Jag säger ju oftast huset om vårt hus då det är ett hus, men då det inte är vare sig ett uthus, lusthus, flerfamiljshus eller höghus händer det också att jag säger villa när jag vill förklara att jag bor i en villa och inte någon annan sorts hus.
Lägenhet säger jag, våning känns lite mer gammalmodigt och tjusigt, som något som ligger på Östermalm. (Även lägenhet har haft en annan betydelse tidigare, i gamla papper syftar det ofta på en bit mark eller jordegendom.)
Jag bor på landet, säger jag också, och menar då landet som kortare variant av landsbygden. Har ibland läst meningar av typen "Lotta skulle få följa med ut till vårat land" vilket jag tycker låter ganska märkligt, man menar då det jag skulle kalla sommarstuga eller lantställe. Skulle jag säga vårat land menar jag potatislandet.
Jag tycker inte det är fel att säga att man ska åka till landet om man bor i stan till vardags, men då vi bor lantligt annars säger jag inte så själv om vårat torp. I så fall sommarstuga, torp eller lantställe. Jag vet inte riktigt, för inom familjen har vi alltid, lite ologiskt, sagt att vi ska till namnet på gården torpet tillhört. Fast torpet har ett eget namn.
När vi är där är vi på torpet, och då är vi förstås inte uppe på stugan utan befinner oss på en liten jordbruksfastighet med åker och skog, tidigare tillhörande en gård. Det är vad jag förknippar med ordet. Skulle aldrig kalla själva stugan torp eller säga "i torpet", det känns helt fel, även om jag vet att visan går "I låga ryttartorpet" så helt fel kan det ju inte vara. Men det känns som att säga "gården" och syfta på boningshuset. Tycker inte heller det är fel att säga hus om en stuga, även om jag inte skulle säga det i första hand. Det är ju ett litet hus.
Ett slott tror jag inte att jag skulle sortera in under "hus", det har på något sätt växt ifrån det. Kanske för att det kan innefatta flera byggnader, murar, vakttorn, stall och sådant, lite som en gård eller ett torp inte bara är ett hus?
Skillnaden mellan hus och byggnad är också svårbestämd.
Tror det är mycket dialektalt och att man tar efter familj eller släkt, i synnerhet med torp och sånt där man ärver en benämning. Det är inte alltid logiskt.
Lägenhet säger jag, våning känns lite mer gammalmodigt och tjusigt, som något som ligger på Östermalm. (Även lägenhet har haft en annan betydelse tidigare, i gamla papper syftar det ofta på en bit mark eller jordegendom.)
Jag bor på landet, säger jag också, och menar då landet som kortare variant av landsbygden. Har ibland läst meningar av typen "Lotta skulle få följa med ut till vårat land" vilket jag tycker låter ganska märkligt, man menar då det jag skulle kalla sommarstuga eller lantställe. Skulle jag säga vårat land menar jag potatislandet.
Jag tycker inte det är fel att säga att man ska åka till landet om man bor i stan till vardags, men då vi bor lantligt annars säger jag inte så själv om vårat torp. I så fall sommarstuga, torp eller lantställe. Jag vet inte riktigt, för inom familjen har vi alltid, lite ologiskt, sagt att vi ska till namnet på gården torpet tillhört. Fast torpet har ett eget namn.
När vi är där är vi på torpet, och då är vi förstås inte uppe på stugan utan befinner oss på en liten jordbruksfastighet med åker och skog, tidigare tillhörande en gård. Det är vad jag förknippar med ordet. Skulle aldrig kalla själva stugan torp eller säga "i torpet", det känns helt fel, även om jag vet att visan går "I låga ryttartorpet" så helt fel kan det ju inte vara. Men det känns som att säga "gården" och syfta på boningshuset. Tycker inte heller det är fel att säga hus om en stuga, även om jag inte skulle säga det i första hand. Det är ju ett litet hus.
Ett slott tror jag inte att jag skulle sortera in under "hus", det har på något sätt växt ifrån det. Kanske för att det kan innefatta flera byggnader, murar, vakttorn, stall och sådant, lite som en gård eller ett torp inte bara är ett hus?
Skillnaden mellan hus och byggnad är också svårbestämd.
Tror det är mycket dialektalt och att man tar efter familj eller släkt, i synnerhet med torp och sånt där man ärver en benämning. Det är inte alltid logiskt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 122 inlägg
Jag säger åka till landet eller att jag varit på landet. Behöver jag förklara närmare säger jag att det är en liten gård. Men jag kan också slänga ur mig gårdsnamn, ortsnamn eller kommunnamn när jag pratar om det, eller rent av ett allmänt diffust Småland.
I stan säger jag lägenhet, fast oftare stadsdel, det brukar räcka långt. Jag är uppvuxen i hus, och var alltså ett villabarn.
Väldigt många av de här orden är tydliga nog i vardagsspråket. Professionellt har jag ett mycket större behov av exakthet i språket och skulle aldrig skriva hus utan snarare villa eller småhus, inte heller hade jag skrivit lägenhet utan tillägget i flerfamiljshus om jag ville vara tydlig. Nu har bostäder väldigt lite att göra med mitt arbete, men om det hade behövts hade jag som sagt preciserat så.
Man behöver olika stilnivå i olika sammanhang helt enkelt. Och även om det känns skevt för landsbygdsbefolkningen att stockholmare och andra stadsbor åker till landet så är det det vi gör.
I stan säger jag lägenhet, fast oftare stadsdel, det brukar räcka långt. Jag är uppvuxen i hus, och var alltså ett villabarn.
Väldigt många av de här orden är tydliga nog i vardagsspråket. Professionellt har jag ett mycket större behov av exakthet i språket och skulle aldrig skriva hus utan snarare villa eller småhus, inte heller hade jag skrivit lägenhet utan tillägget i flerfamiljshus om jag ville vara tydlig. Nu har bostäder väldigt lite att göra med mitt arbete, men om det hade behövts hade jag som sagt preciserat så.
Man behöver olika stilnivå i olika sammanhang helt enkelt. Och även om det känns skevt för landsbygdsbefolkningen att stockholmare och andra stadsbor åker till landet så är det det vi gör.
Ett fristående hus som man ÄGER är Villa.
En bostadsrätt är övrigt. Äger man inte, så är det ingen villa.
Förstår inte folk som hävdar att dom bor i "villa" när det är en bostadsrätt, där man ej har en egen uteplats. Det står tom i mäklarens beskrivning "bostadsrätt", men det är likväl en villa påstår folk.
För övrigt verkar många tro att man äger en bostadsrätt. En bostadsrätt har du betalat för att ha rätten att bo där. Man kan tex inte göra vad man vill i en bostadsrätt utan föreningens tillstånd.
En bostadsrätt är övrigt. Äger man inte, så är det ingen villa.
Förstår inte folk som hävdar att dom bor i "villa" när det är en bostadsrätt, där man ej har en egen uteplats. Det står tom i mäklarens beskrivning "bostadsrätt", men det är likväl en villa påstår folk.
För övrigt verkar många tro att man äger en bostadsrätt. En bostadsrätt har du betalat för att ha rätten att bo där. Man kan tex inte göra vad man vill i en bostadsrätt utan föreningens tillstånd.
Kul med alla olika varianter.
Jag har själv bott i en liten bostadsrättsförening på 5 brf-lägenheter som var inhysta i ett villaliknannde hus. Det hade tidigare varit "arbetarbostäder" med gemensam trappuppgång. Jag sa alltid att jag bodde i en "lägenhet i en villa med tomt"
Angående våning, så tror jag att det från början var ett av alla dessa tyska låneord som var populär förr (före 1930-talet av någon anledning). "Wohnung" betyder ju bostad, främst i meningen "lägenhet" på tyska, och då använde folk (främst i borgar- och överklass) den försvenskade varianten "våning" för att markera bildning och avstånd till lägre samhällsklasser. Sedan blev det ju vanligare att "vanligt" folk började skaffa hyfsade lägenheter inne i städerna, och då behövde klasskillnaden markeras ytterligare, vilket ledde till att "våning" minsann betydde att lägenheten tog ett helt våningsplan i anspråk, och inte bara var en simpel halvvåninigsstor 150-kvadratare.
Våning är enligt mig lika med ett våningsplan (eller etage som det heter i den franskinspirerade delen av befolkningen). Sedan finns det lägenheter (med olika ägande-/nyttjanderätt), som kan uppta ett helt våningsplan (eller oftast inte). I tidigare nämnda bostadsrättsförening där jag bodde, så fanns det en lägenhet i källarplanet som upptog hela det våningsplanet, men ingen fick någonsin för sig att kalla den lägenheten för våning av någon anledning)
Jag har själv bott i en liten bostadsrättsförening på 5 brf-lägenheter som var inhysta i ett villaliknannde hus. Det hade tidigare varit "arbetarbostäder" med gemensam trappuppgång. Jag sa alltid att jag bodde i en "lägenhet i en villa med tomt"
Angående våning, så tror jag att det från början var ett av alla dessa tyska låneord som var populär förr (före 1930-talet av någon anledning
). "Wohnung" betyder ju bostad, främst i meningen "lägenhet" på tyska, och då använde folk (främst i borgar- och överklass) den försvenskade varianten "våning" för att markera bildning och avstånd till lägre samhällsklasser. Sedan blev det ju vanligare att "vanligt" folk började skaffa hyfsade lägenheter inne i städerna, och då behövde klasskillnaden markeras ytterligare, vilket ledde till att "våning" minsann betydde att lägenheten tog ett helt våningsplan i anspråk, och inte bara var en simpel halvvåninigsstor 150-kvadratare.Våning är enligt mig lika med ett våningsplan (eller etage som det heter i den franskinspirerade delen av befolkningen). Sedan finns det lägenheter (med olika ägande-/nyttjanderätt), som kan uppta ett helt våningsplan (eller oftast inte). I tidigare nämnda bostadsrättsförening där jag bodde, så fanns det en lägenhet i källarplanet som upptog hela det våningsplanet, men ingen fick någonsin för sig att kalla den lägenheten för våning av någon anledning
)
Vete tusan vad jag själv bor i, det brukar lokalt kallas "radhusområdet" men är väl inte det.
Det är hus om 2 (parhus) eller 3 (flerbostadshus) bostäder, eller är det kanske lägenheter ??
Vi är i BR form, men saknar lägenhetsnummer, jag bor tex i nr 6, vilket är postadressen.
Ett annat lika område gick i kk som BR, och där äger man sin del av huset, det kan väl inte kallas för lägenhet bara för att man har ett hus som sitter ihop med grannen ??
Det är hus om 2 (parhus) eller 3 (flerbostadshus) bostäder, eller är det kanske lägenheter ??
Vi är i BR form, men saknar lägenhetsnummer, jag bor tex i nr 6, vilket är postadressen.
Ett annat lika område gick i kk som BR, och där äger man sin del av huset, det kan väl inte kallas för lägenhet bara för att man har ett hus som sitter ihop med grannen ??
I min värld har ordet villa inte någon bäring på upplåtelseformen. Om man har en villa och sen hyr ut den så upphör den väl inte att vara en villa? Eller kan ägaren kalla den en villa, men inte hyresgästen?T Thomas' skrev:
Fast strikt talat äger man ju just bostadsrätten, man äger rätten att nyttja bostaden. Även om man inte äger (sin del av) själva byggnaden.
Ja precis, du har förstått det hela korrekt.C cpalm skrev:
Hus är ett gammalt ord för slott
Det måste vara väldigt långt bak i tiden för i alla de exempel med ordet hus från 1500-talet som SAOB har så används hus i mycket vid bemärkelse, mycket vidare än i dag eftersom även t.ex. kaningryt omtalas som hus.J Johnsson 56 skrev:Hus är ett gammalt ord för slott
Eller du kanske bara menar att ordet hus även har använts om slott?
Jag uttalar mig inte innan jag sett vad Daniel109 tycker!
Medlem
· Västerbotten
· 895 inlägg
Ryska Villan i Umeå är en herrgård som innehåller ett sjukhus.
Jag är uppvuxen i en (trång) lägenhet i Stockholms innerstad, när jag som 16-åring började jobba extra på Posten med sortering, för att nåt år senare börja vid behov som brevbärare, hörde jag första gången benämningen "våning" för det som jag kallat lägenhet. Förknippar det inte som att det är/var en lägenhet som upptog ett helt våningsplan, utan mer att det avser lägenheter av det större slaget (120+ kvm) eller belägna i en lite äldre, finare fastighet som kallades för våningar. Kanske därför det finns så många såna just på Östermalm?
Så flyttade jag hemifrån, till en förort som hade lite dålig miljonprograms-anda men wow! vilken utsikt i tre väderstreck från sjunde våningen (?) vi hade. Efter det ett radhus med mycket liten tomt till ett "eget" hus med större tomt. Här säger vi, om frågan uppstår, att vi bor i hus och med det underförstått att det är ett "enfamiljshus" eftersom det finns både radhus, parhus och flerfamiljshus i samma och närliggande områden. Att säga "jag bor i villa" tror jag inte jag gjort muntligen. Närförort söder om Stockholm.
Så flyttade jag hemifrån, till en förort som hade lite dålig miljonprograms-anda men wow! vilken utsikt i tre väderstreck från sjunde våningen (?) vi hade. Efter det ett radhus med mycket liten tomt till ett "eget" hus med större tomt. Här säger vi, om frågan uppstår, att vi bor i hus och med det underförstått att det är ett "enfamiljshus" eftersom det finns både radhus, parhus och flerfamiljshus i samma och närliggande områden. Att säga "jag bor i villa" tror jag inte jag gjort muntligen. Närförort söder om Stockholm.
Att kalla enfamiljshus för villa låter väldigt provinsiellt, nästan som nyspråk. Finns det ens på något annat språk? Försök inte berätta på tyska eller engelska att du har en villa. Då tänker folk på någonting betydligt ståndsmässigare, som denna på 167 m × 105 m. Säg i stället att du har ett hus.