Är kanske inte så insatt men blir det inte fasligt varmt i huset under sommarhalvåret när det värms upp i grunden underifrån?
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Så är det, men man får nog vänta närmare 20 år innan det finns några alternativ som på riktigt kan täcka hushållselen. Dagens solel, batterier och vindsnurror är helt enkelt alldeles för dåliga för att det ska kunna bli intressant. Pellets skulle jag annars inte räkna som "off the grid", egen ved måste det vara om det ska va på riktigt.thomasx skrev:
Bergvärme kräver en FTX lösning till ventilation ,för att slippa kall inluft kan den förvärmas med ett el eller vatten batteri.
FLVP kan förses men förvärmd inluft också.
En 3:e lösning vid FLVP är att gräva ned rör i backen (3-4 m ned) som lutar mot huset med en brunn (närmast huset) för att fånga upp kondensvatten . På sommaren får man sval luft från anläggningen och på vintern är det varmare luft än i luften utanför huset ( om det nu är minusgrader ute)
Har svårt att avgöra vad som är mest ekonomiskt dock , ngr 100 tals ton stenmjöl eller gräva ned rör !
FLVP kan förses men förvärmd inluft också.
En 3:e lösning vid FLVP är att gräva ned rör i backen (3-4 m ned) som lutar mot huset med en brunn (närmast huset) för att fånga upp kondensvatten . På sommaren får man sval luft från anläggningen och på vintern är det varmare luft än i luften utanför huset ( om det nu är minusgrader ute)
Har svårt att avgöra vad som är mest ekonomiskt dock , ngr 100 tals ton stenmjöl eller gräva ned rör !
Redigerat:
Kul frågeställning.
Var inne på att säsongslagra värme med hjälp av solfångare. Räknade ganska mycket på det men kom fram till att det skulle fungera ganska dåligt i praktiken. Problemet är egentligen att du inte kan tillföra så mycket energi i lagret på hösten eftersom det redan är så varmt och delta blir för lågt. Räknade med ett antal 100m3 vatten och 50cm isolering runt om.
Jag skaffade en Luft/vatten värmepump, Sedan 10 kWh solceller och tilläggs isolerade kåken. Hade för hela 2015 en energi nota för 350 kWh i en 40-tals kåk. VP'n betalade av sig på 20 mån, isoleringen gör det nog aldrig (men det var små pengar och fönstren var ändå dåliga) och solcellerna år.
Var inne på att säsongslagra värme med hjälp av solfångare. Räknade ganska mycket på det men kom fram till att det skulle fungera ganska dåligt i praktiken. Problemet är egentligen att du inte kan tillföra så mycket energi i lagret på hösten eftersom det redan är så varmt och delta blir för lågt. Räknade med ett antal 100m3 vatten och 50cm isolering runt om.
Jag skaffade en Luft/vatten värmepump, Sedan 10 kWh solceller och tilläggs isolerade kåken. Hade för hela 2015 en energi nota för 350 kWh i en 40-tals kåk. VP'n betalade av sig på 20 mån, isoleringen gör det nog aldrig (men det var små pengar och fönstren var ändå dåliga) och solcellerna år.
Jag Förstår inte varför ingen ingen försöker svara trådskaparen! 
Visst är det intressant med allt utanför ämnet - men ska vi inte försöka hålla oss till tråden först?
Jag skulle också vara orolig över hur grunden beter sig över tiden med temperaturskillnader på minst 60 grader mellan höst och vår.
Troligen kommer stenmjölet att packas tätare för varje expansion och krympa vid kylning lämnande hål runt om rören, detta bör minska värmeöverföringen och verkningsgraden.
Grunden kommer då att packas och sjunka ihop enligt min modell och se ut som en schweizerost runt värmerören.
- Men detta är bara en teori då jag inte vet hur stenmjöl beter sig under sådana förutsättningar - jag bara gissar.
Har framför mig en bild på en 3000m2 stor fd fin gräsmatta som såg ut som "hela havet stormar" efter ett par säsonger då rörslingorna grävts ned bara nån meter under gräset. :screwy:
Visst är det intressant med allt utanför ämnet - men ska vi inte försöka hålla oss till tråden först?
Jag skulle också vara orolig över hur grunden beter sig över tiden med temperaturskillnader på minst 60 grader mellan höst och vår.
Troligen kommer stenmjölet att packas tätare för varje expansion och krympa vid kylning lämnande hål runt om rören, detta bör minska värmeöverföringen och verkningsgraden.
Grunden kommer då att packas och sjunka ihop enligt min modell och se ut som en schweizerost runt värmerören.
- Men detta är bara en teori då jag inte vet hur stenmjöl beter sig under sådana förutsättningar - jag bara gissar.
Har framför mig en bild på en 3000m2 stor fd fin gräsmatta som såg ut som "hela havet stormar" efter ett par säsonger då rörslingorna grävts ned bara nån meter under gräset. :screwy:
Redigerat:
Jag tror mig ha läst alla inlägg och har inte sett något seriöst svar på frågorna, utom en som jag anser felaktig.larsbj skrev:
- Ingen reagerade dock så jag får ta upp det här nu och hoppas nån rättar mig om det är nåt jag missat:
Det skrevs i ett inlägg att uppvärmningen av grunden bör torka ut fukten - Jag tvivlar på det , då luftmassan som ligger runt stenmjölet bör suga åt sig mera fukt ju varmare det är, sedan när det blir kallt kan det kondensera.
Jag utgår här från luftens förmåga att suga till sig mer fukt ju varmare det är, så länge det är under koktemperaturen förstås..
Vänligen
Varför skriver du inte själv ett seriöst svar då, istället för att gå ännu mer off-topic?helder skrev:
Trådar där trådstartaren själv inte är så delaktig och knappt ens replikerar på de svar han får, brukar dra iväg åt de håll övriga intresserade drar den. Fullt normalt på ett forum som detta, och mycket av det som skrivs kan mycket väl komma TS till nytta.
"Det skrevs i ett inlägg att uppvärmningen av grunden bör torka ut fukten"
Helder har rätt i att detta är fel när det gäller en grund under en icke ventilerad betongplatta. För att marken ska torkas upp måste den uppvärmda luften med fukt ventileras bort. Visserligen minskar relativa fuktigheten (rf) i markluften när marken värms men tillrinnande vatten förångas så rf i markluften mitt under en betongplatta är vanligen 98-100 %. Enda undantaget är om man ordnat ventilation under plattan, vilket inte är aktuellt om värme ska lagras där. Räkna alltså inte med uttorkning av marken om värme leds ner i marken under en betongplatta.
Som påpekats kommer denna fuktighet att öka markens kapacitet att lagra värme. Det ger inga problem i marken men kan ge mögel på betongplattans ovansida om en tät plastmatta läggs där eller plastfärg målas.
Nån nämnde att temperaturen på värmelagret kan sänkas till noll grader. Detta medför risk för frysning och sättning i grunden pga tjälen.
Det finns flera exempel på värmelager i bergsrum fyllda med vatten. Se t ex Storvreta, där värmelagret ursprungligen värmdes med solfångare uppställda på nåt hektar stort fält. Tyvärr "roade" sig en del med glaskrossning där så solfångarna avvecklades men värmelagret används fortfarande, kopplat till fjärrvärmepannan med biobränsle fyller det en viktig funktion som buffert under kalla perioder istället för att starta en oljepanna.
Nån påpekade att pellets inte är "off grid" vilket jag instämmer i. Förutom ved kan även flis räknas som "off grid" eftersom en person med tillgång till träd själv kan flisa. (Fossiloljan till traktorn kan ersättas av biogas eller RME. Flisskruvar kan drivas från batterier som laddas med solceller.)
En viktig aspekt är möjligheten att kunna dumpa överskottsvärmen från solfångarna soliga dar. En del säkrar solfångarnas drift genom att mata ner överskottsvärmen i en pool. Själva la vi slang i marken under betongplattan när vi byggde garage. Vi la även golvvärmeslang i betongplattan. Vi har inte kopplat ihop det ännu men tanken är att kunna hålla några plusgrader i garaget enbart genom att pumpa runt vattnet från marklagret till golvvärmeslangarna.
Vänligen
Helder har rätt i att detta är fel när det gäller en grund under en icke ventilerad betongplatta. För att marken ska torkas upp måste den uppvärmda luften med fukt ventileras bort. Visserligen minskar relativa fuktigheten (rf) i markluften när marken värms men tillrinnande vatten förångas så rf i markluften mitt under en betongplatta är vanligen 98-100 %. Enda undantaget är om man ordnat ventilation under plattan, vilket inte är aktuellt om värme ska lagras där. Räkna alltså inte med uttorkning av marken om värme leds ner i marken under en betongplatta.
Som påpekats kommer denna fuktighet att öka markens kapacitet att lagra värme. Det ger inga problem i marken men kan ge mögel på betongplattans ovansida om en tät plastmatta läggs där eller plastfärg målas.
Nån nämnde att temperaturen på värmelagret kan sänkas till noll grader. Detta medför risk för frysning och sättning i grunden pga tjälen.
Det finns flera exempel på värmelager i bergsrum fyllda med vatten. Se t ex Storvreta, där värmelagret ursprungligen värmdes med solfångare uppställda på nåt hektar stort fält. Tyvärr "roade" sig en del med glaskrossning där så solfångarna avvecklades men värmelagret används fortfarande, kopplat till fjärrvärmepannan med biobränsle fyller det en viktig funktion som buffert under kalla perioder istället för att starta en oljepanna.
Nån påpekade att pellets inte är "off grid" vilket jag instämmer i. Förutom ved kan även flis räknas som "off grid" eftersom en person med tillgång till träd själv kan flisa. (Fossiloljan till traktorn kan ersättas av biogas eller RME. Flisskruvar kan drivas från batterier som laddas med solceller.)
En viktig aspekt är möjligheten att kunna dumpa överskottsvärmen från solfångarna soliga dar. En del säkrar solfångarnas drift genom att mata ner överskottsvärmen i en pool. Själva la vi slang i marken under betongplattan när vi byggde garage. Vi la även golvvärmeslang i betongplattan. Vi har inte kopplat ihop det ännu men tanken är att kunna hålla några plusgrader i garaget enbart genom att pumpa runt vattnet från marklagret till golvvärmeslangarna.
Vänligen
Du kanske kan förklara i så fall hur vatten kan rinna till, utan att ånga kan ta sig ut?Lars Daniel skrev:
Är man inte ansluten till elnätet, är man "off the grid", IMO. Men ska man bli petig så funkar det fint att producera sin egen pellets också, precis som man kan flisa.
Redigerat:
På samma sätt som alla luftledningar med isolation är fulla med vatten trots att de hänger fristående i luften (för att inte tala om markledningar, även i torr mark) - att gå in på varför, är mer än jag klarar av nu.thomasx skrev:
Redigerat:
I praktiken så tänker sig trådskaparen att bygga en källare med jordvärmerör och stenmjöl i. Det kanske är bäst att göra just detta, bygga en källare på huset snarare än att ställa huset på stenmjölet. Detta bör ju vara bättre lämpat för att ta upp rörelser i alla fall. Dessutom så skulle man ju då kunna komma åt värmeförrådet. Men tänker man då vidare på detta så är det kanske bättre att lagra energin i vattentankar i källaren istället. Då blir det ännu lättare att komma åt för underhåll...
Det kan enkelt förhindras genom ett diffusionstätt skikt i grunden, ex vis åldersbeständig plastfilm eller liknande.Lars Daniel skrev:
Samtidigt får man då ett hinder mot markradon på köpet.
Och så kan man ju så långt det är möjligt undvika täta ytor (förutom i våtutrymmen) men det vill man väl i vilket fall som helst.
Jaha, värmer man upp luftledningarna alltså, och det är denna uppvärmning som orsakar den ökade fukten vattenmängden i dem?helder skrev:
Att gå in på varför är mer än du ni klarar, jo tack.... Det förvånar mig inte. Jag är ledsen men ni snurrar in er i olika problembeskribningar som är så isolerade att de helt missar andra faktorer som påverkar. Ni får nog förklara hela bilden, gärna i det aktuella fallet istf någon liknelse som saknar relevans.
