Självklart skall man vara ärlig och tillstå faktiska omständigheter, tex att hunden gav skall. Men därifrån till att erkänna sig skyldig är det en bit. Och ja, jag är en ärlig person. Har faktiskt avlagt domareden (fortfarande giltig såvitt jag vet) när jag satt som nämndeman i sex år för länge sedan.
Med en häst som blir rädd för att en hund skäller till bör man nog vara extra noga med och inte rida i villaområden. Framförallt om man har en dyrbar tävlingshäst. I vårt område ligger ett fritidshusområde med många permanentboende och hundar. Där går jag ofta med hunden och vi möter ofta hästar, har aldrig varit några problem. (Möjligtvis beroende på att hunden när han var valp la nosen på ett elstängsel när han skulle springa in till hästarna i hagen. Efter det låtsas han som om hästar inte finns och går några hästar förbi blir han väldigt intresserad av vad som finns i diket intill.
)
Med en häst som blir rädd för att en hund skäller till bör man nog vara extra noga med och inte rida i villaområden. Framförallt om man har en dyrbar tävlingshäst. I vårt område ligger ett fritidshusområde med många permanentboende och hundar. Där går jag ofta med hunden och vi möter ofta hästar, har aldrig varit några problem. (Möjligtvis beroende på att hunden när han var valp la nosen på ett elstängsel när han skulle springa in till hästarna i hagen. Efter det låtsas han som om hästar inte finns och går några hästar förbi blir han väldigt intresserad av vad som finns i diket intill.
)
Redigerat:
Man får väl försöka att säga som det var.lbgu skrev:
Att hunden beter och betedde sig ungefär normalt för hundar, att den låter lite ibland (som hundar ofta gör) och naturligtvis rör på sig då den inte är fasthållen. Och att man uppfattar det som hunden gjorde som något som inte kan vara den egentliga anledningen till händelsen.
Det gäller i vilket fall att flytta tvisten till att gälla hundens och hästens beteende, inte bara köpa att hunden har gjort fel för att sen övergå till att diskutera skadeståndets storlek.
Men som någon var inne på, ha en försäkring, bolla över allt på f-bolaget så får deras jurister ta striden om de tror på möjlighet till framgång.
Hundägaren verkar ha haft ett inte alltför bra biträde.
Det låter ju klokt och riktigt.Hemmakatten skrev:
Men det förändrar ju ändå inte hur lagen är skriven, att hundägaren för stå för det som hunden ställer till med.
Så det gäller nog att vara noga med att hunden inte ställer till något, och sen hålla tungan rätt i mun om något som inte borde blivit en olycka/skada ändå sker.
Risken med att ta strid i orsaksfrågan är att om man förlorar i den delen också så kan ju de totala rättegångskostnaderna ha runnit iväg med ytterligare ett par hundra tusen. Det gäller att bara ta strid för de saker man tror på. I det aktuella fallet hade hundägaren redan pyntat 450 tkr i skadestånd innan rättegången startade så de bedömde det antagligen som utsiktslöst.Mikael_L skrev:
Blir den här domen prejudicerande så handlar det snarare om att ifall man har en hund som kan skälla så får man se till att den inte får tillfälle att skälla på en plats där det kan dyka upp en häst.Hemmakatten skrev:
Att en häst blir rädd för ett hundskall är inte särskilt konstigt. Särskilt i det fallet där hästen inte sett hunden utan bara utan förvarning hör hundskallet.
Det här domslutet öppnar onekligen möjligheter för diverse hästskojare att håva in skadeståndspengar. Bara rida in i ett villaområde med en redan skadad häst och vänta på att en hund skäller och sen skylla skadan på att hästen blev rädd och hoppade till.
Det är inte ovanligt att hundar som är agressiva och biter människor avlivas, inte sällan av ägarna själva innan det hinner gå längre, så att säga.
I detta fallet är en polisanmälan given, och om hunden har attackerat upprepade gånger utan anledning kan det finnas anledning att genomföra ett mentaltest, och då även få en uppfattning om ägarnas kontakt och kontroll på sin hund.
Men, det var längesedan TS skrev något i tråden, hur har det gått?
I detta fallet är en polisanmälan given, och om hunden har attackerat upprepade gånger utan anledning kan det finnas anledning att genomföra ett mentaltest, och då även få en uppfattning om ägarnas kontakt och kontroll på sin hund.
Men, det var längesedan TS skrev något i tråden, hur har det gått?
Ja, man måste ha alla fakta innan man dömmer ut straff, i begynnelsen hade vi inte mycket till fakta, vet inte vi blivit så mycket klokare nu heller.KnockOnWood skrev:
dock anser jag fortfarande att man måste ha all fakta innan man dömmer ut den ene eller den andre, hund eller människa.Men hur var det nu med den där hästen, sprang den inte igenom staketet? Eller fanns det ett dike inne i hagen?
Om hästen sprang genom staketet, så är det ju knappast hunden som är orsak till att hästägaren inte hägnat in hagen ordentligt, och om det finns diken inne i hagen i vilka hästarna kan skada sig så till den milda grad att de måste avlivas, är ju inte heller hundens förskyllan.
Hästar är flyktdjur, det är deras instinkt att fly när de upplever fara. Det måste en hästägare ha med i beräkningarna när man ordnar hagar och hägn.
I detta fallet förstod jag dock att hundägaren erkänt ansvar, så dessa frågor var kanske ingenting som domstolen övervägde, utan de konstaterade bara faktum och avgjorde skadeståndets storlek.
Om hästen sprang genom staketet, så är det ju knappast hunden som är orsak till att hästägaren inte hägnat in hagen ordentligt, och om det finns diken inne i hagen i vilka hästarna kan skada sig så till den milda grad att de måste avlivas, är ju inte heller hundens förskyllan.
Hästar är flyktdjur, det är deras instinkt att fly när de upplever fara. Det måste en hästägare ha med i beräkningarna när man ordnar hagar och hägn.
I detta fallet förstod jag dock att hundägaren erkänt ansvar, så dessa frågor var kanske ingenting som domstolen övervägde, utan de konstaterade bara faktum och avgjorde skadeståndets storlek.
Aha, så hästen hade en ryttare på ryggen? Och hunden var på sin inhägnade tomt?
Det är lite intressant det där, i så fall. Därför att lagen säger bl.a. att alla husdjur skall hållas så att de har möjlighet till ett naturligt beteende.
För många hundar är det ett naturligt beteende att skälla när någon eller något närmar sig deras revir.
Det är också ett naturligt beteende för hästen att fly.
Så det absurda i det hela är att bägge dessa djuren har betett sig naturligt.
Och då måste ju slutsatsen i det hela, tycker jag, bli att det är ryttaren som har fallerat i sin hantering av hästen i det att hästen inte har kunnat bete sig naturligt med mindre än att den skadat sig.
Jo, det är kanske en vriden syn på saken, men fasiken vet hur den hade mottagits i en domstol...
Det är lite intressant det där, i så fall. Därför att lagen säger bl.a. att alla husdjur skall hållas så att de har möjlighet till ett naturligt beteende.
För många hundar är det ett naturligt beteende att skälla när någon eller något närmar sig deras revir.
Det är också ett naturligt beteende för hästen att fly.
Så det absurda i det hela är att bägge dessa djuren har betett sig naturligt.
Och då måste ju slutsatsen i det hela, tycker jag, bli att det är ryttaren som har fallerat i sin hantering av hästen i det att hästen inte har kunnat bete sig naturligt med mindre än att den skadat sig.
Jo, det är kanske en vriden syn på saken, men fasiken vet hur den hade mottagits i en domstol...
Det var en travhäst. Dem sitter man vanligtvis inte på.thomasx skrev:
http://harligahund.se/2015/04/17/hu...nkle&utm_medium=widget&utm_content=www.atl.nu
http://www.expressen.se/nyheter/tvingas-betala-efter-hund-skallde-pa-hast/
Och hundens revir sträcker sig normalt inte utanför tomten.
Förutom att husse/matte borde vara flockledare och skött revirpinkandet.
Så sker det vanligen i fablernas värld (ursäkta, rovdjurens värld
).Tror jag i alla fall.
Alla hundar skäller ju inte på allt.
Men om en hundägare har två hundar så skäller ingen eller båda.
Dåligt jobb av flockledaren om båda hundarna skäller helt enkelt.
Redigerat:
Som jag sa, det är naturligt för en hund att skälla när någon närmar sig dess revir.KnockOnWood skrev:Det var en travhäst. Dem sitter man vanligtvis inte på.
[länk]
[länk]
Och hundens revir sträcker sig normalt inte utanför tomten.
Förutom att husse/matte borde vara flockledare och skött revirpinkandet.
Så sker det vanligen i fablernas värld (ursäkta, rovdjurens värld
Tror jag i alla fall.
Alla hundar skäller ju inte på allt.
Men om en hundägare har två hundar så skäller ingen eller båda.
Dåligt jobb av flockledaren om båda hundarna skäller helt enkelt.
Huruvida det är dåligt jobb av husse eller matte om hunden skäller beror på vad det är för hund och hur den är tränad.
Ska bli intressant att se om domen överklagas till hovrätten.
Jag hade något minne av någon hund som skrämt en häst som befann sig i en hage. Undrar om det finns fler fall, eller om det är detta jag minns från 2013, och bara fått det där om hagen om bakfoten.
Är det inte fantastiskt att man för vann krig med hästar. när blev hästar så mesig?
Kan man som hästägare inte kontrollera sin häst, ska man inte rida på vägar.
det allra läskigaste som finns för hästar är barnvagnar eller tvätt på tvättlinan
Dags för ett hästkörkort?
Sen rycker jag det är helt ok att hundägare har ett långtgående ansvar för sjna hundar, jag tycker bara arr hästexemplet är så extremt
Kan man som hästägare inte kontrollera sin häst, ska man inte rida på vägar.
det allra läskigaste som finns för hästar är barnvagnar eller tvätt på tvättlinan
Dags för ett hästkörkort?
Sen rycker jag det är helt ok att hundägare har ett långtgående ansvar för sjna hundar, jag tycker bara arr hästexemplet är så extremt
Jag antar att det var det faktum att hunden även sprang mot stängslet, i kombination med skällandet, som orsakade att hästen skenade.
Enbart skällande hade nog varit mycket svårare att visa orsakssamband mellan hund och sken eftersom det då hade kunnat vara något annat ljud som orsakade beteendet.
Nu framgår det inte vilken typ av rusning hunden gjorde, men om det var en tokrusning är ju orsakssambandet tämligen klart. Då är det för mig också helt klart att hundägaren hade kunnat undvika situationen genom bättre pli på hunden.
Enbart skällande hade nog varit mycket svårare att visa orsakssamband mellan hund och sken eftersom det då hade kunnat vara något annat ljud som orsakade beteendet.
Nu framgår det inte vilken typ av rusning hunden gjorde, men om det var en tokrusning är ju orsakssambandet tämligen klart. Då är det för mig också helt klart att hundägaren hade kunnat undvika situationen genom bättre pli på hunden.
I så fall kunde det också ha varit någon annan rörelse som orsakade beteendet, eller en kombination av andra orsaker, eller en kombination av andra orsaker och hundens skällande, eller rörelse, eller bägge delar. Det är helt omöjligt att med säkerhet veta så länge hästen själv inte kan berätta. Det behöver heller inte alls ha varit en kombination, hästar är invidivider och vissa är rädda för t.ex. skuggor och annat på marken, sådana hästar kan man sätta s.k. jordbländare på, andra är känsliga för ljud och det är då inte ovanligt med öronproppar. Rent teoretiskt kan det t.ex. ha varit helt utan betydelse att hunden rörde på sig, om hästen t.ex. hade skygglappar och hunden kom rakt från sidan.Plåthuset skrev:
Så nej, man kan absolut inte avgöra något orsakssamband enbart utifrån hur hunden har rört sig, man måste också ta hänsyn till hästen som individ och situationen som sådan.Plåthuset skrev: