Energiklass hus - lönsamt att uppgradera?
Vilken energiklass har mitt hus – och hur kan jag ta reda på det? Är det värt att uppgradera husets energiklass och hur går jag isåfall tillväga? Här får du veta mer om vad energiklassning av hus innebär.
När du köper en ny vitvara eller tv-apparat ingår en energimärkning, där du tydligt ser hur energieffektiv apparaten är, vilket anges som en energiklass (A-G). Även byggnader ska energimärkas idag, men av naturliga skäl baseras det på lite mer komplexa beräkningar. Byggahus.se har samlat in fakta och tagit hjälp av Carl-Magnus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten, för att få svar på de vanligaste frågorna om energiklassning av småhus.
Varför har man infört energiklassning av hus?
I princip handlar det om att fastställa energiprestandan i ett hus och kunna jämföra denna med andra liknande hus, oavsett var det ligger i landet. Det kan till exempel vara intressant när du ska köpa ett hus och jämföra olika objekt, eller om du planerar för en energirenovering.
Vilka småhus har en energiklass?
Hittills är det bara en minoritet av småhusen i Sverige, cirka 22 procent, som har deklarerats med en energiklass. Det beror dels på att kravet infördes för tio år sedan, som en del av energideklarationen, och dels på att det endast gäller när ett hus byggs, säljs eller hyrs ut med äganderätt. Det innebär alltså att de flesta äldre hus inte har fått någon energiklass.
Vilken energiklass har de flesta småhus i Sverige?
Om man tittar på småhusbeståndet i Sverige och statistik över energianvändning är det rimligt att tro att de flesta småhus hamnar på en betydligt sämre energiklass än C, som är det lägsta kravet för en ny byggnad.
Hur tar jag reda på vilken energiklass mitt hus har?
Formellt sett måste du anlita en certifierad energiexpert för att räkna ut och registrera husets energiklass hos Boverket. Detta görs i samband med en energideklaration, alltså vid byggnation, försäljning eller uthyrning.
Om du köper ett hus kan du se vilken energiklass det har i energideklarationen. Tänk på att beräkningen av energiklasser har ändrats sedan kravet infördes, den senaste ändringen infördes 2019. Det innebär att en tidigare energiklassning inte säkert överensstämmer med en motsvarande idag. Det är till exempel inte säkert att ett hus som före 2019 märkts med energiklass A skulle nå samma energiklass enligt dagens beräkning. Tänk också på att en energideklaration, inklusive energiklass, gäller i tio år. Om huset till exempel energideklarerades 2016 så gäller den fortfarande (2024).
Hur räknar man ut husets energiklass?
Enligt nuvarande beräkningssätt utgår man från husets primärenergital, som uttrycks i kWh/m2. Primärenergitalet baseras på den levererade energin till byggnaden samt vilken typ av energibärare som används och var huset är beläget i Sverige. Har du egenproducerad el med solceller räknas den del av som används för värme, kyla och fastighetsel, detta görs enligt en schablon.
För att beräkna energiklassen för ett hus följer man dessa steg:
1. Utgå från husets energianvändning – Uppgifter om energianvändning för uppvärmning, kylning, varmvatten och fastighetsel ställs samman. Hushållsel räknas inte med. Vid nybyggnation eller större renovering görs en teoretisk beräkning av förväntad energianvändning.
2. Justera för ett normalår – Förbrukningen justeras för att motsvara ett genomsnittligt år, oavsett om det var varmare eller kallare än normalt när mätningen gjordes.
3. Normal användning – Om huset använts utanför normala förhållanden, exempelvis med hög inomhustemperatur, justeras förbrukningen.
4. Geografisk faktor – Energianvändningen justeras beroende på var huset ligger i Sverige. Hus i norr får lägre justering och hus i söder högre. Den geografiska faktorn utgår från Boverkets byggregler. (https://forfattningssamling.boverket.se/detaljer/BFS2011-6)
5. Energifaktor – Energibärare (energikällor) justeras efter effektivitet; el, gas och olja ökar med en faktor på 1,8, fjärrvärme minskas till 0,7. Uppvärmning med värmepump räknas som el, men med avdrag för COP-faktorn vilket ger ett lägre primärenergital.
Efter beräkning av faktorerna 1–5 får man fram husets slutliga primärenergital (kWh/m2), som omvandlas till en energiklass (A–G).
Mer information och räkneexempel på energiklass kan du hitta hos Boverket här och här.
Vad står energiklass A-G för?
De sju energiklasserna A-G utgår från det krav på energianvändning som ställs på nybyggda hus. Dessa krav finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Energiklass A uppnår den bästa energiprestandan medan G har den sämsta. Energiklass C motsvarar de krav som gäller vid nybyggnation.
Tabell över de värden som gäller för småhus över 130 m2
Energiklass |
Primärenergital |
Jämfört med nybygge |
A |
under 45 |
under 50% |
B |
45 - 68 |
50-75% |
C |
69 - 90 |
75-100% |
D |
91 - 122 |
101-135% |
E |
123 - 162 |
136-180% |
F |
163 - 212 |
181-235% |
G |
över 212 |
över 235% |
Exempel på hus med energiklass A
Ett elvärmt hus på 150 kvadratmeter i Stockholm ska ha ett primärenergital under 45 KWh/m2, vilket motsvarar en energianvändning under 3750 KWh/år, exklusive hushållsel. I Malmö är motsvarande förbrukning 3000 kWh/år, och i Luleå 5625 kWh/år.
Exempel på hus med energiklass B
Hus med energiklass B har ett primärenergital mellan 45 och 68 kWh/m2, vilket är mellan 50 och 75 procent av högsta tillåtna energianvändning för ett nybyggt småhus
Ett eluppvärmt hus på 150 kvadratmeter i Stockholm får i detta fall ha en energianvändning på 3750 - 5625 kWh/år, exklusive hushållsel. För hus med energiklass B i Malmö är motsvarande energiförbrukning 3000 - 4500 kWh/år och i Luleå 5625-8437 kWh/år.
Vad är bästa sättet att förbättra sin energiklass?
Att förbättra husets energiklass är en långsiktig investering som kan ge både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Normalt gör man först en energikartläggning för att bedöma vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och en plan för när de ska genomföras.
Det är när huset ändå är i behov av renovering som det är motiverat att i så fall göra energiåtgärderna samtidigt. En energirenovering ger en besparing av driftskostnaderna och i regel en bättre komfort. För hus som når upp till energiklass A eller B erbjuder vissa banker även bolånerabatt, så kallade gröna bolån. En ytterligare fördel är att ett hus med bra energiklass – och låga driftskostnader – kan öka försäljningsvärdet.
I regel behöver du anlita en certifierad energiexpert för att utföra en energikartläggning. Efter energirenoveringen ska en energideklaration göras, för att uppgraderingen ska registreras hos Boverket. En energideklaration för en normalstor villa brukar kosta mellan 3000 och 5000 kr, medan en energikartläggning oftast är något dyrare. Ett bra tips är att ta extra hjälp av kommunens klimat- och energirådgivning – en tjänst som är gratis!
Läs också: 31 sätt att minska elförbrukningen - STOR checklista
För att förbättra energiklassen på ett hus kan du vidta flera åtgärder, beroende på byggnadens nuvarande status och system:
- Isolering: Förbättra isoleringen i väggar, tak och golv för att minska värmeförluster. I regel är tilläggsisolering av vinden mest kostnadseffektivt.
- Förbättra fönster och dörrar: Tätning och drevning kring fönster och dörrar, sätta in energiglas i befintliga fönster. Eventuellt byta fönster och dörrar, om de är i dåligt skick.
- Effektiv ventilation: Se till att ventilationen är energieffektiv, till exempel genom att installera FTX-ventilation.
- Solceller: Installera solceller för att producera egen el och minska behovet av köpt energi.
- Effektivisera eller byta värmesystem. Denna åtgärd bör du överväga att göra efter en energirenovering, då investeringen blir billigare som en följd av att huset fått ett lägre energibehov.
Kommentarer
46