EKK i flexslang.
Hej på er.
Jag har tänkt att mata en undercentral i ett utbygge med EKK 5g2,5 förlagd i 20mm flexslang.
Tanken är att förlägga flexslangen på vinden i bjälklaget under isoleringen.
Hade tänkt säkra av undercentralen med en 3x13A dvärgbrytare i huvudcentralen.
Är detta regelmässigt rätt med tanke på belastningsförmåga och ledartemperaturer m.m som kan uppstå när EKK är förlagd i rör?
Har för mig det finns tabeller för detta men hittar inget på nätet, nån som vet?
Jag har tänkt att mata en undercentral i ett utbygge med EKK 5g2,5 förlagd i 20mm flexslang.
Tanken är att förlägga flexslangen på vinden i bjälklaget under isoleringen.
Hade tänkt säkra av undercentralen med en 3x13A dvärgbrytare i huvudcentralen.
Är detta regelmässigt rätt med tanke på belastningsförmåga och ledartemperaturer m.m som kan uppstå när EKK är förlagd i rör?
Har för mig det finns tabeller för detta men hittar inget på nätet, nån som vet?
Varför EKK? Blir struligt att få fram genom slangen.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 477 inlägg
Som sagt, välj antingen kabel eller FK i rör, det finns sällan anledning att dubblera. En flexslang ger inte mycket extra gnagarskydd.
Exakt hur hade du tänkt med att avsäkra kabeln med 13 A? Då har du alltså gjort en regelrätt ledningsdimensionering? Tror inte det va? Det finns en hel del skrivet om detta här och i många andra trådar. Det finns inte tillräckligt med uppgifter i ditt inlägg för att ge ett svar.
1. Utgångspunkten är det förväntade belastningen, dvs hur mycket ström som behöver gå i ledningen. Du vill ju kunna använda din nya ledning!? Så hur mycket ström behöver du? Räcker det med 6 A, 10 A, 13 A, 16 A per fas?
2. Detta ger svar på vilken minsta säkring som behövs. Man väljer en märkström på överströmsskyddet som ligger närmast över den förväntade medelbelastningen, 6, 10, 13, 16 A osv. Korta överlasttoppar kan accepteras. Givetvis kan man ta rimlig höjd för sällsynta effektbehov och gå upp ett eller annat snäpp.
3. Överströmsskyddets storlek bestämmer sedan den minsta arean på kabeln som krävs. Tumregelmässigt kan man räkna med
1.5 mm² för 6, 10 och 13 A,
2.5 mm² för 16 A,
6 mm² för 20 och 25 A.
Men hur mycket ström en kabel tål beror på förläggningssättet, se tabell här.
4. Arean och längden på kabeln tillsammans med förväntad belastning ger spänningsfallet som ska stämmas av mot typ av belastning. Lite större motorer tycker inte om underspänning, och även mindre pumpar kanske inte startar om det inte får tillräckligt hög startström. Reglerna säger max 4 % totalt från mätarskåpet, 2% till central, som man kan tumma lite på om det handlar om belysning och värme.
Spänningsfallet för kopparledningar beräknas som ∆U% = I•2•L•0.0075/A (%)
Där I=förväntad ström (i en fas), L=Längd i meter (en riktning), A=Area i mm2.
Om det handlar om en jämnt belastad trefasledning kan faktorn 2 tas bort.
5. Till sist ska villkoren för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret) kontrolleras – att strömmen vid kortslutning längst bort i kabeln blir så hög att överströmsskyddet kommer att lösa tillräckligt snabbt. Här kommer återigen längden på kabeln in i bilden då kortslutningsströmmen blir lägre ju längre kabeln är. Lämpligen tar man hjälp av Eldim för beräkningen då den upptar ett antal A4-sidor att behandla.
Om man har lyckats hålla spänningsfallet under 2 % för ledningen så kan man vara ganska säker på att också kravet på frånkopplingstid är uppfyllt, förutsatt att förväntad belastning ligger nära överströmsskydd märkström.
6. Om kontrollen av spänningsfallet och kravet på frånkopplingstid inte gick bra finns ett antal alternativ för att komma tillrätta, beroende på vad som är ekonomisk och praktiskt möjligt:
- Grövre ledararea.
- JFB
- Mindre eller snabbare överströmsskydd, t.ex en B-dvärg istället för C-dvärg (förbättrar ej spänningsfallet).
- Kortare ledning.
- Huvudledning/trefasledning istället för gruppledning, om det är möjligt att fördela lasten mellan faserna. En huvudledning kan göra det möjligt att välja ett mindre överströmsskydd.
- Lägre belastning som tillåter mindre överströmsskydd.
Exakt hur hade du tänkt med att avsäkra kabeln med 13 A? Då har du alltså gjort en regelrätt ledningsdimensionering? Tror inte det va? Det finns en hel del skrivet om detta här och i många andra trådar. Det finns inte tillräckligt med uppgifter i ditt inlägg för att ge ett svar.
1. Utgångspunkten är det förväntade belastningen, dvs hur mycket ström som behöver gå i ledningen. Du vill ju kunna använda din nya ledning!? Så hur mycket ström behöver du? Räcker det med 6 A, 10 A, 13 A, 16 A per fas?
2. Detta ger svar på vilken minsta säkring som behövs. Man väljer en märkström på överströmsskyddet som ligger närmast över den förväntade medelbelastningen, 6, 10, 13, 16 A osv. Korta överlasttoppar kan accepteras. Givetvis kan man ta rimlig höjd för sällsynta effektbehov och gå upp ett eller annat snäpp.
3. Överströmsskyddets storlek bestämmer sedan den minsta arean på kabeln som krävs. Tumregelmässigt kan man räkna med
1.5 mm² för 6, 10 och 13 A,
2.5 mm² för 16 A,
6 mm² för 20 och 25 A.
Men hur mycket ström en kabel tål beror på förläggningssättet, se tabell här.
4. Arean och längden på kabeln tillsammans med förväntad belastning ger spänningsfallet som ska stämmas av mot typ av belastning. Lite större motorer tycker inte om underspänning, och även mindre pumpar kanske inte startar om det inte får tillräckligt hög startström. Reglerna säger max 4 % totalt från mätarskåpet, 2% till central, som man kan tumma lite på om det handlar om belysning och värme.
Spänningsfallet för kopparledningar beräknas som ∆U% = I•2•L•0.0075/A (%)
Där I=förväntad ström (i en fas), L=Längd i meter (en riktning), A=Area i mm2.
Om det handlar om en jämnt belastad trefasledning kan faktorn 2 tas bort.
5. Till sist ska villkoren för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret) kontrolleras – att strömmen vid kortslutning längst bort i kabeln blir så hög att överströmsskyddet kommer att lösa tillräckligt snabbt. Här kommer återigen längden på kabeln in i bilden då kortslutningsströmmen blir lägre ju längre kabeln är. Lämpligen tar man hjälp av Eldim för beräkningen då den upptar ett antal A4-sidor att behandla.
Om man har lyckats hålla spänningsfallet under 2 % för ledningen så kan man vara ganska säker på att också kravet på frånkopplingstid är uppfyllt, förutsatt att förväntad belastning ligger nära överströmsskydd märkström.
6. Om kontrollen av spänningsfallet och kravet på frånkopplingstid inte gick bra finns ett antal alternativ för att komma tillrätta, beroende på vad som är ekonomisk och praktiskt möjligt:
- Grövre ledararea.
- JFB
- Mindre eller snabbare överströmsskydd, t.ex en B-dvärg istället för C-dvärg (förbättrar ej spänningsfallet).
- Kortare ledning.
- Huvudledning/trefasledning istället för gruppledning, om det är möjligt att fördela lasten mellan faserna. En huvudledning kan göra det möjligt att välja ett mindre överströmsskydd.
- Lägre belastning som tillåter mindre överströmsskydd.
Tack Bo för ett uttömmande svar två timmar efter att inlägget först postades en lördagkväll! Internet när det som bäst.
Valet av 13A avsäkring kommer sig enbart av att jag i mätartavlan idag har 16A huvudsäkringar.
Dessa matar centralen i huset som i sin tur är tänkt att mata den nya undercentralen, och
tanken är ju att 13A säkringarna vid hög last ska lösa före huvudsäkringarna.
Vidare kommer säkringarna i undercentralen vara på max 10A.
Jag har alltså inte räknat på/ tagit hänsyn till spänningsfall i kabel eller utlösningsvilkor då det känns som jag har goda marginaler med längden 10 meter,arean 2,5mm och avsäkringen 13A. Är det ett rimligt antagande?
Angående belastning på undercentralen förväntar jag mig den vara låg med goda marginaler till märkström. Det rör sig om ett mindre utbygge med ett sovrum och ett badrum. Största förbrukaren kommer vara en elradiator på 1500 watt. Därefter värmeslinga i badrummet, samt några vägguttag och belysning.
Anledningen till att jag överhuvudtaget sätter en undercentral här är att det är lättare i det här fallet att gå med matning i ett rör/slang från huvudcentral än att gå med flera till varje enskild förbrukare.
Men själva huvudfrågan; om jag dock trots allt skulle ligga med hög belastning nära märkström, och envist skulle välja att förlägga EKK i flexslang, hur stora marginaler har jag med tanke på förläggningssättet? enligt tabellen du Bo länkade till så verkade kabel i rör i vägg med tre belastade ledare arean 2,5 temperaturmässigt klara upp till 17,5A, tolkar jag tabellen rätt då?
.
Valet av 13A avsäkring kommer sig enbart av att jag i mätartavlan idag har 16A huvudsäkringar.
Dessa matar centralen i huset som i sin tur är tänkt att mata den nya undercentralen, och
tanken är ju att 13A säkringarna vid hög last ska lösa före huvudsäkringarna.
Vidare kommer säkringarna i undercentralen vara på max 10A.
Jag har alltså inte räknat på/ tagit hänsyn till spänningsfall i kabel eller utlösningsvilkor då det känns som jag har goda marginaler med längden 10 meter,arean 2,5mm och avsäkringen 13A. Är det ett rimligt antagande?
Angående belastning på undercentralen förväntar jag mig den vara låg med goda marginaler till märkström. Det rör sig om ett mindre utbygge med ett sovrum och ett badrum. Största förbrukaren kommer vara en elradiator på 1500 watt. Därefter värmeslinga i badrummet, samt några vägguttag och belysning.
Anledningen till att jag överhuvudtaget sätter en undercentral här är att det är lättare i det här fallet att gå med matning i ett rör/slang från huvudcentral än att gå med flera till varje enskild förbrukare.
Men själva huvudfrågan; om jag dock trots allt skulle ligga med hög belastning nära märkström, och envist skulle välja att förlägga EKK i flexslang, hur stora marginaler har jag med tanke på förläggningssättet? enligt tabellen du Bo länkade till så verkade kabel i rör i vägg med tre belastade ledare arean 2,5 temperaturmässigt klara upp till 17,5A, tolkar jag tabellen rätt då?
.
Ditt kabelval, area, säkring, förläggning i slang och bjälklag är alla helt ok i teknisk mening inga formella fel där. Du beskriver också varför du vill sätta en central i ditt utbygge, även det ok.
Vad jag däremot skulle tycka vara bättre i detta fallet är att sluta tala om undercentral och att sätta avsäkring med så liten skillnad dessutom dvärgbrytare i befintliga centralen. Med tanke på det korta avståndet kommer det inte heller vara avgörande ekonomiskt att helt enkelt välja 6mm2 till den nya centralen och ansluta den helt parallellt med den gamla. Blir på alla sätt bättre och samtidigt någon större mening med att komplettera med central öht.
I princip är det alltid så man bör göra om man lägger till centraler i garage, uthus etc i de flesta normala abonnemang upp tom 25A.
Vad jag däremot skulle tycka vara bättre i detta fallet är att sluta tala om undercentral och att sätta avsäkring med så liten skillnad dessutom dvärgbrytare i befintliga centralen. Med tanke på det korta avståndet kommer det inte heller vara avgörande ekonomiskt att helt enkelt välja 6mm2 till den nya centralen och ansluta den helt parallellt med den gamla. Blir på alla sätt bättre och samtidigt någon större mening med att komplettera med central öht.
I princip är det alltid så man bör göra om man lägger till centraler i garage, uthus etc i de flesta normala abonnemang upp tom 25A.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 477 inlägg
Utifrån den belastning du uppger (sovrum + badrum) börjar jag få svårt att se behov av en central. Det skulle räcka med två gruppledningar, en till värme och en till belysning och uttag. Man kan även tänka sig en trefasgrupp som fördelas i en vanlig kopplingsdosa om det skulle vara riktigt besvärligt att dra flera kablar på vinden. Separata grupper krävs om du vill använda 400 V-element.
En elcentral kan annars som sagt göras som undercentral som du var inne på eller som en fristående central. Fristående är oftast bättre funktionellt sett. Man får även titta på vad som är mest ekonomiskt, dyrare kabel kontra extra säkringar etc. Det ska också finnas plats att parallellkoppla en 6 mm² kabel. Inte alla huvudbrytare tillåter det, så det kan i värsta fall kräva en separat plint.
Selektivitet brukar vara svår att uppnå. Faktum är att en 16 A dvärgbrytare är selektiv mot en 16 A smältsäkring pga dessa olika karakteristik vid måttlig överlast. Vid kortslutning däremot kanske en 10 A dvärgbrytare inte är selektiv mot en 16 A smältsäkring för den senare är snabbare vid riktigt höga strömmar. Mao, man behöver inte anstränga sig här för det går inte i en bostad, och definitivt inte med säkringar i flera led som det blir med din tänkta undercentral.
Belastningsförmågan 17.5 A har du uppfattat rätt. Den gäller för tre belastade 2.5 mm² ledare så som det blir i en huvudledning. Det tillåter en 16 A säkring där, både smältsäkring (med skohorn) och dvärgbrytare. I praktiken är marginalen betydligt större då dessa strömgränser gäller vid kontinuerlig belastning, timmar, dagar. Så fixar du att smälta ned denna kabel så hamnar du på piedestal här på forumet. Vi kanske kommer att skramla till elräkningen
En elcentral kan annars som sagt göras som undercentral som du var inne på eller som en fristående central. Fristående är oftast bättre funktionellt sett. Man får även titta på vad som är mest ekonomiskt, dyrare kabel kontra extra säkringar etc. Det ska också finnas plats att parallellkoppla en 6 mm² kabel. Inte alla huvudbrytare tillåter det, så det kan i värsta fall kräva en separat plint.
Selektivitet brukar vara svår att uppnå. Faktum är att en 16 A dvärgbrytare är selektiv mot en 16 A smältsäkring pga dessa olika karakteristik vid måttlig överlast. Vid kortslutning däremot kanske en 10 A dvärgbrytare inte är selektiv mot en 16 A smältsäkring för den senare är snabbare vid riktigt höga strömmar. Mao, man behöver inte anstränga sig här för det går inte i en bostad, och definitivt inte med säkringar i flera led som det blir med din tänkta undercentral.
Belastningsförmågan 17.5 A har du uppfattat rätt. Den gäller för tre belastade 2.5 mm² ledare så som det blir i en huvudledning. Det tillåter en 16 A säkring där, både smältsäkring (med skohorn) och dvärgbrytare. I praktiken är marginalen betydligt större då dessa strömgränser gäller vid kontinuerlig belastning, timmar, dagar. Så fixar du att smälta ned denna kabel så hamnar du på piedestal här på forumet. Vi kanske kommer att skramla till elräkningen
Som Bo skriver har du läge för en delad trefasgrupp i ditt fall bör det bli absolut bäst ur alla perspektiv. Men ger man sig in på att sätta central håller jag på att lägga den parallellt och med 6mm2, på den sträckan blir skillnaden marginell i ökad kabelkostnad bara jämfört med att slippa avsäkringen.
Förutom Bo's utomordentligt grundliga redogörelse för hela dimensioneringsgången vill jag bara inflika lite om värmeutveckling.
TS verkar vilja förlägga mitt i isoleringen i vinden. Detta förläggningssätt (mitt i isolering) är inte medtaget på något vis i tabellerna i elinstallationsreglerna, där antar man i alla belastningsfall att rör/ledningar är nära en kylande väggyta.
Så i detta fall tycker jag man bör se upp lite, antingen överdimensionera eller förlägga med lite bättre möjlighet till kylning.
Att dra 6mm2 5-ledare till undercentral är ju bra i den här bemärkelsen. Men även att dra 2,5mm2 och avsäkrat till 10A.
Jag har testat och mätt på värmeutveckling i vägg:
http://www.byggahus.se/forum/el/60013-varmeutveckling-i-vp-ror-isolerad-vagg-del-2-a.html
TS verkar vilja förlägga mitt i isoleringen i vinden. Detta förläggningssätt (mitt i isolering) är inte medtaget på något vis i tabellerna i elinstallationsreglerna, där antar man i alla belastningsfall att rör/ledningar är nära en kylande väggyta.
Så i detta fall tycker jag man bör se upp lite, antingen överdimensionera eller förlägga med lite bättre möjlighet till kylning.
Att dra 6mm2 5-ledare till undercentral är ju bra i den här bemärkelsen. Men även att dra 2,5mm2 och avsäkrat till 10A.
Jag har testat och mätt på värmeutveckling i vägg:
http://www.byggahus.se/forum/el/60013-varmeutveckling-i-vp-ror-isolerad-vagg-del-2-a.html
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 477 inlägg
Med under isolering på vinden borde den hamna dikt an mot takskivan, och då går det bra. Ännu lite bättre om kabeln dessutom ligger an mot en takregel.
Tack för engagemanet och de olika infallsvinklarna!
Tanken var först att dra fram en "värmegrupp" samt en ytterligare grupp för övrigt,
men sen tänkte jag att en enradig normcentral är ju inga astronomiska summor i det stora hela med tanke på vad ett utbygge kostar totalt. Jag ser då en sådan som en något smidigare, mer överblickbar kopplingspunkt istället. Plus att jag bara behöver gå med en slang/rör/kabel på en krånglig vind, där jag förövrigt måste borra mig igenom varje takstole om jag vill ha kablage dikt an mot innertaket då gles saknas. Panel spikad direkt på undersidan takstolarna..
Angående att lägga centralen parallellt håller jag med om att det i de allra flesta fall är det enda rätta, vid exempelvis garage, uthus, större utbyggnader m.m. Vet inte om jag tycker det är motiverat i detta fall dock, sovrummet och ett badrummet behöver inte "framtidssäkras" för stora laster. En annan aspekt är ju att kablaget som matar undercentralen blir skyddat med JFB.
Så det lutar nog åt en undercentral matad med 5g 2,5 mm i flexslang förlagd i bjälklaget på vinden.
Verkar enklast i mina ögon.
Tanken var först att dra fram en "värmegrupp" samt en ytterligare grupp för övrigt,
men sen tänkte jag att en enradig normcentral är ju inga astronomiska summor i det stora hela med tanke på vad ett utbygge kostar totalt. Jag ser då en sådan som en något smidigare, mer överblickbar kopplingspunkt istället. Plus att jag bara behöver gå med en slang/rör/kabel på en krånglig vind, där jag förövrigt måste borra mig igenom varje takstole om jag vill ha kablage dikt an mot innertaket då gles saknas. Panel spikad direkt på undersidan takstolarna..
Angående att lägga centralen parallellt håller jag med om att det i de allra flesta fall är det enda rätta, vid exempelvis garage, uthus, större utbyggnader m.m. Vet inte om jag tycker det är motiverat i detta fall dock, sovrummet och ett badrummet behöver inte "framtidssäkras" för stora laster. En annan aspekt är ju att kablaget som matar undercentralen blir skyddat med JFB.
Så det lutar nog åt en undercentral matad med 5g 2,5 mm i flexslang förlagd i bjälklaget på vinden.
Verkar enklast i mina ögon.
Angående förläggningen.. Skulle det här vara ett alternativ?
Om man lyfter isoleringen och spikar en bräda på ovansidan takstolarna och använder denna bräda att förlägga slang/FK på, och sedan återfyller isoleringen slipper man borra hål i takstolarna, Kablaget hamnar förvisso mitt i isoleringen men hamnar dikt an mot brädan. Bastard-installation?
Om man lyfter isoleringen och spikar en bräda på ovansidan takstolarna och använder denna bräda att förlägga slang/FK på, och sedan återfyller isoleringen slipper man borra hål i takstolarna, Kablaget hamnar förvisso mitt i isoleringen men hamnar dikt an mot brädan. Bastard-installation?