Svenska språket

[Stefan Bengtsson]

Horisontellt och vågrätt är ju samma riktning...

Japp.

 

[Rejäl]

Japp.

Japp är en god choklad!

 

[blackarrow]

Lite svensk språkhistoria för den intresserade
Om (tal)språkets påverkan på språket (mig/dig/sig) språkets utveckling med lite referenser till 1600 och 1200:tals fornsvenska.
Lätt tillgängligt på nätet. Ett 15 Hp arbete vid Göteborgs universitet från 2014.

Vi ska nog vara glada att en viss anpassning av skriftspråk sker så det inte avviker för mycket från talspråket.

”Ska det vara mig eller mej?”
Om uttal av personliga pronominas singulara objektsformer
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/36068/gupea_2077_36068_4.pdf?sequence=4&isAllowed=y

 

[heimlaga]

"Mieg" är fortfarande det normala uttalet i delar av Österbotten.

Här i byn säger vi oftast "mie".

 

[AndersS]

Tittade på detta och att man även börjat "undertexta" svenska delar för att det ska bli begripligt.😉

https://www.svt.se/kultur/undertextaren-om-sprakforvirringen-har-blivit-mycket-vanligare

 

[lordi]

Tittade på detta och att man även börjat "undertexta" svenska delar för att det ska bli begripligt.😉

[länk]

Att språken blir "urvattnade" är pga att människans hjärna blir mer och mer urvattnad. Allt ska gå i 110%, och ingen har tid att läsa något.
Klickar man på en artikel i t ex aftonbladet, eller någon annan blaska, så får man upp ett filmklipp (med tillhörande idiot-köttskalle-reklam), istället för den artikeln man egentligen önskade läsa.

 

[AndersS]

Vet inte orsaken men kan fundera i en liknelse.
För hade man stenografi, kanske fortfarande, där man i realtid noterade vad som "sas" muntligt.
Men med dagens sätt att kommunicera i skrift med mobil har den formen blivit ett nytt skrivsätt hos yngre generationer.
Man har ett sätt att "prata" i skrift för att det ska gå fort och det blir en dialog. Idag undviker man att ringa och prata, men man fortsätter det "gamla telefonisamtalet" i modern stenografiform.

 

[4774]

Så synd jag tycker om dessa yngre som missar den lugna sköna underbara tiden i läsfåtöljen med tekoppen bredvid sig och en god bok att läsa. Själv har jag sedan 12års åldern alltid haft en bok med mig vart jag än har varit på väg. Perfekt på bussen, t-banan, väntandes på någon. Hos tandläkaren och vårdcentralen i väntrummet. Från 15 år och framåt har jag läst en bok om dagen. Nackdelen är när en bra bok tar slut för det dröjer innan jag kommer ur boken och tenderar att bli på uselt humör om någon stör mig i just den stunden 😂. Ljudböcker i all ära men inget slår en riktig bok.
Tror mest det handlar om vana och hur mycket föräldrarna läst sagor för en som barn.
Sedan envisas jag med att alltjämt få morgontidningen i pappersform. Hatar att sitta och kladda med paddan vid frukosten.
Sedan är det upp till var och en hur de nyttjar språket men jag har mött åtskilliga inflyttade som talar bättre svenska än åtskilliga infödda.
Språk för mig är levande och under ständig förändring, precis som sig bör 😄

 

[AndersS]

Jag använder de olika former som finns för att läsa och skriva med böcker, anteckningar, osv, med både pappersform och "digitalt". Tycker det är ganska bekvämt att på en stor skärm kunna få ta del av historiska skrifter som är 100 år och äldre utifrån att det underlättar att kunna förstora och ibland även hoppa mellan olika. Jag kan idag från hemmet få möjlighet att läsa det som tidigare bara fanns på vissa arkiv t.ex. Riks/Landsarkivet i Vadstena. Eller kunna läsa digitaliserade tidningar som är 100 år eller äldre från Kungliga biblioteket, även sökbart efter vissa händelser. Och att själv sedan kunna skapa dokument med text och bilder där man valfritt kan välja digitalt format eller utskrivet på papper.
Så för mig har tekniken ingen betydelse och påverkan hur jag använder språket, det skiljer inget om jag skriver med penna eller dator/mobil.

 

[trähandtag]

När vi skriver olika texter inom kommunen, måste vi använda enklare svenska och inte använda alternativa synonymer, som möjligen används mer sällan. Jag anser att texterna blir mer livfullt och varierande om jag får använda alternativa ord. Dock är vissa ord möjligen lite ålderdomliga, men det är fint att dessa ord fortfarande hålls levande i svenska språket. Min slutsats är språket utarmas, men vi tar gärna in nya uttryck som det redan finns ”vanliga svenska” ord för. Knas!!!

 

[kashieda]

Det är väl inte fel att komplettera med enklare språk, så att alla kan ta till sig.

Ingen vinner på frustration över alltför byråkratisk vokabulär.

 

[Nötegårdsgubben]

Det står att myndigheter ska använda ett enkelt språk. De ska inte använda både ett svårt språk och ett enkelt språk. De ska bara använda ett enkelt språk. På det sättet kan alla förstå. Att alla ska förstå är ett övergripande mål. Det målet är därmed viktigare än andra mål, såsom att övriga läsare vill gröpa ur ögonen på sig själva då de anser sig idiotförklarade.

 

[Claes Sörmland]

Och ett enklare språk 2025 är ju ett starkt angliserat språk, det är särskilt lätt att förstå för de som är under 40 eller har en familj med en annan språkbakgrund än svensk.

Men jag ser inte detta starkt representerat i myndighetstext.

 

[AndersS]

Ni kan ju testa högskoleprovet😉
https://www.svt.se/nyheter/hogskoleprovet-2024-ova-ordforstaelse

 

[Nötegårdsgubben]

Jag fick 20/20 rätt, vilket är betydligt bättre än jag någonsin får på ByggaHus jävla quiz.