden av att bo i hus.
Nu har inte jag läst allt i tråden men var denna tråden jag letade efter tidigareM Martin Lundmark skrev:Hej
Kan någon hjälpa mig att förstå artikeln ”Göran skaffade solceller – får dyrare el: ”Fullständigt korkat”” [länk]
I artikeln står ”Han är en av alla svenskar som satsat på egna solceller och ett hembatteri. Investeringen skulle göra att Göran Anckers med hjälp av ett AI-system kunde ladda upp sitt batteri när elpriserna och el-användandet var lågt. – Tidigare när jag haft det inkopplat var jag med och sänkte effekttopparna men tyvärr kan vi inte ha det längre på grund av effektavgiften. Alltså har effektavgiften för mig inneburit att jag ökar inköp av dyr el, säger han.
Är det för att lagra egenproducerad el, som Göran använde sina batterier till, eller vad?
Jag har tidigare skrivit att elnäten till våra villor är byggda för effektriktningen till villorna.
Vill vi mata ut effekt från våra hus då riskerar vi att elnäten behöver förstärkas bland annat för att spänningsvariationerna i elnäten annars riskerar att ökas.
Effektavgiften har tillkommit för att undvika att elnätskostnaderna behöver öka om de befintliga distributionsnäten till t.ex. villorna behöver förstärkas.
På Skatteverket så kan vi t.ex. läsa; ”Skattereduktion för grön teknik - Installation av batteri som uteslutande eller så gott som uteslutande används för att lagra egenproducerad el”
[länk]
Detta ligger i linje med att inte öka effektflödet fram och tillbaka i distributionsnäten till villorna. Även målet med effektavgiften är att minska flödet i elnätet t.ex. till villorna.
Gjorde verkligen Göran ”allt rätt när han köpte solceller och ett batteri” på det sätt han sedan verkar använda batteriet?
Jag vill heller inte sätta in det här till Bastu tråden.
Men ja det handlar lite om elbastu.
Det pratas om styrning hit och dit och elbilar ska laddas långsamt osv.
Men bastu?
Ska jag som bastuälskare få stå ut med dyra nätavgifter?
Dom som nu inte vet så är den vanligaste aggregatet 6Kw.
Vissa verkar med diverse styrningar och strypningar aldrig överkomma 4kw gränsen när man läser här på forumet. Men dessa personer verkar ej äga bastu. I alla fall eldriven sådan.
Visst den drar ej konstant 6kw, men en bra tid innan bastun hunnit bli varm.
Hur göra här?
Här ser jag som batteri den enda lösningen?
Batteri som är i konstant 1-4kw laddning 24h/7 och styr att allt överspill dras från batteriet?
Man vill ju inte bada i fisljummen bastu och duscha med kallvatten direkt och dra ner värmen så det blir +14 inne när man bastar.
Eller är det nu vedbastu som gäller eller dyra saftiga elräkningar?!
Bastu är hanterbart. börja värma bastun på en halvtimme (exempelvis 20.30) gå in i bastun 21.00 och basta. Se till att inte laga mat eller annat de hela timar bastun är igång (från 20.00 alltså). Nu har du minskat effekten av effekttariffen rejält.
Okej räknas effektstraffen (effektavgiften) först när man har brassat på med över en viss mängd mellan 20-21? Nån genomsnitt?pacman42 skrev:
Ursäkta för dumma frågor, sen verkar alla elbolag göra lite som dom vill?
Jag har frågat Vattenfall och dom säger att änsålänge betalar jag bara efter säkringsstorlek. När effektavgifter kommer försvinner säkringsavgiften då så det blir lite plus minus noll i avgifter?
Vattenfall kan ej svara på min fråga då dom verkar ej ens själva veta hur det ska bli.
Men ni som har andra bolag verkar aldrig ens haft nån säkringsavgift? Samma nät oavsett om det sitter i 16A eller 25A som huvudsäkring ??
Jag bodde också på annan ort förut med annat elbolag och där hade jag i lägenhet 25A huvudsäkring 😮
Den räknas på maximal effekt över en klock-timme och varje kWh använd multipliceras med det pris elnätsbolaget har satt. Lite olika i olika elbolag, men de flesta verkar ta ett snitt på de tre högsta klocktimmarna på olika dagar under en månad. Genom att slå på bastun 20.30 (ett exempel för att hamna efter middagsmaten) så delar du upp förbrukningen över två timmar.kisumisu skrev:
Okej räknas effektstraffen (effektavgiften) först när man har brassat på med över en viss mängd mellan 20-21? Nån genomsnitt?
Ursäkta för dumma frågor, sen verkar alla elbolag göra lite som dom vill?
Jag har frågat Vattenfall och dom säger att änsålänge betalar jag bara efter säkringsstorlek. När effektavgifter kommer försvinner säkringsavgiften då så det blir lite plus minus noll i avgifter?
Vattenfall kan ej svara på min fråga då dom verkar ej ens själva veta hur det ska bli.
Ok!pacman42 skrev:
Den räknas på maximal effekt över en klock-timme och varje kWh använd multipliceras med det pris elnätsbolaget har satt. Lite olika i olika elbolag, men de flesta verkar ta ett snitt på de tre högsta klocktimmarna på olika dagar under en månad. Genom att slå på bastun 20.30 (ett exempel för att hamna efter middagsmaten) så delar du upp förbrukningen över två timmar.
Tack för förklaringen, då bara vänta o se!
Var lite påväg uppgradera mina 20A till 25A då jag just har problem att saker ej kan vara igång samtidigt.
Men det är nog ingen ide göra idag då effektavgifter lär nog komma oavsett, kanske bättre skruva dit 16A eller 10A så man ej kan överskrida sen enkel lösning 😂 ironi ironi....men skulle nog få familjen fundera vad man ska köra samtidigt och inte!
Jag delar din syn i detta. Och jag har svårt ibland att acceptera detta.M Martin Lundmark skrev:Hej Snikholt
När dåvarande svenska Vattenfallsstyrelsen och ASEA byggde ut 400 kV transmissionen genom Sverige som till stor del var färdig i på 1960 talet då var det dominerande att ingenjörer var inblandade som chefer och fick ta besluten. Beslut där driftsäkerhet och lång livslängd var viktiga parametrar. Det ser vi idag eftersom många av dessa anläggningar som varit i drift tills idag, fungerat (i mer än 60 år) utan större fel och driftsavbrott.
Ett antal år senare började beslutsfattare i elföretagen alltmer ersättas av ekonomer, jurister och andra utan elkraft eller annan ingenjörsutbildning.
Ledordet blev alltmer att, till exempel, visa på hög lönsamhet istället för driftsäkerhet och lång livslängd. Bolag som var (blev) aktiebolag fick aktieägare som krävde att styrelsen och VD tog beslut som gav ekonomisk avkastning på satsat kapital, och ingenjörerna förpassades till gruppen (utförare) som skulle utföra de beslut som styrelsen och VD tog pådrivna av aktieägarna.
I många fall är vi där nu. Man bör nog tänka på det, om man är någon form av aktieägare.
Jag beklagar att vi inte bättre utnyttjar ingenjörernas kunskaper för att få en driftsäker elförsörjning till ett rimligt lågt elpris.
Jag är glad att jag får utnyttja mina ingenjörskunskaper när jag vill hålla ned den långsiktiga kostnaden av att bo i hus.
Tolkas av en del som att man är bakåtsträvare och tycker allt var bättre förr.
Så är det naturligtvis inte - men vissa saker var faktist det.
M Martin Lundmark skrev:Hej Snikholt
När dåvarande svenska Vattenfallsstyrelsen och ASEA byggde ut 400 kV transmissionen genom Sverige som till stor del var färdig i på 1960 talet då var det dominerande att ingenjörer var inblandade som chefer och fick ta besluten. Beslut där driftsäkerhet och lång livslängd var viktiga parametrar. Det ser vi idag eftersom många av dessa anläggningar som varit i drift tills idag, fungerat (i mer än 60 år) utan större fel och driftsavbrott.
Ett antal år senare började beslutsfattare i elföretagen alltmer ersättas av ekonomer, jurister och andra utan elkraft eller annan ingenjörsutbildning.
Ledordet blev alltmer att, till exempel, visa på hög lönsamhet istället för driftsäkerhet och lång livslängd. Bolag som var (blev) aktiebolag fick aktieägare som krävde att styrelsen och VD tog beslut som gav ekonomisk avkastning på satsat kapital, och ingenjörerna förpassades till gruppen (utförare) som skulle utföra de beslut som styrelsen och VD tog pådrivna av aktieägarna.
I många fall är vi där nu. Man bör nog tänka på det, om man är någon form av aktieägare.
Jag beklagar att vi inte bättre utnyttjar ingenjörernas kunskaper för att få en driftsäker elförsörjning till ett rimligt lågt elpris.
Jag är glad att jag får utnyttja mina ingenjörskunskaper när jag vill hålla ned den långsiktiga kostnaden av att bo i hus.
Precis så är det många saker.S Snikholt skrev:
På ett sätt var det ju bättre när staten skötte vissa saker och man hade gemenskapsviljan och samarbete i föreningarna mm
Idag har man bara möten och diskussion bara kortsiktig ekonomi som styr lätt och leja bort typ!
Som det här med elbilsladdning, ganska uttjatat ämne jag vet!
Men istället för att man tar en engångskostnad sköter det inom föreningen, som sagt jag säger INTE att det ska vara gratis. Men till "självkostnadspris" dvs vad driften kan kosta! Inte att man tar in "Aktiebolaget laddboxsnasaret" som sköter så fint driften till en månadskostnad och tar bara 2000kr per boende för att installera den där laddboxen! Wow wow tänker alla den tar vi!!! 20 000kr per boende blir ju alldeles tokigt för dyrt! Månadsavgiften är ju ändå bara 100kr per månad och elbilsägarna kan ju gott betala den där 4kr per kwh som även den tillkommer dom har ju råd när dom har råd köpa en så dyr bil! JAAA JAAA det är det värt i alla väder nu slipper vi ansvar som förening!!!
Finns många exempel på annat också.
Har ett annat exempel dock från Finland. Finland har lite annan tv marknad och mobilt bredband marknad (allt är obegränsat data, du betalar bara för vilken hastighet du vill ha) än Sverige!
Tv kanaler som Kanal 5 ser man gratis med "vanlig antenn".
Ändå ska samfälligheten leja dit nån "tv bolag" för att sköta tv ditributionen av dessa GRATIS kanaler!!!
Finns kanske exempel även i Sverige? att man betalar för SVT1, SVT2 och Tv4 Sverige bara för att kunna se dessa modernt via fiber!
Redigerat:
Kan avslöja att texten är ännu äldre än så men jag kommer inte exakt ihåg när den skrevs, sen har den justerats lite genom åren. /den som skrev texten ursprungligenM Martin Lundmark skrev:
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 764 inlägg
Det låter ju som att batteriet är "felprogrammerat".
Han måste först köra en månad, med batteriet bortkopplat. En månad solfattig och en månad solrik.
Sen måste hans elanvändning läsas in, både produktionselen och elnätselen separat.
Därefter gäller det att göra en plan vad batteriet ska fylla för funktion i hans elanvändning.
Vad jag förstår det som, så vill han använda så jämnt och lite el som möjligt från elnätet.
Då behöver han räkna ut den minsta realiserbara förbrukning under den solfattiga månaden. Med detta menas den förbrukning som han minst måste "ta" av elbolaget inkluderat hans produktion för att inte köra slut på batteriet.
Nu, så när hans reella förbrukning från elbolaget är UNDER den realiserbara förbrukningen, då ska han ladda batteriet med "överskottet".
När förbrukningen är ÖVER den realiserbara förbrukningen, då ska han "ta" av batteriet för att klippa topparna.
Samma beräkning måste göras för den solrika månaden - vilket kommer ge en lägre minsta realiserbar förbrukning.
Målet är att elförbrukningen från elbolaget ska bli ett rakt streck i kurvan, precis som en död patient's EKG. Då har man "optimerat" batteriet perfekt.
När man gjort beräkningen för solrika månader och solfattiga månader, kommer all övrig realiserbar förbrukning hamna någonstans mitt emellan, och det behöver då trimmas in korrekt.
stor fördel om man har smart styrning av tvättmaskiner, diskmaskiner o elbilsladdare så att de kan "delta" i optimeringen.
Felet han gör är troligtvis att han brassar på med max när elen är billig, vilket istället ger en hög effektavgift.
Grejen är att man vill inte heller att "alla" ska switcha över till att använda elen på natten med olika smarta system, för det kommer istället ge motsatt effekt - hög trängsel i elnätet på natten och "ledigt" på dagtid. Så det blir då som en "pendel" som svänger, och därför är det mest "optimala" om alla siktar mot att få ett "rakt streck" i sin elanvändning.
Ett annat sätt är att istället kostnadsoptimera. Det innebär att man använder en förbrukningskurva som resulterar i ett rakt streck i priskurvan per kWh med effekt-tariff medräknad. Detta kan då bli mer komplicerat att beräkna eftersom man då med programvara måste räkna ut förbrukningskurvan så att elpriset blir konstant med effekttariffen medräknad i priset. Dvs man låter effekttariffen "släcka ut" det billigare priset på natten så man får ett konstant elpris över hela dagen.
Kostnadsoptimering kan då leda till lägre kostnad än förbrukningsoptimering, men måste skötas mer automatiserat för att hela tiden räkna ut nya kurvor när elpriserna ändras på marknaden.
Han måste först köra en månad, med batteriet bortkopplat. En månad solfattig och en månad solrik.
Sen måste hans elanvändning läsas in, både produktionselen och elnätselen separat.
Därefter gäller det att göra en plan vad batteriet ska fylla för funktion i hans elanvändning.
Vad jag förstår det som, så vill han använda så jämnt och lite el som möjligt från elnätet.
Då behöver han räkna ut den minsta realiserbara förbrukning under den solfattiga månaden. Med detta menas den förbrukning som han minst måste "ta" av elbolaget inkluderat hans produktion för att inte köra slut på batteriet.
Nu, så när hans reella förbrukning från elbolaget är UNDER den realiserbara förbrukningen, då ska han ladda batteriet med "överskottet".
När förbrukningen är ÖVER den realiserbara förbrukningen, då ska han "ta" av batteriet för att klippa topparna.
Samma beräkning måste göras för den solrika månaden - vilket kommer ge en lägre minsta realiserbar förbrukning.
Målet är att elförbrukningen från elbolaget ska bli ett rakt streck i kurvan, precis som en död patient's EKG. Då har man "optimerat" batteriet perfekt.
När man gjort beräkningen för solrika månader och solfattiga månader, kommer all övrig realiserbar förbrukning hamna någonstans mitt emellan, och det behöver då trimmas in korrekt.
stor fördel om man har smart styrning av tvättmaskiner, diskmaskiner o elbilsladdare så att de kan "delta" i optimeringen.
Felet han gör är troligtvis att han brassar på med max när elen är billig, vilket istället ger en hög effektavgift.
Grejen är att man vill inte heller att "alla" ska switcha över till att använda elen på natten med olika smarta system, för det kommer istället ge motsatt effekt - hög trängsel i elnätet på natten och "ledigt" på dagtid. Så det blir då som en "pendel" som svänger, och därför är det mest "optimala" om alla siktar mot att få ett "rakt streck" i sin elanvändning.
Ett annat sätt är att istället kostnadsoptimera. Det innebär att man använder en förbrukningskurva som resulterar i ett rakt streck i priskurvan per kWh med effekt-tariff medräknad. Detta kan då bli mer komplicerat att beräkna eftersom man då med programvara måste räkna ut förbrukningskurvan så att elpriset blir konstant med effekttariffen medräknad i priset. Dvs man låter effekttariffen "släcka ut" det billigare priset på natten så man får ett konstant elpris över hela dagen.
Kostnadsoptimering kan då leda till lägre kostnad än förbrukningsoptimering, men måste skötas mer automatiserat för att hela tiden räkna ut nya kurvor när elpriserna ändras på marknaden.
Redigerat: