Okej, så industrin kan få problem innan nätet får problem om de har felinställda skydd, är det rätt tolkat?
Jag beskrev två scenarier i texten.D Daniel 109 skrev:
Den delen jag syftade på med kontinuerligt snabba och korta syntetiska svängmassan har ingen graf utan den delen har att göra med "bruset" dvs att dämpa de små svängningarna som sker hela tiden. Kallas ofta småsignalstabilitet.
Där passar det väldigt bra att ofta kunna dämpa lite som vindkraft kan. Görs det med många olika vindkraftverk kan den sammanlagda effekten dämpa ofta och lite kontinuerligt så länge det finns vind. Det man dämpar ut kan ses som den taggiga/brusiga delen nedan.
Grafen i förra inlägget visar den andra delen som kan användas vid en stor transient störning. Även där hjälper det förvisso att sammanlagra många vindkraftverks förmåga att dämpa nedåtrörelsen i några sekunder innan andra källor tar över. Då använda alla vindkraftverk 1 gång samtidigt tills de ger upp och andra tar över.
Analog svängmassa kan fixa båda sakerna helt naturligt med fysikens lagar.
Det är en tolkning så god som någon.D Daniel 109 skrev:
Enligt din beskrivning skulle kraftverket återhämta energin inom den period som frekvensen faller, det är riktigt kontraproduktivt.Q qvirre skrev:
Jag förstår faktiskt inte vad du syftar på? Kan du vara lite mer specifik på var texten beskriver förloppet felaktigt?D Daniel 109 skrev:
Som jag ser det "laddar man ur" vindkraftverket vid starten av störningen. Det sker under loppet av sekunder.
När den sen återhämtar sig så har redan andra källor börjat pumpa in mer aktiv effekt som överstiger återhämtningen med råge.
Den syntetiska svängmassan och också den naturliga räcker alltså bara till i den linjära fasen en kort stund. Sen måste annan aktiv frekvensåterställning kopplas in som återställer frekvensen.
Även den naturliga svängmassan återladdas ju (suger i sig energi för att öka varvtalet) när de långsammare resurserna återställer frekvensen och drar ju ut på återställningstiden precis som när vindkraften återhämtas.
En roterande massa suger år sig energi när frekvensen ökar. Dvs från 15s eller 20s beroende på vilken av graferna man tittar på. Du beskrev att de skulle stötta några få sekunder och åretladda under 10-15. Det är under den period en riktig svängmassa fortfarande matar ut energi på nätet.
Tack för klargörandet.D Daniel 109 skrev:
Eftersom det finns många vindkraftverk så är det inte så avgörande då man kan utöka den första urladdningen genom att använda olika vindkraftverk i serie. Jag beskrev bara det enskilda verkets uthållighet inte den sammanlagda.
Hur lång tid som urladdning behövs bestäms ju också av karaktären på störningen och hur snabba de mer uthålliga reserverna är.
I framtiden om/när den naturliga svängmassan minskar kan man tänka sig att det upphandlas mer "mellansnabb" reserv för att fylla gapet. Eller att det finns så många fler vindkraftverk att den i serie kan täcka hela tidsförlopet.
Det är ju bättre att de agerar långsammare det blir dessutom skonsammare för alla ingående komponenter.
Det kanske dom kan också. Jag är ingen expert på systemet och har bara sätt tidskalan upp/ur laddning på enstaka verk. Den är kanske mer inriktad på bruset än på transient och kanske kan den byggas även för längre uthållighet.D Daniel 109 skrev:
Det var så de tänkte när de placerade ut se ursprungliga kärnkraftsverken. Det var med tillgänglighet, effektivitet och förluster i åtanke.Boilerplate4U skrev:
Här har du fakta och det är finska Fingrid som sköter inertiamätningarna av elsystemet.Q qvirre skrev:
https://www.fingrid.fi/en/electricity-market-information/InertiaofNordicpowersystem/
Fördjupning
https://www.fingridlehti.fi/en/what-is-inertia/
Sen är det rent trams från gröna att försöka förminska utmaningen.....
Det finns vad jag kan se ingen fakta kring prestandan på vindkraftverks potentiella syntetiskt svängmassa på den sidan?P paralun skrev:
Den behandlar tröghet i allmänhet.
Förvisso bra att läsa om för många i denna tråd men det var inte det som avhandlades i inlägget du citerar.
Nej vindsnurror har ju ingen eller mindre än minimal inertia. Sen har man laborerat med "syntetisk" tröghet men det ger jag inte mycket för jämfört med riktig svängmassa som en större vattenkaftsturbin eller kärnkraftstubin inkl generator ger.Q qvirre skrev:
Uniper har även bra fakta
https://www.uniper.energy/sv/sverig...n-elforsorjning-som-levererar/rotationsenergi
Jo, vindsnurror har definitivt en betydande rotationsmassa. Det är helt fel att påstå att de inte har det. Däremot bidrar den normalt sett inte till elnätets rotationsmassa.
Ja du har rätt i sak. Det räcker ju att titta på skiten när den snurrar för att fatta att det är åtskilliga kilogram i rörelse runt ett nav. Säger sig självt. Borde inte behöva diskuteras ens.D Daniel 109 skrev: