85 230 läst · 145 svar
85k läst
145 svar
Bulvan vid budgivning på bostad
Ooops... lite trött i kolan efter gårdagens jobb.
I princip är det dock samma sak som jag skrev ovan, fast som köpare kan man ju inte tvinga mäklaren och säljaren att byta strategi.
Efterfrågar man skriftlig budgivning som säljare får man reaktioner från mäklare och säljare som kan vara nog så intressanta. "rent mjöl i påsen" "handen i syltburken" osv etc
OM man har skälig misstanke att det försegår oegentligheter så ska man upplysa mäklaren om det och om mäklaren inte vidtager åtgärder bör man kontakta mäklarsammanslutningen som mäklaren är ansluten till. Att medvetet trissa upp priset med hjälp av bulvaner kan vara brottsligt (var det förr i vart fall).
Så, begär du som spekulant att det skall vara skriftliga anbud för att du ska deltaga, då får du snabbt se "hur rent mjölet är i påsen"
I princip är det dock samma sak som jag skrev ovan, fast som köpare kan man ju inte tvinga mäklaren och säljaren att byta strategi.
Efterfrågar man skriftlig budgivning som säljare får man reaktioner från mäklare och säljare som kan vara nog så intressanta. "rent mjöl i påsen" "handen i syltburken" osv etc
OM man har skälig misstanke att det försegår oegentligheter så ska man upplysa mäklaren om det och om mäklaren inte vidtager åtgärder bör man kontakta mäklarsammanslutningen som mäklaren är ansluten till. Att medvetet trissa upp priset med hjälp av bulvaner kan vara brottsligt (var det förr i vart fall).
Så, begär du som spekulant att det skall vara skriftliga anbud för att du ska deltaga, då får du snabbt se "hur rent mjölet är i påsen"
Slutpriset som redovisas på t.ex. Booli när det gäller bostadsrätter är samma sak som det senaste budet deras sökmotorn senast såg på mäklarnas sidor. Så är det genom booli eller snarlik site du sett slutpriset behöver det inte betyda att det är sanningen.Azur skrev:Annars, det jag såg mest av när jag letade lägenhet var att extremt attraktiva lägenheter såldes innan visning och till mycket låga utropsbud, långt under marknadspris. Det såg jag säkert fyra-fem gånger under de tre månader jag letade.
Jag misstänkte varje gång att det var mäklaren eller en kumpan som köpte lägenheten. Rimligen borde mäklaren ha informerat säljaren om att han kastade bort en halvmiljon eller så genom att acceptera ett blindbud istället för att vänta ett par-tre dagar till visning och budgivning, men kanske mäklaren istället rekommenderade säljaren att sälja?
Säljs det före visning har man ofta fått ett bud en bra bit upp från utgångspriset, detta redovisas normalt inte på mäklarens sida eller hemnet, utan annonsen plockas bara bort direkt när man skriver kontrakt. Resultatet blir att booli visar bostadsrätten som såld till utgångspriset.
När det gäller villor och tomter är det väl officiell statistik och korrekta slutpriser som redovisas däremot.
Detta "problem" lär finnas varje dag o inte bara i ditt fall. Men det är inte så svårt, du lägger det bud du anser du vill betala, finns det en bulvan så kommer ju denne hoppa av ifall dennes pris är högs, då går mäklaren till budgivare nummer 2 - och detta kanske är du?
Mäklare är väl öppna med budgivarna? Alltså man kan efter eller under(?) budgivningen få namnen på dem som lagt bud, kan va skönt känna till om man budar mot 1 eller flera - lättare ta ställning då till nästa bud.
Mäklare är väl öppna med budgivarna? Alltså man kan efter eller under(?) budgivningen få namnen på dem som lagt bud, kan va skönt känna till om man budar mot 1 eller flera - lättare ta ställning då till nästa bud.
Hur menar du, vilka reaktioner kan man få? Fattar nada.BMW fahrer skrev:
Har aldrig sett någon om att det skulle vara brottsligt, kan du berätta mer?Om man har skälig misstanke att det försegår oegentligheter så ska man upplysa mäklaren om det och om mäklaren inte vidtager åtgärder bör man kontakta mäklarsammanslutningen som mäklaren är ansluten till. Att medvetet trissa upp priset med hjälp av bulvaner kan vara brottsligt (var det förr i vart fall).
Begära kan man, men jag tror inte man får köpa om man kommer med krav på hur anbuden skall hanteras. Det bestämmer normalt köparen själv.
Jag förstår inte -- varför skulle man höra av sig innan utlyst visning? Och varför skulle det vara meningslöst att hålla visning för andra än de som hör av sig innan visning?Nyfniken skrev:
Det kan man ju förstå, men jag blev förvånad och ringde mäklaren, och lägenheten hade varje gång gått för det mycket låga utropspriset. Jag försökte en gång pressa mäklaren lite, men han slog bara ifrån sig.engs skrev:
Det är möjligt det finns någon naturlig förklaring, jag funderade på om det kunde vara folk som sålde till sina barn, men varför skulle man i så fall använda mäklare? Det hela kändes
Grundstött
· Halland
· 28 355 inlägg
Instämmer!Azur skrev:
De som vill köpa innan visning försöker väl bara ta en rövare och få ett lägre pris än när alla intresserade fått ge sitt bud.
Har erfarenhet av detta själv, när en spekulant ville titta och göra upp i förväg.
Och bjöd en halv mille under vad huset sedan såldes för.
Till och med mäklaren tyckte han var en knasboll.
Du bor inte i Storstockholm va? Svaret är "överhettad bostadsmarknad".Azur skrev:
Föreställ dig att de flesta lägenheter du varit intresserad av i flera månader försvunnit innan visningen.
Enda sättet att få en bostad är att bevaka Hemnet som en hök och komma med ett väl sockrat bud innan andra fått nys om lägenheten.
Svaret på din andra fråga är att när man har en köpare som står med pennan i beredskap och budat upp din överprissatta lägenhet med 40%, mer än någon annan betalat för en jämförbar lägenhet i området någonsin. Då är det inte läge att be denne vänta i tre veckor för att man vill se om det dyker upp ett bättre bud. Man får vara girig, inte dumsnål.
I Stockholm står det ju till och med förhandsvisning/VIP-visning utskrivet i annonserna. Är man så bakom flötet att man dyker upp på den ordinarie visningen är det antagligen släckt och låst och sålt...
Jäkla bransch.
Jäkla bransch.
Mäklarbranchen verkar vara ungefär lika ful som de som säljer sprit till tonåringar på Backaplan i Göteborg.
Min kollega råkade ut för bulvaner (inte bevisat enligt lagens mening, men uppenbart) men genomskådade bluffen.
Han "kom 2:a" men blev efter någon dag erbjuden att köpa huset för sitt sista bud.
Vaken som han är erbjöd han sig utan tvekan att köpa det... för sitt första bud (ca 300´under "1-ans" sista bud).... och fick det!
Mitt i alla känslor som snurrar i skallen vid bostadsletande måste man behålla åtminstone en gnutta affaärsmannaskap... och glöm för bövelen inte att besiktiga bostaden!!!
Min kollega råkade ut för bulvaner (inte bevisat enligt lagens mening, men uppenbart) men genomskådade bluffen.
Han "kom 2:a" men blev efter någon dag erbjuden att köpa huset för sitt sista bud.
Vaken som han är erbjöd han sig utan tvekan att köpa det... för sitt första bud (ca 300´under "1-ans" sista bud).... och fick det!
Mitt i alla känslor som snurrar i skallen vid bostadsletande måste man behålla åtminstone en gnutta affaärsmannaskap... och glöm för bövelen inte att besiktiga bostaden!!!
Medlem
· Stockholms län
· 412 inlägg
Hela den här cirkusen beror ju på att vi i Sverige använder det man kallar "Dutch Auction" vid fastighetsförsäljning, dvs budgivning där alla deltagare känner senaste budet och ingen deltagare behöver stå för lagt bud. Helt värdelöst system. Har bott i England i 13 år och om man över huvud taget nämner idén för en engelsk mäklare (oavsett om man köper eller säljer) blir man i princip förklarad icke önskvärd som kund.
Det bästa systemet jag hört om är det isländska. Man lägger i ett kuvert ett slutet bud som är juridiskt bindande under några dygn, kommer ej ihåg exakt hur många. Under den här perioden kan man som köpare vare sig ändra eller återta budet. Så vitt jag kan bedöma läggs det väldigt få oövertänkta bud i den miljön.
Det engelska systemet tycker jag också är bra både för köpare och säljare. Jag har själv varit på båda sidorna. Grundprincipen i England är att man lägger bud fram tills dess att säljaren bestämmer sig för att jobba med en viss köpare. Därefter går fastigheten "under offer" och båda sidors advokater och besiktningsmän spenderar 2-4 veckor på att skaka fram alla detaljer om fastigheten. Det har hänt att säljare lämnat köpare under offer-perioden men det är undantag snarare än regel. Efter 2-4 veckor undertecknas transaktionskontraktet ("Exchange of Contracts"), eventuellt efter justering av priset, och affären blir juridiskt bindande med dryga skadestånd för den part som backar. Jag tycker det här är ett bra system. Man vet exakt vad man köper och eftersom båda parter spenderar ganska mycket pengar på advokater etc. har alla en motivation till att slutföra affären istället för att tjafsa och vara småsinta.
Fransmännen och Schweizarna har också bra system där en av staten utsedd och avlönad notarie sitter mellan köpare och säljare och med lagen i ryggen ser till att ingen av parterna kör med den andra.
Det svenska systemet är ett fegt och dåligt system som existerar för att det backas av en i genomsnitt feg och dålig mäklarkår. De värsta avarterna finns av naturliga skäl i storstadsområdena, där bostäder säljer sig själv och det inte finns något som helst krav på att en mäklare skall klara även den diplomatiska sidan av yrket. Jag tror att jag genom åren varit igenom samtliga namnkunniga mäklarhus i Stockholm i jakt på såväl sommarhus som villor och jag har bara hitta en - EN - hederlig individ som visar integritet, diplomati och kunnande. Om någon är intresserad av att köpa kåk i Norrort, skicka PM skall ni få namnet.
Det svenska systemet behöver göras om i grund efter Isländsk förebild. Döda "Dutch Auction" idag och skapa en stabilare fastighetsmarknad där opportunister och oduglingar inte kan tjäna pengar som mellanled.
Det bästa systemet jag hört om är det isländska. Man lägger i ett kuvert ett slutet bud som är juridiskt bindande under några dygn, kommer ej ihåg exakt hur många. Under den här perioden kan man som köpare vare sig ändra eller återta budet. Så vitt jag kan bedöma läggs det väldigt få oövertänkta bud i den miljön.
Det engelska systemet tycker jag också är bra både för köpare och säljare. Jag har själv varit på båda sidorna. Grundprincipen i England är att man lägger bud fram tills dess att säljaren bestämmer sig för att jobba med en viss köpare. Därefter går fastigheten "under offer" och båda sidors advokater och besiktningsmän spenderar 2-4 veckor på att skaka fram alla detaljer om fastigheten. Det har hänt att säljare lämnat köpare under offer-perioden men det är undantag snarare än regel. Efter 2-4 veckor undertecknas transaktionskontraktet ("Exchange of Contracts"), eventuellt efter justering av priset, och affären blir juridiskt bindande med dryga skadestånd för den part som backar. Jag tycker det här är ett bra system. Man vet exakt vad man köper och eftersom båda parter spenderar ganska mycket pengar på advokater etc. har alla en motivation till att slutföra affären istället för att tjafsa och vara småsinta.
Fransmännen och Schweizarna har också bra system där en av staten utsedd och avlönad notarie sitter mellan köpare och säljare och med lagen i ryggen ser till att ingen av parterna kör med den andra.
Det svenska systemet är ett fegt och dåligt system som existerar för att det backas av en i genomsnitt feg och dålig mäklarkår. De värsta avarterna finns av naturliga skäl i storstadsområdena, där bostäder säljer sig själv och det inte finns något som helst krav på att en mäklare skall klara även den diplomatiska sidan av yrket. Jag tror att jag genom åren varit igenom samtliga namnkunniga mäklarhus i Stockholm i jakt på såväl sommarhus som villor och jag har bara hitta en - EN - hederlig individ som visar integritet, diplomati och kunnande. Om någon är intresserad av att köpa kåk i Norrort, skicka PM skall ni få namnet.
Det svenska systemet behöver göras om i grund efter Isländsk förebild. Döda "Dutch Auction" idag och skapa en stabilare fastighetsmarknad där opportunister och oduglingar inte kan tjäna pengar som mellanled.
Nu tar du allt i.
För det första är det inte "dutch auction", eftersom man kommer överens om priset på olika sätt i olika affärer. Vilka metoder som passar/inte passar är väl upp till säljaren? Köpa hus i Stockholm är bara ett scenario.
Jag tycker det svenska systemet för fastighetsförsäljning där man får komma överens om priset hur och när man vill fungerar bra. Finns vad jag ser ingen anledning till att reglera det ännu mer. Ja, ett skäl är förstås att skapa arbete för advokater/jurister/mäklare,men jag vet inte om vi har den traditionen i Sverige riktigt.
Låt oss fortsätta med fastighetsköp utan att behöva blanda in tredje part för köpet skall registreras i fastighetsboken.
För det första är det inte "dutch auction", eftersom man kommer överens om priset på olika sätt i olika affärer. Vilka metoder som passar/inte passar är väl upp till säljaren? Köpa hus i Stockholm är bara ett scenario.
Jag tycker det svenska systemet för fastighetsförsäljning där man får komma överens om priset hur och när man vill fungerar bra. Finns vad jag ser ingen anledning till att reglera det ännu mer. Ja, ett skäl är förstås att skapa arbete för advokater/jurister/mäklare,men jag vet inte om vi har den traditionen i Sverige riktigt.
Låt oss fortsätta med fastighetsköp utan att behöva blanda in tredje part för köpet skall registreras i fastighetsboken.
Medlem
· Stockholms län
· 412 inlägg
We can agree to disagree, som man säger. Jag är starkt för varje typ av system som skapar en hög nivå av ansvar och bundenhet till en affär. Som någon påpekade är fastighetsaffären den största affär de flesta människor genomför i sitt liv. Med anledning därav skall inte folk få komma överens om priset "som de vill". Det öppnar alldeles för många möjligheter för prisriggning och lurendrejeri och det är INGEN - vare sig individ, kollektiv eller samhälle - betjänt av.
Skulle vara skönt med annat system. Visst är det så att i Danmark (elker island enl ovan...) har säljaren satt ett utgångspris. Alla som vill skriver ett bud i ett kuvert och ger till mäklaren. Sen öppnas alla och den högstbjudande vinner. Det är ett bättre system.