Ja visst, man får ju ut värmen en bra bit under noll ocksånino skrev:
Men man vill nog inte ha en kylklamp under huset, gissar jag Jag har kört med antagandet att värmelagret anpassas så att det används i ett temperaturintervall mellan 5-30 grader. Men det är klart, man lär ju köra ner all värme man kan på sommaren, så det kanske kan bli klart mer än 30 grader, det beror ju helt på dimensioneringen av värmelagret. Vill man ligga på ett konstant högt COP ska man väl jobba någonstans i intervallet 20 grader och uppåt. Men man ökar ju värmeförlusterna ut i marken då också.Vore intressant att veta i vilka temp-intervall dessa kommersiella system som finns arbetar.
Om det nu vore så visst men ett borrhål till en ny vanlig villa kostar ju inte mera än 40-50000 kr med slang och indraget. Vad kostar slangen till lagret + sprit samt urgrävning av 900 m3 och återfyllning av samma mängd och sen ska man ju ha en kraftig solanläggning också som ger rejält överskott en stor del av sommaren jag gissar att enbart solanläggningen ligger ganska nära vad borrhålet kostar och sen tillkommer resten.
Nej att få det ekonomiskt är nog svårt, men det är ju samma med bergvärme vid nybygge.smurfen72 skrev:
Så om det är ekonomi bara så blir det flvp eventuellt med tillluftvärmare om man vill höja Komforten.
Läste om Villa Gustafsson som har det här värmelagringssystemet.
Man kan bl.a. läsa följande
"Markvärmelagret består av mycket finkrossat berg, s.k. stenmjöl, som har en mycket god värmelagringskapacitet, ca
600 MJ/K (167 kWh/K).
Solfångarna levererar ca 700-750 kWh/ m²/år. "
Solfångarna har en area av 29m2
Nu går inte all energi direkt ner i värmelagret, men om den gjorde det skulle man få en temperaturökning på 126 grader i värmelagret. Vi kan nog lugnt utgå ifrån att mer än hälften av energin från solcellerna ska ner i värmelagret, vilket i så fall skulle innebära en temperaturökning på mer än 60 grader.
Samtidigt kan vi läsa om dessa 700-75+ kWh/m2/år att det är en
"En siffra som är väldigt hög tack vare ett relativt kallt medium som tar emot energin, jämför max 21°C i ASES-systemet"
Sannolikt en följd av att värmelagret, likt en ackumulatortank, är varmast "i toppen" och kallast "i botten", även om "toppen" och "botten" i värmelagret utgör varsin horisontal ände av det. Men det innebär ju då att den varma änden återigen är väldigt mycket varmare än 60 grader, om vi ska få ett snitt på över 60 grader med 21 grader i kalla änden.
"Vidare blir värmepumpen effektivare med en verkningsgrad (COP) på i snitt 6,75 och max 8,0. Det höga COP-talet beror på varmare köldbärare eller ”brine” till värmepumpen. "
Tyvärr finns ingen information alls om hur, eller om, värmelagret har isolerats.
Det framgår att mängden köpt energi har minskats från 65,3 kWh/m2/år till 15,6 kWh/m2/år med detta system. Huset är på 222m2. Alltså tillför systemet 11 000 kWh/år. Det innebär att temperaturområdet som värmelagret jobbar med varierar med 66 grader, undantaget förlusterna. Solfångarna levererar 700 kWh/år, antaget att 65% av detta går ner i marklagret ger det en temperaturhöjning i marklagret på 79 grader. Det innebär en energiförlust i marklagret, antaget att systemet är "stabilt", på ca 20%, vilket väl inte låter orimligt vare sig rent fysikaliskt eller ekonomiskt.
Det som förvånar mig mest är de stora temperaturförändringarna i marklagret, att man kör upp det i temperaturer över 80 grader, vilket måste vara fallet givet indata.
Allt ovanstående med reservation för tankevurpor
Man kan bl.a. läsa följande
"Markvärmelagret består av mycket finkrossat berg, s.k. stenmjöl, som har en mycket god värmelagringskapacitet, ca
600 MJ/K (167 kWh/K).
Solfångarna levererar ca 700-750 kWh/ m²/år. "
Solfångarna har en area av 29m2
Nu går inte all energi direkt ner i värmelagret, men om den gjorde det skulle man få en temperaturökning på 126 grader i värmelagret. Vi kan nog lugnt utgå ifrån att mer än hälften av energin från solcellerna ska ner i värmelagret, vilket i så fall skulle innebära en temperaturökning på mer än 60 grader.
Samtidigt kan vi läsa om dessa 700-75+ kWh/m2/år att det är en
"En siffra som är väldigt hög tack vare ett relativt kallt medium som tar emot energin, jämför max 21°C i ASES-systemet"
Sannolikt en följd av att värmelagret, likt en ackumulatortank, är varmast "i toppen" och kallast "i botten", även om "toppen" och "botten" i värmelagret utgör varsin horisontal ände av det. Men det innebär ju då att den varma änden återigen är väldigt mycket varmare än 60 grader, om vi ska få ett snitt på över 60 grader med 21 grader i kalla änden.
"Vidare blir värmepumpen effektivare med en verkningsgrad (COP) på i snitt 6,75 och max 8,0. Det höga COP-talet beror på varmare köldbärare eller ”brine” till värmepumpen. "
Tyvärr finns ingen information alls om hur, eller om, värmelagret har isolerats.
Det framgår att mängden köpt energi har minskats från 65,3 kWh/m2/år till 15,6 kWh/m2/år med detta system. Huset är på 222m2. Alltså tillför systemet 11 000 kWh/år. Det innebär att temperaturområdet som värmelagret jobbar med varierar med 66 grader, undantaget förlusterna. Solfångarna levererar 700 kWh/år, antaget att 65% av detta går ner i marklagret ger det en temperaturhöjning i marklagret på 79 grader. Det innebär en energiförlust i marklagret, antaget att systemet är "stabilt", på ca 20%, vilket väl inte låter orimligt vare sig rent fysikaliskt eller ekonomiskt.
Det som förvånar mig mest är de stora temperaturförändringarna i marklagret, att man kör upp det i temperaturer över 80 grader, vilket måste vara fallet givet indata.
Allt ovanstående med reservation för tankevurpor
Redigerat:
Med såna tempvariationer hade du nog inte behövt värmepumpenthomasx skrev:Läste om Villa Gustafsson som har det här värmelagringssystemet.
Man kan bl.a. läsa följande
"Markvärmelagret består av mycket finkrossat berg, s.k. stenmjöl, som har en mycket god värmelagringskapacitet, ca
600 MJ/K (167 kWh/K).
Solfångarna levererar ca 700-750 kWh/ m²/år. "
Solfångarna har en area av 29m2
Nu går inte all energi direkt ner i värmelagret, men om den gjorde det skulle man få en temperaturökning på 126 grader i värmelagret. Vi kan nog lugnt utgå ifrån att mer än hälften av energin från solcellerna ska ner i värmelagret, vilket i så fall skulle innebära en temperaturökning på mer än 60 grader.
Samtidigt kan vi läsa om dessa 700-75+ kWh/m2/år att det är en
"En siffra som är väldigt hög tack vare ett relativt kallt medium som tar emot energin, jämför max 21°C i ASES-systemet"
Sannolikt en följd av att värmelagret, likt en ackumulatortank, är varmast "i toppen" och kallast "i botten", även om "toppen" och "botten" i värmelagret utgör varsin horisontal ände av det. Men det innebär ju då att den varma änden återigen är väldigt mycket varmare än 60 grader, om vi ska få ett snitt på över 60 grader med 21 grader i kalla änden.
"Vidare blir värmepumpen effektivare med en verkningsgrad (COP) på i snitt 6,75 och max 8,0. Det höga COP-talet beror på varmare köldbärare eller ”brine” till värmepumpen. "
Tyvärr finns ingen information alls om hur, eller om, värmelagret har isolerats.
Det framgår att mängden köpt energi har minskats från 65,3 kWh/m2/år till 15,6 kWh/m2/år med detta system. Huset är på 222m2. Alltså tillför systemet 11 000 kWh/år. Det innebär att temperaturområdet som värmelagret jobbar med varierar med 66 grader, undantaget förlusterna. Solfångarna levererar 700 kWh/år, antaget att 65% av detta går ner i marklagret ger det en temperaturhöjning i marklagret på 79 grader. Det innebär en energiförlust i marklagret, antaget att systemet är "stabilt", på ca 20%, vilket väl inte låter orimligt vare sig rent fysikaliskt eller ekonomiskt.
Det som förvånar mig mest är de stora temperaturförändringarna i marklagret, att man kör upp det i temperaturer över 80 grader, vilket måste vara fallet givet indata.
Allt ovanstående med reservation för tankevurpor
Har följt "ases" av o till under åren. Fritt ur minnet så har jag för mig att man kopplade ur någon/några solpaneler efter nåt år, eftersom man fick för hög temperatur i marklagret (hög=nånstans runt 20-25 grader C). Temp i lagret skall vara lägre än i huset, för att undvika fuktvandring.
Instämmer.Cujo skrev:Med såna tempvariationer hade du nog inte behövt värmepumpen
Har följt "ases" av o till under åren. Fritt ur minnet så har jag för mig att man kopplade ur någon/några solpaneler efter nåt år, eftersom man fick för hög temperatur i marklagret (hög=nånstans runt 20-25 grader C). Temp i lagret skall vara lägre än i huset, för att undvika fuktvandring.
Så var kommer energin ifrån?
Självklart måste man räkna in investeringskostnaden i en lönsamhetskalkyl. Typisk tar det 10 år att betala tillbaka solvärme i ett scenario där man i övrigt värmer med el. Om man har en värmepump med cop 4 "kostar" elen bara en fjärdedel och det tar 40 år istället vilket är längre än livslängden på solanläggningen.thomasx skrev:
Som redan nämnts i tråden är det nog bäst för TS att bygga så välisolerat att det i stort sett räcker med hushållselen för att värme huset mha en FLVP. Den lilla elspets som kan tillkomma kan man antingen leva med eller sätta solceller för att kompensera.
Min elpanna gick sönder före lunch igår. I morse duschade hela familjen i varmt vatten. Värmeförlusterna på ett dygn var mycket låga. Vattned hade kanske sjunkit från 60 grader till 50 grader på ett dygn.cpalm skrev:
Jo, det skrev jag ju också, att tar man hänsyn till investeringskostnaden kan jag förstå, men nu påstod någon att "Energikostnaden med VP är lägre än den för solfångare.", och det har jag svårt att förstå då energikostnaden med solfångare är nära noll.pelle242 skrev:
Sedan påstods att det inte kan bli överskott från solfångare, men det är ju precis vad det kan med ett energilager, och då påverkar ju det kalkylen jämfört med om man inte tar tillvara överskottet. Så man kan inte utgå från samma tumregler i fallet med värmelager, som utan.
Ska man vara lite petig kan det alltid bli energiöverskott, det är möjligheterna att ta tillvara på överskottet som är det kluriga.