20 334 läst · 811 svar
20k läst
811 svar
Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?
Samtidigt är det tröttsamt att folk som uppenbart inte har pejling skriver en massa påståenden.A Alexander HB skrev:Så du menar att det inte, lokalt, skulle gå att omvandla från en frekvens/spänning till en annan?
Jag förstår likaväl som du att det är samma frekvens överallt på samma ledning, men det var inte det jag skrev. Är du beroende av att alltid ha 50Hz och/eller 230 V så får du bygga en lokal anläggning, som tar emot det som elnätet för tillfället erbjuder och omvandlar detta till vad du nu behöver. Mina element skiter fullständigt i om det är 210 eller 240 V, eller om frekvensen är 40,50 eller 60 Hz.
Förövrigt tillför dina diagnosaktiga one-liners (oftast på formen "nej, så är det inte") inte särskilt mycket. Är du av bättre vetande så försök utbilda istället för att bara påpeka att något är fel.
Jag kan noll om sväng massa/frekvens=jag skriver noll om detta.
En ödmjuk fråga kan jag kosta på mig men det påstås så mycket från ganska många skribenter som uppenbart är fel.
Det märker jag själv på de 2% av alla ämnen på BH jag behärskar.
De 98andra% lämnar jag till de som har kompetens.
När det inte roterar har du ju annan produktion...A Alexander HB skrev:
En majoritet av vår industri förutsätter en stabil frekvens. För dem blir det mer ekonomiskt att ha ett eget nät med stabil frekvens istället för att åstadkomma stabiliteten på egen hand på varje plats. Således behövs två separata nät för att åstadkomma det du pratar om. Att bygga och underhålla två separata nät är ju knappast samhällsekonomiskt lönsamt.A Alexander HB skrev:Så du menar att det inte, lokalt, skulle gå att omvandla från en frekvens/spänning till en annan?
Jag förstår likaväl som du att det är samma frekvens överallt på samma ledning, men det var inte det jag skrev. Är du beroende av att alltid ha 50Hz och/eller 230 V så får du bygga en lokal anläggning, som tar emot det som elnätet för tillfället erbjuder och omvandlar detta till vad du nu behöver. Mina element skiter fullständigt i om det är 210 eller 240 V, eller om frekvensen är 40,50 eller 60 Hz.
Förövrigt tillför dina diagnosaktiga one-liners (oftast på formen "nej, så är det inte") inte särskilt mycket. Är du av bättre vetande så försök utbilda istället för att bara påpeka att något är fel.
Inte riktigt sant. Så länge vattenkraften och kärnkraften är inkopplad bidrar de med sin svängmassa även om sol och vind producerar för fullt. Men under perioder ställer vi av kärnkraften under perioder för revision och underhåll.D Daniel 109 skrev:
Det är ganska uppenbart att du inte riktigt förstått vad svängmassa/rotationsenergi är för något.G GrenBo skrev:Elsystemet blir mer trögt och därmed lättreglerat med mycket svängmassa. Mycket svängmassa gör dock att uppstarten tar längre tid. När det väl snurrar finns det bara fördelar.
Jas 39 Gripen byggdes fysikaliskt instabil med avancerad reglerteknik för att ge bra flygegenskaper. Det tog ju ett tag innan de fick till reglertekniken. Det är många som minns den spektakulära kraschen. Lite extrem liknelse men ett trögt system är så mycket lättare att reglera om man ska hålla en fast frekvens.
Du förstår inte heller riktigt hur elsystemet regleras och balanseras.A Alexander HB skrev:
Min egen kunskap om allt detta är nog aningens för skakig för att det ska vara vettigt att jag ska försöka agera pedagogisk lärare här.
Men rotationsenergin gör inte elsystemet trögstartat.
Och frekvens och spänning försöker man inte hålla för någon egennytta med de parametrarna.
Utan de används för att mäta, kontrollera och justera obalanser.
Men rotationsenergin gör inte elsystemet trögstartat.
Och frekvens och spänning försöker man inte hålla för någon egennytta med de parametrarna.
Utan de används för att mäta, kontrollera och justera obalanser.
Nej, frekvensstabiliteten är knappast en kritisk faktor för industrin. Varför tror du det?G GrenBo skrev:En majoritet av vår industri förutsätter en stabil frekvens. För dem blir det mer ekonomiskt att ha ett eget nät med stabil frekvens istället för att åstadkomma stabiliteten på egen hand på varje plats. Således behövs två separata nät för att åstadkomma det du pratar om. Att bygga och underhålla två separata nät är ju knappast samhällsekonomiskt lönsamt.
En synkron motor eller generator med hög rotationsenergi/tröghetsmoment tar längre tid att synka med nätets frekvens. Därav är ett kärnkraftverk trögstartat efter ett stopp. Det är elementär fysik/reglerteoriMikael_L skrev:
Nej, det är definitivt inte orsaken till att det tar ett tag att återstarta ett kärnkraftverk efter ett stopp. Nu kommer väl någon att bli sur för att jag inte förklarar uppstartsproceduren. Men så får det vara så.
Ingen fara. Uppstarten är rätt komplex. Tröghetsmomentet är inte hela förklaringen men en liten del av förklaringen. Kärnkraftverk var kanske ett lite dåligt exempel. En synkronmotor är kanske ett bättre exempel. För att starta en synkronmotor krävs att du kommer upp i rätt varvtal innan du kan ansluta den.D Daniel 109 skrev:
Ja, men att accelerera en synkronmaskin tar inte hiskeligt lång tid.
Historiskt sett använde man elnätets frekvens för att synkronisera tid. Dessa system finns fortfarande kvar trots att stora delar blivit högteknologiska. Men det är möjligt att jag överdriver det problemet.D Daniel 109 skrev:
Fasförskjutning samt ström och spänning skulle det stått. Dvs fasförskjutning och utmatad/inmatad energi kan användas för att beräkna aktuell eller maximal rotationsenergi.G GrenBo skrev:
Om kraftverket tex är begränsat till en viss ström av någon anledning, så är ju eventuellt själva rotorns svängmassa större än vad man kan dra nytta av i detta hänseende.
Dessutom kan reaktiv effekt tillföras eller tas ut vid behov. Detta är också en värdefull egenskap hos modern kraftelektronik.
Ett gammalt traditionellt ställverk på ett kärnkraftverk sägs ha inbyggda kvaliteter i detta , men det är alltså inte enbart stora synkrona elmaskiner som erbjuder detta.