När tappsammanfogningen av karmen gjorts. Då är det bäst att justera de raka bitarna i exakta mått innan de limmas.
Lämpligt att ta fram alla övriga karmdelar och justera allt. Falsa också.
Höger och vänster dörrkarm. Allt kommer sitta ihop.
Efter att allt är sågat kan karmen limmas.
Specialfall. Finns inget vettigt sätt att spänna ihop så efter att lim strukits på, både på tapp och i tapphål, har de bara skjutits ihop så gott jag kunnat.
För att få dem så nära rätt vinkel som möjligt har frontbitarna centrerats på bänken och vägts av. Enda sättet att kontrollera vinkeln var att justera ändarna med vattenpass.
Satte press på tapparna med tvingar.
Här fattas lite bilder. Medan limmet torkade hyvlades avdelarna mellan rutorna fram.
Mellan varje ruta kommer en regel/spröjs som skall fällas in i urtag i karmen. Urtaget bör följa radien så nära som möjligt. Hade lite olika uppslag på hur det kunde göras. Hittade en perfekt bit plyfa och kunde göra en enklare mall.
Skickade plyfan genom sågen för att garantera att den var rak. Centrerat och i vinkel gjorde jag ett mallhål som har samma bredd som reglarna.
Genom att palla under mallen lika långt från urtaget i bägge riktningar mot den svängda karmen antar jag att urtagen kommer så rakt som det är fysiskt möjligt på en böjd karm.
En rad centrumtappar på båda sidor håller mallen rätt.
Hörnstolpen gick att fräsa in med samma mall. Kunde förstås bara klämma fast ena sidan vilket gjorde det nödvändigt att leta fram rätt läge för underlägget.
Får medge att fräsningen från den raka sidan krävde lite händighet. Saknades vettiga referenser så jag föll för frestelsen att, så gått det går, syfta in mallen.
Hade tur igen. Inte hundra procent men inte värre än att det går och fylla med germos...
Hela operationen har genomförts med båda karmarna ihopklämda. Därmed så linjerar alla urtag även om de inte kommit på exakt rätt ställe. Avstånden mellan varierar mellan 357 och 358,5mm . Kan bli så när allt märks ut för hand. Men avståndet är exakt samma uppe och nere i samma fack.
Satte i reglarna/spröjsen. Det ser klent ut men när alla samverkar blir det stabilt nog.
Mvh Findus
Lämpligt att ta fram alla övriga karmdelar och justera allt. Falsa också.
Höger och vänster dörrkarm. Allt kommer sitta ihop.
Efter att allt är sågat kan karmen limmas.
Specialfall. Finns inget vettigt sätt att spänna ihop så efter att lim strukits på, både på tapp och i tapphål, har de bara skjutits ihop så gott jag kunnat.
För att få dem så nära rätt vinkel som möjligt har frontbitarna centrerats på bänken och vägts av. Enda sättet att kontrollera vinkeln var att justera ändarna med vattenpass.
Satte press på tapparna med tvingar.
Här fattas lite bilder. Medan limmet torkade hyvlades avdelarna mellan rutorna fram.
Mellan varje ruta kommer en regel/spröjs som skall fällas in i urtag i karmen. Urtaget bör följa radien så nära som möjligt. Hade lite olika uppslag på hur det kunde göras. Hittade en perfekt bit plyfa och kunde göra en enklare mall.
Skickade plyfan genom sågen för att garantera att den var rak. Centrerat och i vinkel gjorde jag ett mallhål som har samma bredd som reglarna.
Genom att palla under mallen lika långt från urtaget i bägge riktningar mot den svängda karmen antar jag att urtagen kommer så rakt som det är fysiskt möjligt på en böjd karm.
En rad centrumtappar på båda sidor håller mallen rätt.
Hörnstolpen gick att fräsa in med samma mall. Kunde förstås bara klämma fast ena sidan vilket gjorde det nödvändigt att leta fram rätt läge för underlägget.
Får medge att fräsningen från den raka sidan krävde lite händighet. Saknades vettiga referenser så jag föll för frestelsen att, så gått det går, syfta in mallen.
Hade tur igen. Inte hundra procent men inte värre än att det går och fylla med germos...
Hela operationen har genomförts med båda karmarna ihopklämda. Därmed så linjerar alla urtag även om de inte kommit på exakt rätt ställe. Avstånden mellan varierar mellan 357 och 358,5mm . Kan bli så när allt märks ut för hand. Men avståndet är exakt samma uppe och nere i samma fack.
Satte i reglarna/spröjsen. Det ser klent ut men när alla samverkar blir det stabilt nog.
Mvh Findus
En liten fundering... Nu när du gör allt så exakt rakt och jämnt; Har du kollat att båten är helt rak och symetrisk? Eller har du tagit med i din konstruktion att man får anpassa sig till verkligheten när fösterväggen ska monteras på plats?
Vad brukar det vara för "toleranser" på en normal båt av det snittet?
Vad brukar det vara för "toleranser" på en normal båt av det snittet?
@useless
Har skrivit rätt mycket om detta tidigare. För mig är det lite tradigt att upprepa mig när någon nytillkommen läsare inte hängt med från början i ett resonemang. Lägger ut en flagga istället så du hittar svaret i tråden
Har skrivit rätt mycket om detta tidigare. För mig är det lite tradigt att upprepa mig när någon nytillkommen läsare inte hängt med från början i ett resonemang. Lägger ut en flagga istället så du hittar svaret i tråden
Mvh Findusfindus42 skrev:
Redigerat:
Falsat de runda karmarna.
Glasen är raka. Därför letade jag rätt på en gammal rak mall. Mätte in den mellan stolparnas hörn. Lite djupt så har flyttat mallen och fräst i omgångar.
Alla glasfalser frästa både uppe och nere.
Falsade för infällda fronter. Denna gång skall det följa radien. Använde ett 48mm skivstål med 16mm kullager.
Blir en bra yta att fästa fronterna i.
Falsade insidan också. Innerfronterna är tunnare. Så 16mm lagret bytte jag ut mot ett 24mm för att få 12mm falsdjup.
Nu ser det ut som om den svängda karmen är lika tjock som de raka bitarna. Det träet kommer bli synligt så försöker få det snyggt.
Kontrollerade om det fortfarande linjerar.
Det har betydelse. Flera rutor som facetterar i en rund karm bör följa varandra så nära som möjligt. Varierar måtten så kommer ett eller flera glas skeva. Det går teoretiskt att tvinga glas. Men risken för att det spricker ökar. Därför noga att få åtminstone bågarna helt parallella om det begreppet nu har någon relevans för kurvor.
Det är tekniskt möjligt att ha olika radie uppe och nere och att göra glasen avsmalnande uppåt. I mitt fall skulle en sådan avsmalning vara högst ett par centimeter på hela bredden. Det skulle knappt synas och öka svårighetsgraden med kuben. Sådana ok lägger jag inte på mig själv. Om en arkitekt ritar det och någon åtar sig att göra det och sedan hör av sig till mig för att komma ur knipan... då gör jag det.
Mvh Findus
Glasen är raka. Därför letade jag rätt på en gammal rak mall. Mätte in den mellan stolparnas hörn. Lite djupt så har flyttat mallen och fräst i omgångar.
Alla glasfalser frästa både uppe och nere.
Falsade för infällda fronter. Denna gång skall det följa radien. Använde ett 48mm skivstål med 16mm kullager.
Blir en bra yta att fästa fronterna i.
Falsade insidan också. Innerfronterna är tunnare. Så 16mm lagret bytte jag ut mot ett 24mm för att få 12mm falsdjup.
Nu ser det ut som om den svängda karmen är lika tjock som de raka bitarna. Det träet kommer bli synligt så försöker få det snyggt.
Kontrollerade om det fortfarande linjerar.
Det har betydelse. Flera rutor som facetterar i en rund karm bör följa varandra så nära som möjligt. Varierar måtten så kommer ett eller flera glas skeva. Det går teoretiskt att tvinga glas. Men risken för att det spricker ökar. Därför noga att få åtminstone bågarna helt parallella om det begreppet nu har någon relevans för kurvor.
Det är tekniskt möjligt att ha olika radie uppe och nere och att göra glasen avsmalnande uppåt. I mitt fall skulle en sådan avsmalning vara högst ett par centimeter på hela bredden. Det skulle knappt synas och öka svårighetsgraden med kuben. Sådana ok lägger jag inte på mig själv. Om en arkitekt ritar det och någon åtar sig att göra det och sedan hör av sig till mig för att komma ur knipan... då gör jag det.
Mvh Findus
Jag avundas ditt kunnande och din (outtömliga?) energi
Om att följa linjer.
Att bygga huset först och sedan malla upp byggelementen som @heimlaga beskrev det tidigare kommer inte fungera för mig.
Länk till det skrivna.
Att försöka rita upp linjerna och sedan göra rombiska och lutande grejer är inte heller realistiskt. Linjen kan måhända bli samma som en vald linje i skrovet, men kommer ändå bli fel där de sitter.
Då är frågan hur linjer kan följas med rätvinkliga byggelement. Min teori är att det går genom att släppa strävan att sätta saker parallellt.
När fönster och dörrar sitter parallellt måste de antingen göras sneda för att följa en linje. Eller så kan de sättas i olika höjder. Kilarna som uppstår kan gömmas med lister men det blir sällan bra.
Om de rätvinkliga elementen istället lutas för att följa en linje. Då kan illusionen bli mycket bättre.
Skisserna är överdrivna. De röda linjerna är hjälplinjer för att det skall vara lättare att se hur jag tänker.
Detta är min egen teori. Inget jag läst eller fått förklarat för mig. Så risken finns att jag är helt ute i det blå...
Ryktet om mina kunskaper överdrivna. Känns som att jag hittar på det mesta och att det bara är en tidsfråga innan jag blir avslöjad...
Mvh Findus
Att bygga huset först och sedan malla upp byggelementen som @heimlaga beskrev det tidigare kommer inte fungera för mig.
Länk till det skrivna.
Vid själva bygget måste alla dörrar och fönster och runda bitar vara klara. Annars blir det helt orealistiskt att få upp däckshuset under några sommarveckor.H heimlaga skrev:
Att försöka rita upp linjerna och sedan göra rombiska och lutande grejer är inte heller realistiskt. Linjen kan måhända bli samma som en vald linje i skrovet, men kommer ändå bli fel där de sitter.
Då är frågan hur linjer kan följas med rätvinkliga byggelement. Min teori är att det går genom att släppa strävan att sätta saker parallellt.
När fönster och dörrar sitter parallellt måste de antingen göras sneda för att följa en linje. Eller så kan de sättas i olika höjder. Kilarna som uppstår kan gömmas med lister men det blir sällan bra.
Om de rätvinkliga elementen istället lutas för att följa en linje. Då kan illusionen bli mycket bättre.
Skisserna är överdrivna. De röda linjerna är hjälplinjer för att det skall vara lättare att se hur jag tänker.
Detta är min egen teori. Inget jag läst eller fått förklarat för mig. Så risken finns att jag är helt ute i det blå...
Ryktet om mina kunskaper överdrivna. Känns som att jag hittar på det mesta och att det bara är en tidsfråga innan jag blir avslöjad...
Mvh Findus
Redigerat:
Nej och nej.
Jag är en fattig knegare som kommer undan genom att göra allt själv. Specialgjorda svängda glas ryms inte i det jag kan stjäla ihop under projekttiden.
Dessutom opassande på ett yrkesfartyg från den tiden. Förekom svängda glas men då hela rutor utan spröjs och på yachter.
Siktruta kanske. Om jag hittar någon på loppis eller skroten. Ny är inte att tänka på. Kosmiskt dyra. Vindrutetorkare duger inomskärs. Med parallellarm i material som inte ser ut som plast är det inte gratis det heller. Kanske gör en själv...
Mvh Findus
Jag är en fattig knegare som kommer undan genom att göra allt själv. Specialgjorda svängda glas ryms inte i det jag kan stjäla ihop under projekttiden.
Dessutom opassande på ett yrkesfartyg från den tiden. Förekom svängda glas men då hela rutor utan spröjs och på yachter.
Siktruta kanske. Om jag hittar någon på loppis eller skroten. Ny är inte att tänka på. Kosmiskt dyra. Vindrutetorkare duger inomskärs. Med parallellarm i material som inte ser ut som plast är det inte gratis det heller. Kanske gör en själv...
Mvh Findus
Om kunskap inom plebejverksamheter
Något allomfattande evangelium finns inte. Varje nytt projekt kan innehålla moment som inte står i Teknos lärobok i snickeriarbete.
Efter fyra årtionden går det inte att avgöra vad som är egna påhitt eller allmän kunskap. Om nu allmän kunskap är något att eftersträva. Väldigt många ”sanningar” är skrock och vaneföreställningar som fått sin status ifrån upprepning.
Mitt sätt att lösa problem fungerar. Jag litar på det fast jag är fullt medveten om att i morgon kanske det inte gör det. Det motsvarar inte en normal definition på kunskap. Jag har inte svaret på hur nästa underliga grej skall göras.
Sitter för övrigt och funderar på hur ett överljus skall monteras. Det är fyra meter brett och två meter högt. Sitter tre meter över marken. Svängt överstycke. En ruta fasettslipat härdat glas. Kommer väga 150-200kg med glas. Pga trappor och lutningar är robot eller kranbil omöjligt.
När vi gör det måste vi inbilla folk omkring oss att vi vet vad vi gör. Sanningen är att jag hittar på något. Får jag bara vara ifred och göra som jag tänker så kommer det gå.
Angående impostor syndrome.
Som jag uppfattar artikeln finns ett moment av rädsla för att vara en bluff. Jag vet att jag är en bluff utan att vara rädd. Alla andra vettiga människor vet också att de är bluffar i något avseende.
De andra. De som vet exakt hur saker är. De är de riktiga bluffarna som inte kan möta tanken på hur någon av deras föreställningar kan ha brister. De kan inte utvecklas. De kan inte berikas av att upptäcka något utanför sig själva.
Sedan har vi förstås de stackars offren för Peters Princip. De som befordrats upp till eller till och med över sin inkompetensnivå. De som vet att de inte duger och håller masken.
Som simpel snickare utan ambition att bli något annat är jag rätt säker på att inte hamna där. Det är ett större problem för akademiker.
Mvh Findus
Något allomfattande evangelium finns inte. Varje nytt projekt kan innehålla moment som inte står i Teknos lärobok i snickeriarbete.
Efter fyra årtionden går det inte att avgöra vad som är egna påhitt eller allmän kunskap. Om nu allmän kunskap är något att eftersträva. Väldigt många ”sanningar” är skrock och vaneföreställningar som fått sin status ifrån upprepning.
Mitt sätt att lösa problem fungerar. Jag litar på det fast jag är fullt medveten om att i morgon kanske det inte gör det. Det motsvarar inte en normal definition på kunskap. Jag har inte svaret på hur nästa underliga grej skall göras.
Sitter för övrigt och funderar på hur ett överljus skall monteras. Det är fyra meter brett och två meter högt. Sitter tre meter över marken. Svängt överstycke. En ruta fasettslipat härdat glas. Kommer väga 150-200kg med glas. Pga trappor och lutningar är robot eller kranbil omöjligt.
När vi gör det måste vi inbilla folk omkring oss att vi vet vad vi gör. Sanningen är att jag hittar på något. Får jag bara vara ifred och göra som jag tänker så kommer det gå.
Angående impostor syndrome.
Som jag uppfattar artikeln finns ett moment av rädsla för att vara en bluff. Jag vet att jag är en bluff utan att vara rädd. Alla andra vettiga människor vet också att de är bluffar i något avseende.
De andra. De som vet exakt hur saker är. De är de riktiga bluffarna som inte kan möta tanken på hur någon av deras föreställningar kan ha brister. De kan inte utvecklas. De kan inte berikas av att upptäcka något utanför sig själva.
Sedan har vi förstås de stackars offren för Peters Princip. De som befordrats upp till eller till och med över sin inkompetensnivå. De som vet att de inte duger och håller masken.
Som simpel snickare utan ambition att bli något annat är jag rätt säker på att inte hamna där. Det är ett större problem för akademiker.
Mvh Findus
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 271 inlägg
Jag tycker att du underskattar både dig själv och hur andra ser på kunskap.
Att utgå från tidigare erfarenheter och applicera dem på nya situationer är definitivt kunskap. Empiri, för att tala grekiska.
Det må vara att teori har högre status, i synnerhet bland vissa akademiker, men många är de teorier som nått stor popularitet utan att klara prövning mot verkligheten.
Mycket kan sägas om de två kunskapsformerna och samspelet mellan dem, men de är tveklöst bärare av kunskap båda två.
Imponerande projekt! Är det några båtresor planerade i sommar eller blir det byte av ruffhuset som blir sommarprojektet?
Hur har de gått i sommar?