Jag är rätt säker på att det ingår. Men oavsett vilket så börja med en jurist som kan ämnet som kan ge ett korrekt och trovärdigt svar på den frågan. Det är ingen ide att förhandla när man har helt olika uppfattning i grundfrågan. Den behöver redas ut först. Jag är tämligen säker på att ”väg” definieras som minst 3m bredd. Men som sagt fråga någon som verkligen kan området.
Med min ringa erfarenhet, men ändock en del erfarenhet och otroligt många nedlagda timmar i ämnet, så menar jag också att vägen kan breddas inom servitutets mening. Ett servitut, officialservitut är menat att gälla "för all framtid" och tolkningen är då att man tänkt att på en väg kunna framföra de fordon då och de fordon framöver som kommer, dvs i nutiden.
Men såg man så på väg när servitutet bildades? Dessutom är det för befintlig väg, att bredda kan svårligen falla inom underhåll. Texten låter som något från 30-talet och vägen besörjer en bostadsfastighet, man förväntade sig knappast standard för att ta sig fram med lastbilar. Är det nyare servitut än så borde beslutet isf angett en bredd istället för befintlig väg.
Egentligen är det nästan bortkastade pengar att anlita jurist i detta fall eftersom bonden ändå inte är bunden till hens bedömning. Enda sättet att fastställa vad som ryms inom servitutet är en fastighetsbestämning vilket ger ett beslut bonden måste rätta sig efter. Man kan ju hoppas att juristen iaf hittar några övertygande rättsfall.
Egentligen är det nästan bortkastade pengar att anlita jurist i detta fall eftersom bonden ändå inte är bunden till hens bedömning. Enda sättet att fastställa vad som ryms inom servitutet är en fastighetsbestämning vilket ger ett beslut bonden måste rätta sig efter. Man kan ju hoppas att juristen iaf hittar några övertygande rättsfall.
Nu är vägen ju inte bara gruset man kör på. Så även om körbanan är 2,4m kan vägen vara bredareM Manfreds skrev:
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 772 inlägg
Du som brukar vara påläst i fastighetsfrågor, ska inte tolkningen av servitut som har ett ändamål att de följer samhällets tekniska utveckling? D v s ett servitut med ändamålet utfart från en bostadsfastighet 1903 gällande tekniskt häst och vagn men ändamålet med samma servitut idag tolkas som att det gäller dagens tunga motorfordon.M Manfreds skrev:
Eller har jag fått detta helt om bakfoten och rör ihop det med anläggningslagens servitut? (Ja, jag vet att termen servitut sällan används där men anläggningslagen ger pphov till servitut mellan fastigheter för anläggningen). Där är det ju uttalat i förarbetet och HD-domar att anläggningens drift och därmed möjlighet till teknisk uppgradering följer samhällets tekniska utveckling.
Jag har lämnat ärendet till en lantmätare/jurist som ska skriva ett pm med vad som gäller efter denne har granskat servitutet. I detta ingår att lantmätaren talar med bonden.
Det var enligt lantmätaren ett servitut innan detta servitut skapades som kopierades så han ska gå en runda bakåt och se vad som står där.
Säger lantmätaren att det ingår så presenterar jag det för bonden. Om det krävs förrättning så är det självklart att det går igenom enligt lantmätaren. Han menade även att bonden troligen kommer få stå för halva kostnaden. Jag vet inte vad en förrättning kostar, men säg 40 tkr och att bonden får stå för 20 tkr. Det borde ju avskräcka honom från att vara motsträvig. Slänger med att jag gör en trumma för avrinning på ett ställe så hoppas jag det räcker ihop med krav på 3 m från räddningstjänsten.
Det var enligt lantmätaren ett servitut innan detta servitut skapades som kopierades så han ska gå en runda bakåt och se vad som står där.
Säger lantmätaren att det ingår så presenterar jag det för bonden. Om det krävs förrättning så är det självklart att det går igenom enligt lantmätaren. Han menade även att bonden troligen kommer få stå för halva kostnaden. Jag vet inte vad en förrättning kostar, men säg 40 tkr och att bonden får stå för 20 tkr. Det borde ju avskräcka honom från att vara motsträvig. Slänger med att jag gör en trumma för avrinning på ett ställe så hoppas jag det räcker ihop med krav på 3 m från räddningstjänsten.
M Manfreds skrev:
3m gäller ju även slambil, sopbil och liknande som behöver komma fram.
Ja det stämmer, men bonden argumenterade att de har mindre bilar för slamsugning som inte kräver 3 m mm.
Iom att han hitintills varit oresonlig så köper jag tjänsten av lantmätare som tidigare arbetade med sådana här ärenden.
Iom att han hitintills varit oresonlig så köper jag tjänsten av lantmätare som tidigare arbetade med sådana här ärenden.
D Daniel 109 skrev:
Kolla kominens hemsida. Det brukar finnas information om vilka mått de kräver. Även om de sannolikt kör ändå om det funkar. Men det är officiella mått som man kan hänvisa till.
Ja, det ska såklart följa samhällets utveckling till viss del, komplementet som lagstiftaren har tagit fram är ju möjligheten till ändring (eller omprövning). I tex rättsfallet "grindservitutet" står det en del om detta, även om sakfrågan i sig skiljer sig. Både härskande och tjänande får finna sig i att servitutsbelastningen till viss del ändras, tex mer frekvent eller tyngre trafik än 1903. Det här rör sig om ett lokaliserat servitut, en befintlig väg. Det är således fysiskt tydligt avgränsad, även om man såklart kan ifrågasätta om vägen är samma idag som då. TS fall rör en breddning av vägen, dvs en utökning av ianspråkstagen mark. Det bör inte vara något man ska förväntas rymma inom befintlig belastning, MEN såklart möjligt genom en omprövning. Nu rör det sig om under omständigheterna ett mycket ringa intrång med låga markvärden men hur hade ni resonerat om det var tomtmark för 5000 kr/kvm? Ska en markägare behöva tåla det utan en prövning och ett ersättningsbeslut?
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 772 inlägg
Om servitutsrätten följer samhällets tekniska utveckling för att upprätthålla ändamålet så ja. Om det andra argumentet som du för fram att lokaliseringen - egentligen ytan som belastas - får begränsa möjligheten att upprätthålla ändamålet när samhällets tekniska utveckling går framåt så nej.M Manfreds skrev:
Jag argumenterar alltså inte för det ena eller andra utan vill se förarbetestext eller domar som visar på vad som är gällande rätt. Jag tror att ändamålet är styrande när ytan som belastas är så otydligt beskriven i servitutstexten. Skulle tanken med servitutet ha varit att på om skydda den tjänande fastigheten mot ändrat intrånget ned på meternivå så skulle de olika delarna av väganläggningen ha angivits explicit tänker jag. D v s det kräver exakta ritningar på väganläggningen. Och den traditionen finns ju inte för utfartsservitut.
Bonden säger att det rör sig om en breddning och att den ursprungliga vägen på 1800 talet var mycket smalare.M Manfreds skrev:
Jag ifrågasätter det. Tittar man på en fastighetskarta ser man många gamla samfällda vägar med egen fastighetsbeteckning (s:1, s:2 eller så). De är tydligt avgränsade med fastighetsgränser, så den ger en fingervisning för hur bred vägar brukade vara förr i tiden. och där hittar man inte 2,4m breda vägar, snarare 4 till 6 m breda vägar. Så även förr behövde man infartsvägar med ungefär samma bredd som idag. En hästvagn är inte smalare än en vanlig personbil och behöver säkert en del manövreringsutrymme och möjlighet att passera förbi den.
Hade TS haft en lastbilscentral på tomten och ville han 8m bredd så att 2 lastbilar kan passera i normal hastighet, hade det varit en annan sak, men här?
Bonden har troligtvis ingen rätt till ersättning och 5000 i årlig arrende är utpressning. Jag skulle inte erbjuda bonden en krona.
