Bredda bondeägd väg officialservitut

[skogaliten]

Har TS skaffat förhandsbesked om rivningslov och bygglov, eller beställer man huset först och söker bygglov sedan?

 

[Claes Sörmland]

Det är alltså fallet "grindservitutet" (eller servitutet och grindarna?) jag nämnde tidigare. Jag säger verkligen inte att jag är säker på mim sak, men, detta rättsfall rör ju just hur servitutsrätten används och elasticiteten i det. Att härskande och tjänande får tåla att servitutet kan komma att användas på ett mer eller mindre intensivt sätt. Jag tycker inte att det styrker att området på ett lokaliserat servitut kan utökas. Jag anser att det nog är troligt att området i TS fall utökas, det är det som skaver.

De rättsfall jag hittar i övrigt på ämnet rör sig främst om olokaliserade servitut. Jag kan ännu inte säga mig övertygad om varken eller. Och angående historiska vägar är det absolut ingen osannolikhet att en enskild väg var smalare än 3 meter för 100-150 år sedan.

Jag tycker målet gör det tydligt hur rättstraditionen är för att förstå servitut. Servitut är inte som man lätt förledes att tro rätt till viss mark utan det är rätt till en viss funktion, t ex funktionen utfart. Rätten till funktionen utfart består som den ursprungligen var tänkt över evig tid men när samhället naturligt utvecklas eller andra omständigheter tillkommer så kan befogenheterna ändras.

I TS fall gäller servitutet rätten till utfart längs en viss vägsträcka. Utfarten gäller bostadsändamål för fastigheten. Eftersom servitutets ursprungliga ändamål består så har han rätten för utfart även 2021 för typiska transporter som berör bostadsändamål. T ex ett småhusbygge enligt 2021 års typiska metoder som kräver en 3 m bred väg. Därmed har han rätt att ordna med detta.

Den alternativa tolkningen är att det stod klart vid förrättningen att samhällets utveckling kan komma att kräva en bredare väg i framtiden. Servitutet ska ju gälla för all framtid. Man ville vid förrättningen begränsa användningen av bostadsfastigheten i framtiden så att den bara kan användas för ändamål där exakt den vägbredd som existerade vid den tiden för förrättningen fungerar som utfart. Men av någon anledning missade man att klargöra detta ändamål servitutetstexten. Man missade t o m att ange den kritiska uppgiften om vägens dåvarande och enligt detta tankesätts eviga bredd.

Ja ni hör, detta tankesätt fungerar inte med svensk rättspraxis. Den bygger på en helt annan kontrafaktisk idé där härskande fastighet får tillgång till en viss exakt markyta för en viss aktivitet på tjänande fastighet. Jag ser hur många ideologiskt skulle vilja att lagstiftningen var så och det är en kanske för allmogen en mer begriplig lagstiftning. Men det är inte den vi har.

(De flesta servitut verkar vara dåligt lokaliserade eftersom kartmaterialet till servitut ofta är hej kom och hjälp. Hade den exakta lokaliseringen av servitutet varit det viktiga i rättstraditionen så hade parterna och Lantmäteriet satt ut gränsmarkeringar för den belastade markytan. Och det är inte det som sker.)

 

[Claes Sörmland]

Kan inte ni stadsbor inse att slamtömning (och sophämtning) på landet i glesbygd utanför detaljplanerat område, fungerar annorlunda än i tätorter och detaljplanerade områden?

Som exempel, så har vi ca 50 meter från den närmaste platsen där slambilen kan ställas, till avloppsbrunnen. Vi får betala extra för att de ska koppla extra slang för tömningen.

Räddningstjänst, i betydelsen brandbil/brandfordon, hinner aldrig fram innan huset har brunnit ner, eftersom det är närmare fem mil till närmaste (deltids-)brandstation, så för den delen så spelar vägens bredd ingen roll, men de fordon som skickas ut, är sådana som används vid skogsbränder, är inte de där stora, stadsmässiga, brandbilarna, utan det handlar om mindre fordon, av typen skåpbil och pickuper, som i första han kommer till användning.

Man ska inte generalisera på det viset. Det finns inget stad mot land som du vill göra gällande utan dessa praktikaliteter varierar stort mellan olika kommuner vare sig det är stad eller land.

Ofta ställer dessutom kommunerna utökade krav på fastighetsägaren vid bygglovsansökan.

 

[Claes Sörmland]

Vi kan ju ta ett citat till från HD för att tydliggöra det där med samhällets tekniska utveckling. Fallet NJA 1982 s. 69:

 

[Nötegårdsgubben]

Nu gör du det ändå lite för lätt för dig. För som du också konstaterat fixeras servitutet vid dess tillkomst. Det finns en flexibilitet i det, ja, men det utgår ändå från sin funktion och sträckning när det anlades.

Så även om jag tror att TS har, eller allra minst skulle kunna tilltvinga sig, en tre meter bred vägbana kan jag också tänka mig att grannen med visst fog skulle kunna anmäla TS för egenmäktigt förfarande om han bara byggde ut vägen.

Att göra saker i rätt ordning förenklar nog världen för TS.

 

[Claes Sörmland]

Nu gör du det ändå lite för lätt för dig. För som du också konstaterat fixeras servitutet vid dess tillkomst. Det finns en flexibilitet i det, ja, men det utgår ändå från sin funktion och sträckning när det anlades.

Så även om jag tror att TS har, eller allra minst skulle kunna tilltvinga sig, en tre meter bred vägbana kan jag också tänka mig att grannen med visst fog skulle kunna anmäla TS för egenmäktigt förfarande om han bara byggde ut vägen.

Att göra saker i rätt ordning förenklar nog världen för TS.

Tänk på vad är det som fixeras, ändamålet för härskande fastighet. Som jag känner dig från andra trådar så tror jag att du tänker ser detta för mycket från tjänande fastighets perspektiv. Men servitut inrättas inte för tjänande fastighets användning.

Jag skiljer på gällande rätt och hur TS praktiskt ska hantera markägarens attityd. Som jag skrev tidigare är mitt förslag att samtala med markägaren tills denne förstår gällande rätt. Därefter har gör man en överenskommelse om det praktiska. Vill markägaren inte det kan man fundera på att eskalera genom att t ex ansöka om en fastighetsbestämning.

 

[Nötegårdsgubben]

Som jag känner dig från andra trådar så tror jag att du tänker ser detta för mycket från tjänande fastighets perspektiv. Men servitut inrättas inte för tjänande fastighets användning.

Naturligtvis inrättas inte ett servitut för tjänande fastighet, men dess begränsningar är till för att skydda tjänande fastighet.

Och även om vi i stort är eniga i sak här, så tycker jag generellt att det är viktigt att belysa att båda parter i en sån här fråga har rättigheter. Kalla det att stå på tjänande fastighets sida om du vill – jag ser det inte så.

 

[Claes Sörmland]

Naturligtvis inrättas inte ett servitut för tjänande fastighet, men dess begränsningar är till för att skydda tjänande fastighet.

Och även om vi i stort är eniga i sak här, så tycker jag generellt att det är viktigt att belysa att båda parter i en sån
här fråga har rättigheter. Kalla det att stå på tjänande fastighets sida om du vill – jag ser det inte så.

Skyddet för tjänande fastighet återvinns inte så mycket i servitutstexten som i att jordabalken ställer krav på att vid utövande av servitutet ska var och en ta skälig hänsyn till omgivningen. T ex TS som vill ha en något bredare väg. Det finns ju också skydd för tjänande fastighet vid tillfället när servitutet och dess text fastställes, jag tänker på FBL och AL (om det gäller en gemensamhetanläggning). Men sen efter att servitutet vunnit laga kraft är tjänande fastighets ställning rätt svag. Ändamålet med servitutet går först som lagen är upplagd.

Och just vad gäller utfartsservitut (vägservitut) så blir marken vid vägen rätt värdelös tjänande fastighet. Det går ju inte att göra så mycket med mark som det ligger en väg på. Och den ska regelbundet släntas, dikas och grävas runt. Och varje liten buske eller träd som dyker upp nära vägen skadas eller avlägsnas snart.

 

[Riverground]

Nu gör du det ändå lite för lätt för dig. För som du också konstaterat fixeras servitutet vid dess tillkomst. Det finns en flexibilitet i det, ja, men det utgår ändå från sin funktion och sträckning när det anlades.

Så även om jag tror att TS har, eller allra minst skulle kunna tilltvinga sig, en tre meter bred vägbana kan jag också tänka mig att grannen med visst fog skulle kunna anmäla TS för egenmäktigt förfarande om han bara byggde ut vägen.

Att göra saker i rätt ordning förenklar nog världen för TS.

Det verkar ju som att TS skulle få rätt att bredda vägen om man utgår från HD målet Claes hänvisar till. Praxis på vägbredd verkar vara 3-3.5m plus en meter åt varje håll för dike. Så frågan är om TS skulle kunna dömas för egenmäktigt förfarande om han gör det utan markägarens tillstånd, jag hittar inga rättsfall angående det och tror inte heller att det skulle vara aktuellt. Däremot så lär markägaren dömas om han tar bort breddningen.

Ett snarlikt fall är här, TS i den tråden verkar fortfarande aktiv så kolla hur det gått för honom.
https://www.byggahus.se/forum/threads/enskild-servitut-vaeg.154174/

 

[Claes Sörmland]

Det verkar ju som att TS skulle få rätt att bredda vägen om man utgår från HD målet Claes hänvisar till. Praxis på vägbredd verkar vara 3-3.5m plus en meter åt varje håll för dike. Så frågan är om TS skulle kunna dömas för egenmäktigt förfarande om han gör det utan markägarens tillstånd, jag hittar inga rättsfall angående det och tror inte heller att det skulle vara aktuellt. Däremot så lär markägaren dömas om han tar bort breddningen.

Ett snarlikt fall är här, TS i den tråden verkar fortfarande aktiv så kolla hur det gått för honom.
[länk]

Att någon döms för egenmäktigt förfarande för att ha överskridit sina befogenheter vid utövande av ett servitut låter orimligt. Vår polis lägger nog ned en sådan anmälan innan de ens har uttalat ordet servitut.

Det låter mer som en tvist som antingen resulterar i att endera parten ansöker hos Lantmäteriet om en bestämning av servitutet enligt FBL eller möjligen ett civilrättsligt mål där tingsrätten får ta ställning till ett skadestånd för att underhållsåtgärden av vägen orsakat skada och det har skett uppsåtligt eller i alla fall vårdslöst. Jag antar att jordabalkens allmänna hänsynsregler kommer upp i rätten som en faktor att överväga och även de där mer specifika skrivningarna om schaktning.

 

[skogaliten]

Man ska inte generalisera på det viset. Det finns inget stad mot land som du vill göra gällande utan dessa praktikaliteter varierar stort mellan olika kommuner vare sig det är stad eller land.

Ofta ställer dessutom kommunerna utökade krav på fastighetsägaren vid bygglovsansökan.

Nåja, lite kan man nog generalisera:

Det är sämre vägnät rent allmänt på landsbygden, alltså utomplansområden, jämfört med i tätorter/detaljplanelagt. Förutom tvåsiffriga riksvägar, så är vägarna smalare och kurvigare, och där de smalaste asfaltsvägarna tar slut, så tar de ännu smalare och kurvigare grusvägarna vid, som ofta(st) sköts av vägsamfälligheter/vägföreningar (med eller utan stadsbidrag). Den enda anledningen till att säkerställa att "grusvägarna" har tillräcklig bärighet och bredd, är för att timmerbilar och jordbrukets transporter ska kunna ta sig fram.

Hur du kan påstå att det inte skulle finnas någon skillnad mellan landsbygd och tätorter, övergår mitt förstånd.
Det är "långt till allt" på landsbygden.
Om man definierar tätortsdelen i landsbygdskommuner som t.ex. Gnesta eller Vingåker som "landsbygd", så är man lite snett ute. Det är "spenaten" runt om i kommunen som är landsbygden. Delarna som ligger utanför detaljplanelagda områden. Dessa kan i sin tur anses vara med eller mindre glesbygd.

Hur sådan servis som sophämtning och slamtömning, postutdelning och räddningstjänst bedrivs varierar också.

Man kan i tätortsmiljö förvänta sig sophämtning i tomtgräns i villaområden, men i ett radhusområde, så kan det vara så att sopkärl av olika slag finns i ett återvinningshus, och på landsbygden, så ska man nog förvänta sig, att kommunen gärna ser att soptunnan står vid allmän väg, så att sophämtarna slipper åka in på otal stickvägar.

Räddningstjänst har heller ingen jethelikopter tillgänglig för snabba släckningssatser, utan det tar den tid det tar att åka på smala och slingriga vägar i många mil. Det finns inte heller några brandposter att koppla in sig på, utan annat vatten eller andra släckmedel måste användas.

En anledning till att jag retar upp mig på den här tråden, är att TS behöver en engångstransport av ett (monteringsfärdigt) hus.

Husfirman säger att de behöver en viss vägbredd, lite oklart om det är vägbanan eller om det handlar om fritt från hinder längs vägen, för denna engångstransport, så vill TS bygga om en väg till stora kostnader, och med risk att bli totalt osams med sin omgivning.
För gör TS sig totalt osams med markägaren, så riskerar hen också att bli illa sedd i bygden för många år framöver.

Har verkligen TS sökt alternativ till husfirmans transportförslag?

Kan en timmerbil komma fram, så kan sannolikt en annan lastbil också ta sig fram.
Det kanske endast behövs en annan chaufför, en tilläggsförsäkring för transporten, eller något annat relativt sett mycket enklare än en vägombyggnad.

För övrigt så anser jag att gamla officialservitut, är ett elände. Visserligen ska naturligtvis det finnas rätt till väg för hus för boendeändamål, men de kan vara ruskigt feltänkta jämfört med hur vi ser på mark och markanvändning idag jämfört med för 50-70-100 år sedan.

 

[Dudeish]

minsta krav på vägen kan du hitta här, https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/brand/

 

[harry73]

Ni som säger att man har mindre bilar som slambil på landsbygden får gärna komma med lite bilder.
Sedan är jag också nyfiken hur många enskilda avlopp (som behöver slamtömning) finns i detaljplanlagt område.
Min erfarenhet är att slambilar är vanliga lastbilar med samma bredd som sopbilen, brandbilen, cementbilen, timmerbilen, regionbussen osv osv.

Sedan är de inte extremt långa, alltså inget släp eller så, och då är det max 12 m, men hos oss är det också en som kör runt med ett släpp. den parkeras då på lämpligt ställe i närheten av sin runda. Jag vet inte om man då pumpar över slammet till släppet eller hur man gör. Men i övrigt är det vanliga lastbilar.

 

[hydrolift]

Läser 800 meter i början av tråden på bondens fastighet, du kanske kommer upp i 1 km totalt på något klurigt vis. Det kanske kan bli aktuellt med statligt vägbidrag? Då blir det ju diverse krav på vägen.

Vi bor ute på vischan och det kommer ju med ojämna mellanrum någon bil från DHL, Schenker, grusbil, byggmaterial, slambil (vanlig lastbilsstorlek) med mera.

 

[Claes Sörmland]

Nåja, lite kan man nog generalisera:

Det är sämre vägnät rent allmänt på landsbygden, alltså utomplansområden, jämfört med i tätorter/detaljplanelagt. Förutom tvåsiffriga riksvägar, så är vägarna smalare och kurvigare, och där de smalaste asfaltsvägarna tar slut, så tar de ännu smalare och kurvigare grusvägarna vid, som ofta(st) sköts av vägsamfälligheter/vägföreningar (med eller utan stadsbidrag). Den enda anledningen till att säkerställa att "grusvägarna" har tillräcklig bärighet och bredd, är för att timmerbilar och jordbrukets transporter ska kunna ta sig fram.

Hur du kan påstå att det inte skulle finnas någon skillnad mellan landsbygd och tätorter, övergår mitt förstånd.
Det är "långt till allt" på landsbygden.
Om man definierar tätortsdelen i landsbygdskommuner som t.ex. Gnesta eller Vingåker som "landsbygd", så är man lite snett ute. Det är "spenaten" runt om i kommunen som är landsbygden. Delarna som ligger utanför detaljplanelagda områden. Dessa kan i sin tur anses vara med eller mindre glesbygd.

Hur sådan servis som sophämtning och slamtömning, postutdelning och räddningstjänst bedrivs varierar också.

Man kan i tätortsmiljö förvänta sig sophämtning i tomtgräns i villaområden, men i ett radhusområde, så kan det vara så att sopkärl av olika slag finns i ett återvinningshus, och på landsbygden, så ska man nog förvänta sig, att kommunen gärna ser att soptunnan står vid allmän väg, så att sophämtarna slipper åka in på otal stickvägar.

Räddningstjänst har heller ingen jethelikopter tillgänglig för snabba släckningssatser, utan det tar den tid det tar att åka på smala och slingriga vägar i många mil. Det finns inte heller några brandposter att koppla in sig på, utan annat vatten eller andra släckmedel måste användas.

En anledning till att jag retar upp mig på den här tråden, är att TS behöver en engångstransport av ett (monteringsfärdigt) hus.

Husfirman säger att de behöver en viss vägbredd, lite oklart om det är vägbanan eller om det handlar om fritt från hinder längs vägen, för denna engångstransport, så vill TS bygga om en väg till stora kostnader, och med risk att bli totalt osams med sin omgivning.
För gör TS sig totalt osams med markägaren, så riskerar hen också att bli illa sedd i bygden för många år framöver.

Har verkligen TS sökt alternativ till husfirmans transportförslag?

Kan en timmerbil komma fram, så kan sannolikt en annan lastbil också ta sig fram.
Det kanske endast behövs en annan chaufför, en tilläggsförsäkring för transporten, eller något annat relativt sett mycket enklare än en vägombyggnad.

För övrigt så anser jag att gamla officialservitut, är ett elände. Visserligen ska naturligtvis det finnas rätt till väg för hus för boendeändamål, men de kan vara ruskigt feltänkta jämfört med hur vi ser på mark och markanvändning idag jämfört med för 50-70-100 år sedan.

Det är ett sidospår som du är inne på. Även tomter på landsbygden får och bör anlägga rationella utfarter till allmän väg. Att sen inte enskilda har tagit sitt ansvar är en annan sak. (Jag kan förstå dem, vägar är dyra.)