Temperaturen i elementen sjunker absolut vid varmare temperatur ute. Men det verkar vara en relativt konstant temp inomhus på 17-18 oavsett temperaturen ute.
Samtidigt är något skumt eftersom du borde ha högre framledningstemperatur när du körde på kurva 50 och framledningstemperaturen låg på runt 35 grader.Verkar utomhus temperaturen på värmepumpen stämma med verklig utomhustemperaturen?Så låg framledningstemperaturen på 35 grader borde inte elpatronen kicka igång.
Samtidigt är något skumt eftersom du borde ha högre framledningstemperatur när du körde på kurva 50 och framledningstemperaturen låg på runt 35 grader.Verkar utomhus temperaturen på värmepumpen stämma med verklig utomhustemperaturen?Så låg framledningstemperaturen på 35 grader borde inte elpatronen kicka igång.
Hur menar du att avsaknaden av innetempgivare skulle hindra TS att få hög temperatur inne?M MS66 skrev:
Hela grejen med värmekurvor och utetempgivare är ju att man kan hålla önskad innertemp med ledning av yttertemp. Alla panntilverkare kör det systemet och alla kan kompletteras med innetempgivare om man vill men det är inget krav för att det ska fungera.
En innetempgivare är ju huvudsakligen till för att kompensera för tex solinstrålning eller en kamin som värmer på ett "oväntat" sätt där det inte räcker med reglera efter utetemp. Generellt fungerar det ju utmärkt utan.
Same problem här, men drar ännumer.. har 14-15 grader i vardagsrummet och 19 i de lite mindre.. alltid ”dragit” för väggarna är kalla (icke isolerade lerstensväggar)S Storamackan skrev:
Vid +5 till -3 ungefär är huset som kallast.. som jag brukar säga, man blir kall in i benmärgen.
Vi ställde upp kurvorna i pannan för att justera kring de utetemperaturerna.. och det funkade ok i början, sen sänkte vi lite inne i huset (elen blev dyr..) och nu året kallare igen! (Inne)
(Bor i Skåne, oisolerat lerstenshus, jordvärme.. men har två l/l pumpar till andra ställen/lgh/uthuset oxå.. som har underhållsvärme på.. dock vet vi vad de drar - och det är inte de som ”kostar”.. det är vårt hus.. vid nollan ute passerar vi/gården 100 .. vid ett par minus.ute.. 130 + kWh typ.. ökar snabbt med varje minusgrad..)
OP: när du förstår den här bilden förstår du också hur samspelet mellan pump, hus och värmesystem fungerar basalt. Studera den noga.B Bjober skrev:
Radiatorerna får 35-gradigt vatten till sig enligt dina uppgifter och biler. Förutsatt att alla radiatorer verkligen får det och att deras respektive utlopp också är någorlunda varma (vilket tyder på cirkulation) så fungerar systemet i sig. Känn gärna på in- och utlopp på varje radiator så du vet hur de fungerar. Nu blir det bara en fråga om att få systemet att vilja höja utloppstemperaturen till radiatorera, så ska du nog få din värme.
Du styr detta (som sagts förr) med kurvans "lutning" respektive "parallellförflyttning", eller "jutering" som beskrivs i bilden. Du bör kunna justera detta och mer eller mindre omedelbart se att framledningtemperaturens "börvärde" ökar. Jag ser ingen bild där börvärdet visas men det borde finnas i någon meny. Det är det värde pumpen stävar efter att uppnå. Om du hittar var börvärdet visas borde du kunna se hur dina ändringar av kurvan följer graferna.
Pumpen bör kunna värma tilledingen så den når börvärdet ganska snabbt. Dock så är hela huset kallt och alla väggar mm. fungerar som kylelement. Nu är skillnaden inte så stor men du kommer att uppleva att det tar några dagar innan allt värmts upp och att värmen stabiliserats. Du kan tillfälligt höja kurvan så att radiatorerna eldar på ännu mer än vad som behövs i normalläget tills du märker av en faktisk höjning. Då kan du successivt sämka mot det förväntade värdet, eller bara sänka gradvis till det känns bra i längden.
För att testa gör en radikal förändring. Höj kurvan mycket. För att se om bergvärmepumpen kan värma huset. I min värld är 35 grader vid 3 grader ute lite lite. Bara ett förslag.S Storamackan skrev:
Det som jag brukar fråga först, vilken värmekälla var före bergvärmen? Om det var olja ved eller elpatron så var oftast framlednings temperaturen brännande het över 50 grader och med den temperaturen så kunde man ha relativt små radiatorer med liten avgiven värmeyta. Fråga din VVS firma om lämplig radiator storlek för ett exempelrum till 23grader med framledning temp på 35 och ett delta/retur temp på 3-5grader samt med ett lågt isoleringsvärde i huset från 50talet stora element blir det...S Storamackan skrev:
Det finns även lathundar för beräkning på de flesta radiator tillverkarnas hemsidor.
I ett extremfalls hus med K-märkning och alla omöjligheter så matade vi returen med vp för att toppa med el till 65grader på framledning huhu.
Och ja jag rekommenderar inte ur någon ekonomisk/hållbarhets synpunkt att ha 23grader inne men det kan ju finnas skäl?
T Tareson skrev:
Man får ha lite tur ibland. Vad jag hört så överdimensionerades elementen förr. Då kan de fungera på en lägre tilloppstemperatur. Eller är huset bra isolerat.L lob skrev:
Så här ser det ut hos oss:
Stockholm, 2*105 m2 källarhus från 1979. BVP IVT Greenline HC11 från 2005.
Då har vi det riktigt gott och varmt här inne, men styr produktionen mot spotpriset.
Här har du lite returtemperaturer vs utetemp också:
Hoppas att du hittar vad som är fel!
//
Stockholm, 2*105 m2 källarhus från 1979. BVP IVT Greenline HC11 från 2005.
Då har vi det riktigt gott och varmt här inne, men styr produktionen mot spotpriset.
Här har du lite returtemperaturer vs utetemp också:
Hoppas att du hittar vad som är fel!
//
All energi slutar som värme, en av de fysikaliska grundlagarna. Frågan är var all energi hamnar. Den verkar ju inte ens nå huset, alt blåsa ut via golvspringor eller otäta fönster. Ventilation är bra, men det är skönt att veta vilka springor som släpper igenom luft.Alfredo skrev:
Här verkar bergvärmen inte komma upp till huset.
Där det står "högsta framledning 72 grader", innebär det att framledningstemperaturen vid något tillfälle har varit 72 grader? 😮
Vårt börvärde på framledningen har toppat på 49 nu under vintern. Då var det -13 ute. Vi har 125+125 kvm, byggt 1934 och utan nämnvärd senare tillägsisolering. Radiatorerna är av varierande modell och årgång och vi har ca 20 grader inne.
Det gör för övrigt rätt mycket skillnad i temperatur om man inte är i huset och inte använder vitvaror, TV, datorer m.m. Både männsikor och apparater alstrar en hel del värme. 100 W för en människa, och hela apparaternas förbrukning blir till slut värme. Jag märker tex att vardagsrummet blir kyligt om vi inte har tittat på TV på ett par dagar och därmed inte har varit där, och arbetsrummet är två grader varmare just nu än för en timme sedan när jag satte mig vid datorn.
Vårt börvärde på framledningen har toppat på 49 nu under vintern. Då var det -13 ute. Vi har 125+125 kvm, byggt 1934 och utan nämnvärd senare tillägsisolering. Radiatorerna är av varierande modell och årgång och vi har ca 20 grader inne.
Det gör för övrigt rätt mycket skillnad i temperatur om man inte är i huset och inte använder vitvaror, TV, datorer m.m. Både männsikor och apparater alstrar en hel del värme. 100 W för en människa, och hela apparaternas förbrukning blir till slut värme. Jag märker tex att vardagsrummet blir kyligt om vi inte har tittat på TV på ett par dagar och därmed inte har varit där, och arbetsrummet är två grader varmare just nu än för en timme sedan när jag satte mig vid datorn.
