2013-2021 hade vi väldigt låga bolåneräntor i kombination med låga elpriser. Det var billigt att vara belånad och bo i hus. På den tiden hörde jag många kommentarer av typen '"varför ska jag tilläggsisolera(energieffektivisera) huset, återbetalningstiden är alldeles för lång".S Snikhol skrev:
Jag tänkte väl…D Daniel 109 skrev:
Förvisso, men nu skrev jag att man svalde årsförbrukningar på 25-40 MWh,G GrenBo skrev:
räntan var dessutom betydligt högre och det var vanligt med hemmafruar.
Tycker det rimmar illa med att elen inte skulle ha varit billig på den tiden.
Ja, är lasten noll är ju svängmassan ointressant... De gäller alla elektriska maskiner. Men så fort frekvensen avviker från varvtalet på maskinen så blir det strömmar och fasförskjutningar. Så det går att mäta nyttan denna väg, men inte det roterande masströghetsmomentet.G GrenBo skrev:
Håller inte med. Om man ska införa en marknad för rotationsenergi som vi diskuterade måste olika aktörer bidra med rotationsenergi oavsett störningar i systemet. Hela poängen är ju att finnas till hands utifall en störning uppstår. Rotationsenergin måste finnas innan störningen uppstår annars funkar det inte. Den som bidrar med rotationsenergi måste få betalt oavsett om det uppstår en störning eller ejK karlmb skrev:
Håller med i denna delK karlmb skrev:
Svårigheten är att kvantifiera och handla nyttan på en marknadsplats och sedan mäta att man fått den nytta som utlovats.K karlmb skrev:
Exempel
Låt oss anta att vi har en störning där frekvensen sjunker under 10 sekunder och Svänghjulet ger ifrån sig energi för att stabilisera. Under kommande 30 sekunder ökar frekvensen mha FCR och återgår till normal nivå. Under "återhämtningen" tar Svänghjulet tillbaka ungefär lika mycket energi som det gav ifrån sig under fallet. Genomsnittlig fasförskjutning och nettoenergin under perioden lär ju vara noll. Hur tänker du dig att du mäter/kvantifierar nyttan över tid på ett sätt som går att handla på en marknad i förväg?
Redigerat:
Nej, så är det inte. Det är inga one-liners, det är enkla PowerPoint-bullar.A Alexander HB skrev:
Det är väl inga roblem att mäta att stöttningen skett?G GrenBo skrev:
Och när det är noll stöttning så är det noll ersättning. Så fungerar det ju idag i det läget.
Givetvis så bör man väl ha en kvalificering, där typ max svängmassa registreras utifrån parametarna jag nämnt.
Fel igen. Svängmassa ger visserligen ingen ersättning. Men den stöttar elnätet hela tiden, inte bara vid störningar. Det är tillgången som ersätts om det ska ersättas. Inte det faktum att det blev störningar.K karlmb skrev:
När det gäller övriga nättjänster som snabb frekvensreglering så är det också tillgången som ersätts inte användandet av tjänsten.
Är det avregleringen man ser där, när det drar iväg?Q qvirre skrev:
Min känsla säger mig också att även om normerade priser blev lägre 2012-2020, så blev diffen vinter/sommar större.
Dvs. om man mäter elpriset som ett snitt över årets månader ser det lågt ut - men vintern när Svensson har bulken av förbrukningen ökade - på rörligt pris.
Nej, avregleringen skedde 1996. Grafen är till för att analysera vad den hade för inverkan på priserna.S Snikhol skrev:
Från rapporten som grafen kommer från:
De höga priserna under 2010 beror till stora delar på problem i kärnkraften med flera och utdragna stopp. Under året uppgick kärnkraftsproduktionen till endast drygt 55 TWh, vilket t.ex. kan jämföras med 2004 års nivå på ca 75 TWh.