Nja, historiskt använde man infällda och inte ovanpåliggande som kallades hammarband. Du får söka på nytt, det var därför jag tidigare skrev att det både var en generations och säkert geografisk betingat hur man kallar det.Nissens skrev:
I min släkt kallas den infällda för hammarband i gamla och även nyabyggnader. 😉
Men rätt eller fel har kanske ingen betydelse. I enklare byggnader använder jag bara infällda hammarband.
För en gångs skull håller jag med Nissens. Hammarbandets uppgift är att stabilisera väggen så den inte buktar. Därför monteras den brädan liggande.
Kan man inte placera takstolarna rakt över en stående regel så kompletterar man med en bärlina som monteras på högkant. Vanligtvis placerad under hammarbandet och infälld i de stående reglarna.
Att vissa kallar båda typerna av reglar, eller kombinationen av dom, för hammarband gör inte att det är en korrekt benämning.
Kan man inte placera takstolarna rakt över en stående regel så kompletterar man med en bärlina som monteras på högkant. Vanligtvis placerad under hammarbandet och infälld i de stående reglarna.
Att vissa kallar båda typerna av reglar, eller kombinationen av dom, för hammarband gör inte att det är en korrekt benämning.
Om jag får komma med ett tips, så vill jag varmt rekommenderar infälld bärlina i princip i samtliga väggar som bär upp takstolar. Det blir mycket styvare under arbetets gång. Den knyter ihop hammarbandet vid skarv. Alltså förskjutna skarvar på hammarband och bärlina. Samt spika ihop dessa - ca cc25cm - starkt och bra!
Det har hänt mer än en gång att man vill ändra/lägga till fönster, dörrar eller ändra dimensionerna under byggets gång. Detta förenklas avsevärt när man bygger med en rejält tilltagen bärlina. Man dimensionerar så att man kan placera en takstol mellan två väggreglar om så skulle behövas (cc60cm).
Sen är egentligen inte hammarbandets huvudsakliga uppgift att ta upp byggnadens horisontella krafter, det klarar den helt enkelt inte av. Det sker en samverkan mellan takstolar, bjälklag, och innertak. Så om man har ett längre garage utan innertak är det viktigt att kryssa under takstolarna. Inte från hörn till hörn utan tätare så förankringspunkterna även kommer på själva väggen. Häller ett kryss för mycket både vad det gäller väggar ock tak!
Det har hänt mer än en gång att man vill ändra/lägga till fönster, dörrar eller ändra dimensionerna under byggets gång. Detta förenklas avsevärt när man bygger med en rejält tilltagen bärlina. Man dimensionerar så att man kan placera en takstol mellan två väggreglar om så skulle behövas (cc60cm).
Sen är egentligen inte hammarbandets huvudsakliga uppgift att ta upp byggnadens horisontella krafter, det klarar den helt enkelt inte av. Det sker en samverkan mellan takstolar, bjälklag, och innertak. Så om man har ett längre garage utan innertak är det viktigt att kryssa under takstolarna. Inte från hörn till hörn utan tätare så förankringspunkterna även kommer på själva väggen. Häller ett kryss för mycket både vad det gäller väggar ock tak!
Jag hänvisar till Wikipedia.
Det är bara så att du har fel. En bärlina är ett mycket vidare begrepp. Hammarband är den/de horisontelt liggande bjälkarna på byggnadens långsidor. Hammarbandets uppgift är att ta upp takstolarnas krafter, och fördela ut dem på väggreglarna. Om en ex liggande 45×145 inte anses hålla, gör man hammarbandet kraftigare. Exempelvis genom att komplettera med en "bärlina" på högkant. Den liggande regeln och "bärlinan" utgör nu tillsammans byggnadens hammarband.
Några krafter i sidled konstrueras normalt sett INTE hammarband för. Takreglar/takstolar tar de krafterna.
Byggveteran
· Åland
· 2 042 inlägg
Om infällt väggband(bärlina) krävs beror ju på takstolens spännvidd, om ej stående reglar kan placeras under varje takstol. Hammarband på platten ovan väggband underlättar plcering av takstolar. Hela frågan är nu överspelad eftersom garaget har byggts! Se #154S Stefan1972 skrev:
Jag har aldrig utgett mig för att vara byggnadsingenjör, och en byggnadsingenjör som inte vet skillnaden på en bärlina och ett hammarband är sannolikt oerhört unik.FredrikR skrev:
Att en amatör kallar stående reglar för stolpar är sådant som händer, och många förstår att man menar stående reglar i detta sammanhanget, dock inte alla.
När du inte förstod vad jag menade så ändrade jag benämningen.
Fakta är fortfarande att hammarbandet inte bär takstolarna, det är bärlinan som gör det i detta fallet. Det vanligaste är att man har stående reglar som bär takstolarna, jag personligen tycker att det känns som en bättre lösning eftersom den bärande ytan under takstolen blir betydligt större, dessutom borde det bli ett rätande moment i stommen som man inte får med en infälld bärlina. Bärlinan är ju inte centrerad i regeln.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Om takstolen är centrerad över väggregeln uppstår inget moment så att kalla detta ett ”rätande moment” är helt fel🤓😜
Självklart fördelas kraften i regeln, men den svagaste punkten är där takstolen och bärlinan möts, den ytan är 45x45 mm. Och hammarbandet ligger klämt emellan är väl bäst att tillägga då.
Säger inte att punkten är svag, men det skulle vara intressant att veta hur många kN det är ok att lasta en så liten träyta med. Du som är expert på området kanske kan upplysa om det, gärna med någon källa om det finns. 😊
Byggveteran
· Åland
· 2 042 inlägg
Titta på ”svenskt trä”, tror det handlar om ca 60 kp/ cm2 för tryck på vanligt, övrigt virke, om jag ej minns fel.
kp?S seniorkonsult skrev: