193 330 läst · 4 992 svar
193k läst
5,0k svar
Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli
Det är därför politisk ekonomisk styrning måste till. Det är billigt att gräva upp och elda kol. Men vi måste sluta med det. För att få marknaden att gå över till alternativ behöver det helt enkelt bli dyrare att elda kol, och annat fossilt.
Är det bättre att vara beroende av reaktionära arabstater för en del av den fossila energi vi fortfarande behöver? (OK, att Norge kan vara ett acceptabelt land att importera olja och el från).Höghus skrev:En ytterligare dimension som inte tas upp är det massiva beroendet av Kina som blir följden av att satsa på grön energi. Kinas agerande har stora likheter med Rysslands ambitioner att göra väst beroende av sin naturgas.
Kinas låga priser, teknologiska försprång och dominans på de råvaror som behövs sätter oss i ett obehagligt beroende av Kina.
/Höghus
Är det bättre att vi gräver upp skiffer ur jorden för att utvinna uran?D Daniel 109 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 111 inlägg
Jovisst blir det ett lägre elbehov och det beror ju på att även den gröna hybritbubblan spricker i likhet med alla andra gröna bubblor.B bjorn.abelsson skrev:Om framtiden tror jag dels att prognoserna för framtida elbehov är överdrivna; så har de varit hittills. Jag tror också att potentialen för tekniska framsteg är större när det gäller energieffektivisering, energilagring och effektstyrning än när det gäller själva elproduktionen. Men även vad gäller elproduktion så blir sol och vind allt billigare, medan kärnkraft förefaller bli allt dyrare.
Hur som helst tror jag att det är en dålig strategi att i dag låsa oss för kärnkraft för flera decennier framåt. Och jag tror att marknaden är bättre på att bedöma framtida åtgärder än vad politiken är, Så ge alla kraftslag likvärdiga förutsättningar och låt marknaden bestämma. I den mån staten bör ingripa utöver detta bör den främst satsa på energieffektivisering och forskning.
Men vi har en tung uppgift med att elektrifiera transportsektorn inkl laddinfrastruktur som kommer att kräva planerbar elproduktion.
Sen angående teknikutveckling så är det då Gen 4 reaktorer som USA samt Kina satsar på, molten-saltreaktorer kommer vi att se snart. Sen för vår egen del så skulle det medföra att vi kan återanvända använt kärnbränsle med mycket stort energiinnehåll isf att direkt slutförvara.
SMR reaktorer, gen 3 är på slutspurten kalkylmässigt och de kommer garanterat att bli billigare än storslagna gröna äventyr, ref Tyskland.
Om molten-salt
https://en.wikipedia.org/wiki/Molten-salt_reactor
Redigerat:
Att fånga solvärme och lagra i bergrum från sommar till vinter är en enkel och driftsäker lösning på det behov av energi för uppvärmning som vi har. Det finns rätt många övergivna bergrum runt om i Sverige. Att bygga nya är dyrt. Men vi använder ungefär 10 ton ballast per person och år. Det blir 30 miljoner kubikmeter utsprängt berg per år. Det borde vara möjligt att samplanera utvinning av bergmaterial med byggande av bergrum för lagring av värme. Värmelagring borde kunna ske även i öppna gropar; att isolera upptill med flytande isoleringsmaterial borde vara enkelt och billigt.Q qvirre skrev:Ja, det låter som vi har samma principiella inställning till framtiden. Teknikneutrala förutsättningar, ny teknik och en mix av det mest ekonomiskt effektiva kraftslagen.
Jag har dock en annan bild av det framtida elbehovet. Att vi tidigare missbedömt det är för att det ligger i människans natur att först tro att skiften kommer tidigare än de gör för att sen missbedömma hur stort det faktiskt blir när det väl sker.
Vi kommer (tyvärr) inte ersätta fossila bränslen snabbare än det är ekonomiskt effektivt att göra så. Men det måste ske förr eller senare.
Vilka andra tekniker än elektrifiering ser du att vi kan använda för att ersätta all dagens fossilbaserade energi?
Den totala globala energianvändningen, inklusive alla energiformer som olja, kol, naturgas och förnybara källor motsvarar ungefär 165 000 TWh. El gav 28 500 TWh.
Därmed utgjorde elektricitet omkring 17% av den totala energianvändningen globalt.
Vi ska alltså globalt öka elproduktionen med ca 6 gånger på 100 år.
I soliga länder borde det vara rätt enkelt att producera elen för luftkonditionering med solceller.
En stor del av de fossila bränslena används med usel energieffektivitet. Ofta kan 1 TWh el ersätta minst 3 GWh fossilt bränsle.
Och mitt svar är: Låt marknaden, under teknikneutrala förutsättningar, avgöra vilken elproduktion vi ska ha. Fatta inte ogenomtänkta beslut i dag som för minst 40 år framåt låser fast oss i dyr kärnkraftsel.P paralun skrev:Jovisst blir det ett lägre elbehov och det beror ju på att även den gröna hybritbubblan spricker i likhet med alla andra gröna bubblor.
Men vi har en tung uppgift med att elektrifiera transportsektorn inkl laddinfrastruktur som kommer att kräva planerbar elproduktion.
Sen angående teknikutveckling så är det då Gen 4 reaktorer som USA samt Kina satsar på, salten- moltreaktorer kommer vi att se snart. Sen för vår egen del så skulle det medföra att vi kan återanvända använt kärnbränsle med mycket stort energiinnehåll isf att direkt slutförvara.
SMR reaktorer, gen 3 är på slutspurten kalkylmässigt och de kommer garanterat att bli billigare än storslagna gröna äventyr, ref Tyskland.
Det är såklart en möjlighet att lagra värmeenergi i vattentankar. Används det i någon omfattning?Q qvirre skrev:För att se om det skulle vara rimligt med värmelager så kan vi skala ner problemet till en modern villa i mellansverige som har sitt eget värmelager.
Lagret behöver i fallet med dunkelflaute i en mix som domineras av vindkraft klara av lagring i ca 4 veckor. Troligen bara 2 veckor med mycket mer vindkraft spridd geografiskt men vi tar det värsta scenariot.
Ett modernt välisolerat hus i mellansverige har ett årligt värmebehov på cirka 40–60 kWh/m2 För ett hus på 150m2 med ett genomsnittligt behov på 50 kWh/m2 blir det totalt 7 500 kWh.
Under januari (10–15 % av årsförbrukningen) ligger behovet på cirka 1000 kWh.
För att lagra 1000 kWh energi med ett vattenlager mellan 95 och 35 grader krävs en volym på cirka 14m3. Med en yta om ca 14 m2 av trädgården om det grävs ner i form av kubiktankar. Gräsmatta kan nog utan problem läggas ovanpå så egentligen ingen direkt yta som försvinner.
För ett plasttankbaserat värmelager med denna volym är kostnaden ca 1,5–3 kr/l.
Total kostnad för tank: 20 000–50 000 kr.
Installation och isolering: 10 000–50 000.
Vi går på det högre intervallet så total kostnad ca 100 000 kr inklusive installation och isolering.
Om det sen skalas upp brukar det innebära skalfördelar och kostnaden sjunker troligen.
Men som jag förstod förslaget skule man lagra energin som lägesenergi. Typ i dammar, sjöar eller vattentorn. Det verkar helt orealistiskt att lagra hela Sveriges behov för hela vintern så. Tyckte jag och frågade egentligen om hur det var tänkt.
Men det du beskriver är helt klart betydligt mer realistiskt. Dock är vintern betydligt längre än 4veckor i mellansverige. Men lösningen i trädgården kan ju skalas efter behovet. Många människor i mellansverige bor i städer. Jag har svårt att se att utrymmet för denna lösning skulle finnas i städerna, t.ex. Stockholm.
Fast marknaden är notoriskt dålig på att ta långsiktigt samhällsansvar, kan man tjäna mer pengar på att leverera el 80% av tiden än att alltid ha tillgängligt effekt kommer man välja det som ger mest pengar in till företaget, även om det är katastrof för samhället
Lagring av solvärmt vatten är främst aktuellt i fjärrvärmenät. Men om man vill leva off-grid kan det vara en del av lösningen att tillgodose sitt behov av varmvatten och uppvärmning med lagrat solvärmt vatten.O skrev:Det är såklart en möjlighet att lagra värmeenergi i vattentankar. Används det i någon omfattning?
Men som jag förstod förslaget skule man lagra energin som lägesenergi. Typ i dammar, sjöar eller vattentorn. Det verkar helt orealistiskt att lagra hela Sveriges behov för hela vintern så. Tyckte jag och frågade egentligen om hur det var tänkt.
Men det du beskriver är helt klart betydligt mer realistiskt. Dock är vintern betydligt längre än 4veckor i mellansverige. Men lösningen i trädgården kan ju skalas efter behovet. Många människor i mellansverige bor i städer. Jag har svårt att se att utrymmet för denna lösning skulle finnas i städerna, t.ex. Stockholm.
Jovisst, det är marknaden som driver utvecklingen i USA och även Kina.B bjorn.abelsson skrev:
Man slipper ju högljudda gröna med sin mediokra syn på kärnenergi som är rent destruktivt för klimatarbetet och en gåta att man inte anammar gröna förbundet i Finlands syn.
Bill Gates och Terra Power
https://www.forbes.com/sites/antoni...t-bill-gatess-nuclear-power-plant-in-wyoming/
Att spara värmeenergi från sommar till vinter känns dock betydligt mer rimligt än att kunna spara el. El är ju den mest högvärdiga energiform vi har, och värme den lägsta.
För att minska förluster är det såklart lämpligt med stora centrala lager (mindre yta och förhållande till volym vet lägre förluster), men i tätorter med utbyggd fjärrvärme tror jag det kan vara en väldigt bra lösning.
Kombineras för övrigt gärna med kärnkraft, eftersom problemet med att reglera effekt från kärnkraft då försvinner, man kan helt enkelt bara köra fullt ut hela tiden och använda överskottet till att ladda dessa centrala värmelager inför vintern.
För att minska förluster är det såklart lämpligt med stora centrala lager (mindre yta och förhållande till volym vet lägre förluster), men i tätorter med utbyggd fjärrvärme tror jag det kan vara en väldigt bra lösning.
Kombineras för övrigt gärna med kärnkraft, eftersom problemet med att reglera effekt från kärnkraft då försvinner, man kan helt enkelt bara köra fullt ut hela tiden och använda överskottet till att ladda dessa centrala värmelager inför vintern.
Nu är det ju så, att man får mest betalt för elen när tillgången är knapp och behovet stort. Så jag hyser tilltro till att marknaden klarar även detta. Risken för att vi ska bli utan el de 20 procent av tiden som vi använder minst el och priserna är lägst är liten. Vad jag vet har vi hittills aldrig haft elbrist ens när det varit minuspriser.A ajn82 skrev: