Byggde gediget tegelhus utan vanlig uppvärmning

För Mikael och hans fru Linda tog husbygget ett halvår längre än planerat, men nu har de äntligen flyttat in och börjat packa upp flyttkartongerna. Inflyttningen innebär att familjen så smått kan koppla av, efter drygt två års planering och byggherreansvar.

– Att vara byggherre är en kämpig resa med mycket beslutsprocesser som ska hanteras. Å andra sidan ger det många lärdomar som man säkert kan dra nytta av någon gång i framtiden, säger Mikael.

Huset ligger utanför Lund, i ett nybyggt område där det finns både lägenhetsfastigheter och fristående villor. Mikael och Linda hittade en ledig tomt på 626 kvadratmeter och tecknade ett köpeavtal med kommunen. Under det första året arrenderade de tomtmarken och skulle under denna tid hinna planera och sätta igång med husbygget.

Blandad bebyggelse i området där Mikael och Linda byggde hus. Foto: Mikael

– Vi hade en ganska klar bild av hur huset skulle se ut. Det skulle vara ett stenhus, byggt med sunda, gedigna material och hantverksmässig noggrannhet. Målet var att utforma en konstruktion som är långsiktigt hållbar och ger bästa möjliga boendekomfort.

Handplockade noggrant alla byggmaterial

Efter en grundlig research beslöt Mikael att husets väggstomme skulle bestå av murade lertegelblock med mineralullsisolering, 36,5 centimeter breda, av fabrikatet Porotherm. Väggarna har putsats invändigt och utvändigt är stommen klädd med en murad tegelfasad, med en luftspalt emellan som minskar risken för fuktinträngning. Hela väggsystemet har ett beräknat U-värde kring 0,22, vilket inte är extremt lågt för ett nybyggt hus.

Byggde med lertegelblock från Porotherm. Foto: Mikael

– Jag hade kunnat välja bredare block med mer isolering, men merkostnaden för detta uppväger inte energibesparingen och marginalerna på boytan.

Mikael har i princip följt riktlinjerna för isolering av grund och tak och installerat treglasfönster i samtliga glaspartier. Husets uppvärmda area är 178 kvadratmeter och energibehovet för uppvärmning och tappvarmvatten är beräknat till knappt 13 000 kilowattimmar om året. Med hjälp av ett solvärmesystem på taket beräknas det årliga behovet av köpt energi minska till omkring 8700 kWh.

Stora vikdörrar i kök och vardagsrum. Foto: Mikael

– De här siffrorna säger naturligtvis inget om hur huset egentligen fungerar. Jag har ett klimatskal som i teorin inte är överdrivet energisnålt, men som ändå har uppenbara fördelar i fråga om komfort och inomhusklimat. Den tunga lertegelstommen fungerar som ett slags termos, den ackumulerar värme men skyddar också mot övertemperaturer under sommaren. Stommen ger dessutom en mycket bra ljudisolering.

Valde okonventionellt värmesystem

Konstruktionen är ett skäl till att Mikael undvikit ett konventionellt uppvärmningssätt. Valet för många husbyggare brukar stå mellan en värmepump, fjärrvärme eller biobränsleanläggning. Nästan alla småhustillverkare erbjuder en värmepump som standardlösning, såvida det inte finns tillgång till fjärrvärme.

– I kommunens ursprungliga prospekt utlovades vi fjärrvärme. Det hade fungerat utmärkt för vår del, men när kommunen gick ut med en förfrågan i området visade sig intresset vara för svalt. Så man valde att inte bygga ut fjärrvärmenätet hit. 

På taket sitter solfångare. Foto: Mikael

Mikael tittade på alternativet att installera en luft/vattenvärmepump. Han tog in offerter, men tyckte att kostnaderna var orimliga i relation till hushållets energianvändning.

– En luft/vattenvärmepump hade inneburit en merkostnad på 80 000-100 000 kronor. Med tanke på husets energibehov hade den investeringen, inklusive regelbunden service, varit ekonomiskt ohållbar.

Lösningen för familjen blev istället en ”intelligent” systemtank, som ger möjlighet att ansluta flera olika värmekällor. Det består av en ackumulatortank på 550 liter som i nuläget försörjs med solfångarna, en vattenmantlad vedkamin och en elpatron. När det gäller ventilationen har man installerat ett FTX-system, som ska kunna återvinna ungefär 85 procent av värmen i frånluften.

Mikaels intelligenta systemtank. 

– Kaminen får inte tillgodoräknas i energiberäkningen, eftersom kommunen bara tillåter trivseleldning några gånger i månaden. Så i teorin värmer vi huset med solvärme och vanlig elvärme, samtidigt som merparten av värmeenergin återvinns med FTX-aggregatet.

Kritisk till Boverkets byggregler

Att få ihop denna ekvation i enlighet med Boverkets byggregler har inte varit lätt. Reglerna beräknas utifrån behovet av köpt energi per kvadratmeter och år.

– Boverkets regler utgår från teoretiska modeller som är dåligt anpassade för praktiska faktum. Lösningen för att klara energikraven i nybyggda hus är helt enkelt att putta in en värmepump. Hade vi valt det alternativet hade vårt hus klassats som ett lågenergihus!

Huset uppfyller idag nätt och jämt de rådande kraven på elvärmda hus i klimatzon 3, som är 55 kWh/kvm/år. Vid första beräkningen visade sig energivärdena hamna över gränsen - men Mikael hittade ett sätt lösa problemet.

– Vi utvidgade boarean genom att bygga ett loft ovanför sängkammaren och fördelade därmed energibehovet över en större yta. Vips så hade vi klarat energikraven!

Huset klart för inflyttning. Foto: Mikael

Huset är nu färdigbyggt och all dokumentation har lämnats till Stadsbyggnadskontoret i väntan på slutbesked. Under byggets gång har Mikael tagit hjälp av en konsultfirma i Lund som är specialiserad på murverkskonstruktioner. Firman har även gått in som kontrollansvarig och bidragit med ett utlåtande som beskriver fördelarna med husets konstruktion och materialval.

– Jag har hela tiden varit övertygad om att det här ett hållbart sätt att bygga ett hus. Nu räknar jag med ett OK i slutbeskedet som bekräftar det.

2015-08-28 fick Mikael ett muntligt OK från kommunen att flytta in, med löfte om det skriftligt slutbevis följande vecka.

Läs mer

Mikaels husprojekt i Byggahus forum: Nybygge murat med lertegelblock