Meh. Jorden är ju rund, ja...findus42 skrev:
Detta inlägg ökade min kunskap om behandling av ek med ca 100%. Tack för att du delar med dig av din kunskap på ett bra sätt! (nu va det ju inte jag som ställde frågan, men tack ändå@nino
Det beror på många saker. På vilket sätt eken är utsatt, hur underhållsplanen ser ut, vad man vill ha av eken, utseende eller mekanisk styrka.
Det förekommer att träskeppskillarna målar ändträ på spant med orange färg (mönja) som inte får köpas (eller användas). Stenkolstjära (kreosote) förekommer också undantagsvis
När det gäller utseende finns en uppsjö av lacker som har olika förtjänster.
Det är här underhållsplanen kommer in.
Inget håller för evigt. Min delvis erfarenhetsbaserade uppfattning är att ju längre en behandling håller ju svårare är det att göra något när det ändå måste ske.
Polyuretanbaserade produkter går inte att slipa bort. Blir mjuk och sätter igen papperna. Lätt mattslipning och strykning går bra. Låter man vattnet börja tränga in är det kört och total renskrapning är enda vettiga sättet att få stil på det. Den som gjort det en gång lovar sig själv att aldrig någonsin låte en polyuretanlack komma i närheten igen.
Epoxy och andra två-komponentprodukter.
Hårda. Bra yta. Har en värld av olika glans och utseende att välja på.
Allt som jag skriver om polyuretan är tillämpligt även här. Dessutom häftar den fast på djupet. Är det en fin gammal cravell-byggd salongsbåt från 30-talet med ca 12mm bordläggning känns det jäkligt surt att behöva hyvla bort en halv mm för att komma ner i rent trä.
Går faktiskt att slipa, men är så hårt att en semester går åt om det är större ytor.
Traditionella fernissor och oljor.
Kortast hållbarhet. Överlägset enklast underhåll. Snyggast yta. Totalborttagning görs med varmluftspistol och skrapa. Ser magiskt ut och lämnar allt trä kvar. Måste mattslipas och strykas ca vartannat år. Varje år i solutsatta lägen.
Massor att välja på. Kan inte påstå att någon är bättre än någon annan. Vi använder Jotun Benarolja på entrepartier. Vi ser till att kunderna tar ett serviceavtal så att vi själva ser till att det blir gjort. Brf-er är bra på mycket, men kontinuitet i förvaltningen klarar de inte.
Andra produkter
Danish oil
Tonkin
Epifanes
International
Mm mm
Det man vänjer sig vid kommer man tycka bäst om.
Mvh Findus
)Nu är jag något petig. Den oranga ”mönjan” är blymönja. Den är av uppenbara skäl inte tillåten.
Kreosot är inte ett annat namn på stenkolstjära. Kreosot är ett destillat på tjära, oavset om den kommer från stenkol eller trä. Men normalt är det ju destilat från stekolstjära man pratar om.
Kreosot är inte ett annat namn på stenkolstjära. Kreosot är ett destillat på tjära, oavset om den kommer från stenkol eller trä. Men normalt är det ju destilat från stekolstjära man pratar om.
Medlem
· Stockholm
· 4 262 inlägg
Findus 42, kolla gärna in mitt ekbord och kom med förslag på ytbehandling.
Detta bord har nog inte fått kärlek på många år, men om jag nu ska använda det och äta mat på det så krävs en insats.
Bordet kommer inte bli perfekt, men målet är rakare och ytbehandlat.
https://www.byggahus.se/forum/threa...perfekt-men-krokig-skiva.317628/#post-2988366
Otroligt kul tråd detta!
Har själv kollat på en minsvepare, M5 Svärtan, men det var liiite för mycket jobb på den.
Detta bord har nog inte fått kärlek på många år, men om jag nu ska använda det och äta mat på det så krävs en insats.
Bordet kommer inte bli perfekt, men målet är rakare och ytbehandlat.
https://www.byggahus.se/forum/threa...perfekt-men-krokig-skiva.317628/#post-2988366
Otroligt kul tråd detta!
Har själv kollat på en minsvepare, M5 Svärtan, men det var liiite för mycket jobb på den.
Lite petig och visar lite brist på finess. Självklart vet jag att det är blymönja och lika självklart vet jag att kreosote är ett destillat. Det vet förmodligen också hälften av de som läser tråden. De som inte vet kanske inte bör veta. Kanske vill jag inte kasta detaljerade tips om olagligheter rakt i käften på okunniga som tycker att miljö och hälsa är underordnat just deras egna omedelbara behov och tycker att den här lilla mängden som jag använder är inget globalt problem.D Daniel 109 skrev:
/Findus
Det här är en av mina favorittrådar, och den uppfattningen delas säkert av många användare. Låt oss inte skräpa ned den med petiga kommentarer. Trådstartaren i projekttrådar som den här kan ha lite större inflytande över vad som skrivs i tråden och begära städning om han eller hon vill. /Mod.
Har mest använt båten sedan sist . Semesterbilder betraktar jag som tortyr och kommer inte utsätta er för det.
Lite har jag åstadkommit. Kompassinfattningen är klar.
Snurrat runt och försökt justera. Kommit fram till en hel del.
Att det inte räcker med magneter till exempel.
I brist på korrekt terminologi så får jag hitta på egen.
När jag påverkar med magneter kommer jag kalla det justering.
Påverkar jag genom att placera metall i närheten kommer jag kalla det kompensering.
För att kompensera båtens avlånga form borrade jag in ett par gängstänger på var sida av kompassen.
Ett antal muttrar senare verkar det rätt okej
Varje gång som jag sedan varit ute och åkt jämför jag gps-kursen med kompassen och har mekat runt kompensatorer och justeringsmagneter.
Här ligger det just nu.
NV-SO axeln behöver väldigt liten påverkan. Magneten långt ner utanför infattningen.
På NO-SV axeln fick jag använda min justerbara hylla .
Kompensatorerna på sidorna verkar klara sig med 6 st m10 muttrar på var sida.
Första deviationstabellen jag upprättade verkade visa att båtens påverkan var diagonal. Det intrycket kvarstår. Trodde inte att flera magneter skulle lösa det problemet. Försökte istället med att kompensera med lite metall i styrbörds akterhörn. Min teori är att metallen atraherar nordspetsen av kompassnålen. Metall i den positionen borde ge plus på NV kurs och minus på SO kurs.
Verkar fungera.
Nu ligger kompassen spot on eller med mindre än 2 graders fel på alla kurser UTOM en . Tie grader plus eller minus därifrån är det bra. Har ingen lösning då jag inte kan formulera någon vettig teori som fixar ett lokalt fel på en bestämd kurs.
Att plocka omkring grejer planlöst är inte rätt väg. Utan möjlighet att uppställe en hypotes för att genomföra kontrollerade experiment och arbeta sig fram till en fungerande lösning vet jag inte hur jag skall angripa problemet .
Fast... jag brukar vara fiffig om jag låter det undermedvetna vara ifred medan jag pysslar med andra saker. Mer undersökningar. Upprätta en ny deviationstabell. Håll på med lite annan hobbyverksamhet så kommer det nog med tiden.
Någon skrev tidigare att han funderat på att ta på sig en M-klass minsvepare.
Av en ren händelse dök en sådan upp dagen efter vid vår båtklubb.
Nästan precis som när Marinen sålden den . Det som är en del i min hobbyverksamhet är att driva vår slip. Det finns inte många ställen där vår sorts båtar kan tas upp för underhåll. Vår drivs ideellt vilket gör att, i alla fall, några kan göra det till rimlig kostnad.
Mvh Findus
Lite har jag åstadkommit. Kompassinfattningen är klar.
Snurrat runt och försökt justera. Kommit fram till en hel del.
Att det inte räcker med magneter till exempel.
I brist på korrekt terminologi så får jag hitta på egen.
När jag påverkar med magneter kommer jag kalla det justering.
Påverkar jag genom att placera metall i närheten kommer jag kalla det kompensering.
För att kompensera båtens avlånga form borrade jag in ett par gängstänger på var sida av kompassen.
Ett antal muttrar senare verkar det rätt okej
Varje gång som jag sedan varit ute och åkt jämför jag gps-kursen med kompassen och har mekat runt kompensatorer och justeringsmagneter.
Här ligger det just nu.
NV-SO axeln behöver väldigt liten påverkan. Magneten långt ner utanför infattningen.
På NO-SV axeln fick jag använda min justerbara hylla .
Kompensatorerna på sidorna verkar klara sig med 6 st m10 muttrar på var sida.
Första deviationstabellen jag upprättade verkade visa att båtens påverkan var diagonal. Det intrycket kvarstår. Trodde inte att flera magneter skulle lösa det problemet. Försökte istället med att kompensera med lite metall i styrbörds akterhörn. Min teori är att metallen atraherar nordspetsen av kompassnålen. Metall i den positionen borde ge plus på NV kurs och minus på SO kurs.
Verkar fungera.
Nu ligger kompassen spot on eller med mindre än 2 graders fel på alla kurser UTOM en . Tie grader plus eller minus därifrån är det bra. Har ingen lösning då jag inte kan formulera någon vettig teori som fixar ett lokalt fel på en bestämd kurs.
Att plocka omkring grejer planlöst är inte rätt väg. Utan möjlighet att uppställe en hypotes för att genomföra kontrollerade experiment och arbeta sig fram till en fungerande lösning vet jag inte hur jag skall angripa problemet .
Fast... jag brukar vara fiffig om jag låter det undermedvetna vara ifred medan jag pysslar med andra saker. Mer undersökningar. Upprätta en ny deviationstabell. Håll på med lite annan hobbyverksamhet så kommer det nog med tiden.
Någon skrev tidigare att han funderat på att ta på sig en M-klass minsvepare.
Av en ren händelse dök en sådan upp dagen efter vid vår båtklubb.
Nästan precis som när Marinen sålden den . Det som är en del i min hobbyverksamhet är att driva vår slip. Det finns inte många ställen där vår sorts båtar kan tas upp för underhåll. Vår drivs ideellt vilket gör att, i alla fall, några kan göra det till rimlig kostnad.
Mvh Findus
Visst är semesterbilder tortyr! (Och bilder på mat borde klassas som folkrättsbrott enligt Genèvekonventionen.)
Härligt dock att höra att du fått lön för mödan genom att vara ute med båten i solen! Det har du sannerligen förtjänat!
Härligt dock att höra att du fått lön för mödan genom att vara ute med båten i solen! Det har du sannerligen förtjänat!
@Beemaster
Promenerade på Skeppsholmen i dag. Plåtade en bekant till dig. Så nu vet du vart hon tagit vägen.
Mvh Findus
Promenerade på Skeppsholmen i dag. Plåtade en bekant till dig. Så nu vet du vart hon tagit vägen.
Mvh Findus
Hallå alla.
Har legat lite lågt ett tag med hobbyjobbandet. Bara pillat lite på gamla oavslutade projekt. Lött ihop elcentralen till maskinrummet till exempel.
Återstår bara att riva ner alla nuvarande kopplingar som kommit upp vartefter jag installerat grejer och göra om hela jobbet från grunden med lite seriösare kabelkanale/stegar mm mm.
Hur som helst var det dags att göra lite nytta igen. Jag har ju tidigare bytt motor och propeller. I mitten av förra sommaren fick jag igång grejerna och körde ca 50 timmar. Erfarenheten var lite sissådär . Visst gick det att köra. Men kunde inte ligga på samma marchfart som tidigare. Gick ner från 6kn till 5kn. Kan tyckas lite men jag vill ha reserver. (Gammal bild på lilla propellern)
Hade några teorier om orsaken. Till att börja med så satt det en massa grejer framför propeller. Dels är kölen rätt grov och så var det isvingar som är avsedda att skydda propellern. Propellern fick knappt motorn att ändra ljud eller sacka det minsta vid engagemang.
Pressade jag upp farten till 6kn fick jag dra på oproportionerligt mycket och fick väsentligt högre bränsleförbrukning. Orsaken till det kan vara kavitation. Det vill säga att ökat varv inte leder till bättre dragkraft utan till att vattnet förångas framför propellerbladen. Kokar kan man säga.
Sammantaget så såg jag två tänkbara åtgärder att prova.
Ta bort isvingarna. Kändes lite enkelt. En massa manuellt arbete. Såga bort, slipa upp plåten, dra på lite färg och ner igen.
Den dyra åtgärden var att ordna fram en större propeller.
På grund av en avbokning så fick jag tillfälle att gå upp på slipen fredagen den 6/7. Mejlade samma dag till min propellerleverantör och lyckades få dem att skicka en lagom mycket större visp. Från 23x17 till 25x18.
Glad i hågen gav jag mig i kast med uppgiften att bli av med vingarna.
Allt väl så långt bortsett från att det är förbannat tungt att skava igenom 8mm stål i besvärliga vinklar med vinkelkap.
Lånade en maskin för större skivor för att jag inbillade mig att själva slipningen blir enklare med en sådan.
Då dags för överraskningen. Att det aldrig kan vara enkelt.
Notera det märkliga slipdammet under ytan som jag just slipat. Det kommer inte från stål. Av okänd anledning har de skurit slitsar i stålet bakom vingarn. Ytan jag försökte slipa var betong.
Förvisso är även betong vattentät. Men den blir fuktig. Dessutom går det att tänka sig att en rejäl påkörning kan flytta betongkakan och resultera i en massiv läcka genom de ca 20 dm2 hålen som jag råkat såga upp i skrovet.
Det tog en hel dag för mig att svetsa igen hålen.
Cortenstål 3mm. Nu hann jag inte med det den här gången. Men nästa år gängar jag i fettnipplar och fyller utrymmet mellan stål och betong med entreprenadfett. Många använder spillolja till samma sak. Fett stannar kvar och tätar även efter att det rostat hål. Om det någonsin gör det.
Även om jag nu gick upp på slip specifikt för att åtgärda drivlinan så är det tjänstefel att inte passa på att måla också. Min färgleventantör kunde leverera på kort varsel.
Vattenlinjer är ett känsligt kapitel. Båten är väldigt bucklig förut. Var inte särskillt nöjd med den tidigare linjen som såg ojämn ut.
Hade några teorier som jag provade den här gången.
Innan tvätt av skrovet mätte jag upp var smutsranden låg. Sedan tänkte jag att en helt rak vattenlinje. Exakt på samma höjd hela vägen. Den kommer att se sned ut så fort vikten flyttas i båten. Bättre om linjen är högre i för och akter.
Hur då markera ut en sådan linje på en buktig och bucklig yta som ligger på räls som lutar 4 grader.
Den som är klipsk hittar på ett sätt.
Jag ställde en hög bock tillräckligt långt från skrovsidan för att en linjelaser skulle nå ända ut i fören och aktern.
Sedan låste jag lasern och letade upp en höjd på bocken där linjen skar tre pukter för/midskepps/akter.
Sedan sparmålade jag en penselbredd med lasern som ledning.
Hela denna operation var jag förstås tvungen att genomföra på natten.
Sålunda färdigmålad kunde Gudingen sjösättas jämt en vecka efter att hon gick upp.
Är förstås nu ute och testar.
Nya propeller levererar allt jag hoppades på. Kan nu gå i 6kn för en liter per nm. Trevligt att ha marginaler igen.
Mvh Findus
Har legat lite lågt ett tag med hobbyjobbandet. Bara pillat lite på gamla oavslutade projekt. Lött ihop elcentralen till maskinrummet till exempel.
Återstår bara att riva ner alla nuvarande kopplingar som kommit upp vartefter jag installerat grejer och göra om hela jobbet från grunden med lite seriösare kabelkanale/stegar mm mm.
Hur som helst var det dags att göra lite nytta igen
. Jag har ju tidigare bytt motor och propeller. I mitten av förra sommaren fick jag igång grejerna och körde ca 50 timmar. Erfarenheten var lite sissådär . Visst gick det att köra. Men kunde inte ligga på samma marchfart som tidigare. Gick ner från 6kn till 5kn. Kan tyckas lite men jag vill ha reserver. (Gammal bild på lilla propellern)
Hade några teorier om orsaken. Till att börja med så satt det en massa grejer framför propeller. Dels är kölen rätt grov och så var det isvingar som är avsedda att skydda propellern. Propellern fick knappt motorn att ändra ljud eller sacka det minsta vid engagemang.
Pressade jag upp farten till 6kn fick jag dra på oproportionerligt mycket och fick väsentligt högre bränsleförbrukning. Orsaken till det kan vara kavitation. Det vill säga att ökat varv inte leder till bättre dragkraft utan till att vattnet förångas framför propellerbladen. Kokar kan man säga.
Sammantaget så såg jag två tänkbara åtgärder att prova.
Ta bort isvingarna. Kändes lite enkelt. En massa manuellt arbete. Såga bort, slipa upp plåten, dra på lite färg och ner igen
.Den dyra åtgärden var att ordna fram en större propeller.
På grund av en avbokning så fick jag tillfälle att gå upp på slipen fredagen den 6/7. Mejlade samma dag till min propellerleverantör och lyckades få dem att skicka en lagom mycket större visp. Från 23x17 till 25x18.
Glad i hågen gav jag mig i kast med uppgiften att bli av med vingarna.
Allt väl så långt bortsett från att det är förbannat tungt att skava igenom 8mm stål i besvärliga vinklar med vinkelkap.
Lånade en maskin för större skivor för att jag inbillade mig att själva slipningen blir enklare med en sådan.
Då dags för överraskningen
. Att det aldrig kan vara enkelt. 
Notera det märkliga slipdammet under ytan som jag just slipat. Det kommer inte från stål. Av okänd anledning har de skurit slitsar i stålet bakom vingarn. Ytan jag försökte slipa var betong.
Förvisso är även betong vattentät. Men den blir fuktig. Dessutom går det att tänka sig att en rejäl påkörning kan flytta betongkakan och resultera i en massiv läcka genom de ca 20 dm2 hålen som jag råkat såga upp i skrovet.
Det tog en hel dag för mig att svetsa igen hålen.
Cortenstål 3mm. Nu hann jag inte med det den här gången. Men nästa år gängar jag i fettnipplar och fyller utrymmet mellan stål och betong med entreprenadfett. Många använder spillolja till samma sak. Fett stannar kvar och tätar även efter att det rostat hål. Om det någonsin gör det.
Även om jag nu gick upp på slip specifikt för att åtgärda drivlinan så är det tjänstefel att inte passa på att måla också. Min färgleventantör kunde leverera på kort varsel.
Vattenlinjer är ett känsligt kapitel. Båten är väldigt bucklig förut. Var inte särskillt nöjd med den tidigare linjen som såg ojämn ut.
Hade några teorier som jag provade den här gången.
Innan tvätt av skrovet mätte jag upp var smutsranden låg. Sedan tänkte jag att en helt rak vattenlinje. Exakt på samma höjd hela vägen. Den kommer att se sned ut så fort vikten flyttas i båten. Bättre om linjen är högre i för och akter.
Hur då markera ut en sådan linje på en buktig och bucklig yta som ligger på räls som lutar 4 grader.
Den som är klipsk hittar på ett sätt
.Jag ställde en hög bock tillräckligt långt från skrovsidan för att en linjelaser skulle nå ända ut i fören och aktern.
Sedan låste jag lasern och letade upp en höjd på bocken där linjen skar tre pukter för/midskepps/akter.
Sedan sparmålade jag en penselbredd med lasern som ledning.
Hela denna operation var jag förstås tvungen att genomföra på natten.
Sålunda färdigmålad kunde Gudingen sjösättas jämt en vecka efter att hon gick upp.
Är förstås nu ute och testar.
Nya propeller levererar allt jag hoppades på. Kan nu gå i 6kn för en liter per nm. Trevligt att ha marginaler igen.
Mvh Findus
Törstig... vafaan. Den väger 25 ton är 14,8 m lång och har alla bekvämligheter. Att den går så snålt är ett mirakel.
Dessutom så blir det ca 90 kronor i timmen om dieseln kostar 15 pedaler. Hitta på ett billigare nöje för en fyrapersonersfamilj att åka någon timme, grilla, äta en god middag för att sedan återvända nästa dag.
Bio för fyra pers med McDonalds besök kostar minst 6-700 spänn.
Mvh Findus
Dessutom så blir det ca 90 kronor i timmen om dieseln kostar 15 pedaler. Hitta på ett billigare nöje för en fyrapersonersfamilj att åka någon timme, grilla, äta en god middag för att sedan återvända nästa dag.
Bio för fyra pers med McDonalds besök kostar minst 6-700 spänn.
Mvh Findus
