229 758 läst · 5 978 svar
230k läst
6,0k svar
Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

Boilerplate4U
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 2 312 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- Tomte-tekniker · Nordpolen
- 2 312 inlägg

Boilerplate4U
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 2 312 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- Tomte-tekniker · Nordpolen
- 2 312 inlägg
Det är inte min erfarenhet. Vid vårt landställe ute i skärgården så svajar nätet betänkligt och faller ifrån flera ggr per år, särskilt när höststormarna drar igång och trädgrenar ligger och slår på eller hela träd välter ner någonstans på 40 kv distributionsnätet innan det når ut till vårt område.Mikael_L skrev:
Jag har tröttnat på all elprylar som gått sönder under åren och allt jobb med försäkringsbolaget så nu sitter det både filter och UPS för ett par timmars drift. Konstigt nog fick vi ingen bättre premie för detta. Ellevio är numera rätt bra på att gå ut med detaljerad information om problemen och snabba på att åtgärda felen. Det brukar vanligtvis ta max 3–4 timmar.
Så om jag är en millisekund sen med att trycka på startknappen på mikrovågsugnen så rasar elnätet.D Daniel 109 skrev:
Nej, men den token som skrev detta (Inte Daniel som bara citerar) behöver vi ju inte läsa några fler meningar ifrån. Förståelsen för kraftsystemet finns inte.
Tja, ärligt talat så ser man längre ner i nätet inga spikar, men däremot korta snabba dippar, som ibland kan gå neråt 140-180 VRMS (dvs som en matematisk uträkning av vad den korta dippen betyder i hel sinusvågform, eller hur jag nu ska beskriva det).lars_stefan_axelsson skrev:
Det hela kan jag inte mer än att jag har haft problem med att tolka detta för att till sist fått en kontakt med en på Vattenfall nätsida som håller på med elkvalitet och var rätt kunnig, som kunde meddela att det var med 99% säkerhet detta jag hittat.
Och sen har vidare erfarenhet bekräftat detta, då detta fenomen börjar lite svagt i typ Juni, har sitt max (flest tillfällen) under Juli-augusti, för att den helt försvinna under vintern.
Stämmer rätt bra med åskperioder.
Men, det kan vara åska många många mil bort som jag ser, dvs helt lugnt i Uppsala just då.
Från detta:
D Daniel 109 skrev:
Boilerplate4U skrev:
TillMikael_L skrev:
Förlåt mig att jag är så korkad så jag har svårt att se kopplingen här.Boilerplate4U skrev:
Ser ut som Boilerplate4U gör som paralun. Dvs citerar artiklar ha inte läst.Boilerplate4U skrev:
Här är några exempel på vad som kan hända om baskraften är otillräcklig och intermittenta källor okontrollerat sätter både elsystem och prisbildning i obalans. Politikerna måste sätta ner foten för detta experiment som hotar att ta sönder elsystemet inom EU.
- Tysk systemoperatör varnar för solenergin: Nedsläckning väntar om regeringen inte agerar
- Halva Belgien riskerar bortkoppling av solpaneler –samma sak väntar i Sverige
- Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet
Den om Belgien har ältats i forumet förr. Det handlar om att soliga sommardagar kan de många solpanelerna leverera så mycket el att spänningen i den lokala slingan går upp till nivån där växelriktarna stänger ned.
Hur tänkte nu Boilerplate4U att en växelriktare från ett hushåll stänger ned, leder till att elsystemet inom EU tas sönder.
Det fattas många många logiska steg här. Jag tvivlar starkt på att någon kan värka fram de logiska implikationerna.
Några saker skulle leda till att detta som på sin höjd är ett problem för det enskilda hushållet försvinner.
* blir nordpolpriset negativt så får också sol-el-producenten negativt betalt. Det skulle leda till att dom självmant slutar levererar solel när priset går under 0.
* Mer lagring skulle göra att priset sällan eller aldrig går under 0. Och i Holland/Belgien som bränner mycket naturgas för att producera el kan dra ned på det.

Boilerplate4U
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 2 312 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- Tomte-tekniker · Nordpolen
- 2 312 inlägg
DaVinci, du verkar ha missat en del av bakgrunden men här kommer mitt inlägg igen:D daVinci skrev:Ser ut som Boilerplate4U gör som paralun. Dvs citerar artiklar ha inte läst.
Den om Belgien har ältats i forumet förr. Det handlar om att soliga sommardagar kan de många solpanelerna leverera så mycket el att spänningen i den lokala slingan går upp till nivån där växelriktarna stänger ned.
Hur tänkte nu Boilerplate4U att en växelriktare från ett hushåll stänger ned, leder till att elsystemet inom EU tas sönder.
Det fattas många många logiska steg här. Jag tvivlar starkt på att någon kan värka fram de logiska implikationerna.
Några saker skulle leda till att detta som på sin höjd är ett problem för det enskilda hushållet försvinner.
* blir nordpolpriset negativt så får också sol-el-producenten negativt betalt. Det skulle leda till att dom självmant slutar levererar solel när priset går under 0.
* Mer lagring skulle göra att priset sällan eller aldrig går under 0. Och i Holland/Belgien som bränner mycket naturgas för att producera el kan dra ned på det.
'Här är några exempel på vad som kan hända om baskraften är otillräcklig och intermittenta källor okontrollerat sätter både elsystem och prisbildning i obalans. Politikerna måste sätta ner foten för detta experiment som hotar att ta sönder elsystemet inom EU.'
Nu är du välkommen att kommentera mitt påstående ovan men det är klart att det krävs en mer nyanserad förståelse av situationen för att kunna säga om detta verkligen är en hållbar utveckling.
Var får du det ifrån??Boilerplate4U skrev:
Jag håller mig ju till citatet till punkt och pricka. Det står "ersätta". Det ordet är tydligt och kan inte missförstås.
Min fråga är mycket väl motiverad.
Dvs: Vem har talat om att byta ut (alltså ersätta) elproduktion med lagring???
Och frågan är obesvarad. Föga förvånande.
Däremot har man talat om att flytta effekt i tiden. Det kan man göra med lagring. Men det är något helt annat.

Boilerplate4U
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 2 312 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- Tomte-tekniker · Nordpolen
- 2 312 inlägg
Bäste herr DaVinci, du verkar uppenbarligen tycka att semantiken är viktigare än att förstå själva avsikten bakom uttalandet. Att stirra sig blind på ett enskilt ord som 'ersätta' verkar vara din metod här men om du tycker att mina förklaringar är märkliga har du faktiskt möjligheten att gå till ursprungskällan själv och läsa om det. Då kanske du får en bredare förståelse för resonemanget om inte annat.D daVinci skrev:Var får du det ifrån??
Jag håller mig ju till citatet till punkt och pricka. Det står "ersätta". Det ordet är tydligt och kan inte missförstås.
Min fråga är mycket väl motiverad.
Dvs: Vem har talat om att byta ut (alltså ersätta) elproduktion med lagring???
Och frågan är obesvarad. Föga förvånande.
Däremot har man talat om att flytta effekt i tiden. Det kan man göra med lagring. Men det är något helt annat.
jaja, i ett inlägg skrev Mikael_L ...En vindkraftspark - byggtid 2 år, byggkostnad 1 miljard, effekt 250 MW... (#5174)Boilerplate4U skrev:
som du kände ett behov av att "rätta till" 27 minuter senare och du skrev: ...Vindkraftspark: 2 år för några enstaka fall men annars runt 3-4 år...
vid fråga om källa hänvisade först till ...befintliga och pågående projekt... och nu hänvisar du till en sida hos Vattenfall som säger ...Att bygga en vindkraftspark tar 1-3 år, beroende på vindkraftsparkens komplexitet och storlek...
det Vattenfall skriver är helt i linje med de 23 avslutade och pågående projekt jag listade – i linje med dina påståenden? not so much
[Vattenfall bygger för övrigt just nu parkerna Bruzaholm och Velinga (båda i SE3 på sammanlagt 199 MW) som återfinns i min lista ovan – planerad byggtid 2.3 resp 2.1 år, räkna bort de inledande förberedande markarbetena så landar projekten på 1.7 resp 1.3 år]
"Världens första soldrivna kärnkraftverk är på gång!"
bakom denna clickbait-rubrik döljer sig en nyhet från igår där Masdar i Förenade Arabstaternas / UAEs, som investerar i förnybara energianläggningar, har tillkännagett utvalda leverantörer för ett nytt projekt i UAE som omfattar solceller och batterilager som tillsammans ska tillhandahålla 1 GW som baslast, dygnet och året runt – skillnaden mot kärnkraft är att det inte lär förekomma några revisionsperioder och dagtid kommer elproduktionen kunna vara ett flertal GW för allmän förbrukning
projektet omfattar:
– 5.2 GW solpaneler (från kinesiska JA Solar och Jinko Solar, hälften var)
– 19 GWh batterilager (battericeller och batterilagningssystmet från kinesiska CATL)
– PowerChina och Larsen & Toubro (ett indiskt företag som grundades där för snart 90 år sedan av två danskar) som sammanhållande för teknik och projekt
och tanken är att det ska stå klart 2027 och kosta runt 6 miljarder dollar
https://masdar.ae/en/news/newsroom/masdar-announces-preferred-contractors-and-suppliers
det här är en konstruktion som inte direkt låter sig exporteras till Sverige – våra solceller har ungefär halva årsproduktionen (kapacitetsfaktorn) jämfört med Mellanöstern, och på våra nordliga breddgrader skiljer den dagliga solproduktionen kraftigt mellan sommar och vinter, men så illa ställt är inte fallet i UAE så där verkar det genomförbart
finns det någon ekonomi i detta då, eller blir det "fruktansvärt dyrt"?
man kan roa sig med att jämföra med den kostnadsbild som regeringens utredare Dillén hade med i sin rapportering som överlämnades till regeringen i augusti: Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
där görs en sedvanlig LCOE-analys (Levelised Cost Of Electricity) för att få fram ett erforderligt pris på den producerade elen för lönsamhet, inkluderade blandade effekter som olika kraftslags driftkostnader, livslängder et cetera
kalkylräntan (WACC) ska inte sammanblandas med bankränta, utan är avkastningskravet på engagerat kapital och storleken varierar normalt beroende på projektets risknivå
LCOE-formeln är som nedan med beskrivning av parametrarna samt de parametervärden (lila färgplatta) som kärnkraftfinansieringens rapport ställer upp (värdena på gul färgplatta avser solkraftverket i UAE, jag återkommer till dessa)
kärnkraftfinansieringens rapport åskådliggör hur olika scenarior påverkar LCOE såsom:
– nivån på kalkylräntan (x-axeln)
– ökade investeringskostnader med +50%
– förlängd byggperiod (från 7 till 12 år)
– ökade driftkostnader med +30%
och ritar följande graf:
elpriset varierar kraftigt med kalkylräntan, liksom vid förseningar eller dyrare byggkostnad utav kärnkraftverket, medan ökade driftkostnader på 30% bara påverkar elpriset marginellt
med utredningens förslag på statliga lån/lånegarantier så förväntas den sedvanliga kalkylräntenivån på 7% kunna sänkas (sänkt risk för kärnkraftsägaren)
jag tycker väl att rapportskrivarna duckar lite för ett naturlig kombination – om byggtiden förlängs med 5 år så lär även den totala byggkostnaden öka, varför jag lägger in en egen kurva med det scenariot:
elproduktionspriset hamnar i så fall sådär 40-70% högre än för referensfallet
men hur står sig då ett solkraftverk i Förenade Arabemiraten i jämförelse med detta då?
med ytliga uppgifter om den anläggningen, plus ett antagande om driftkostnader på $5.5/MWh (baserat på IRENAs rapport om kostnader från 2023) och en dollarkurs på 10.50 (ungefär kursen under rapportskrivandet utav kärnkraftsrapporten), samt att jag antagit ett batteribyte efter halva driftperioden till en kostnad på en tredjedel utav den ursprungliga totalkostnaden, så hamnar UAEs solkraftverk ungefär så här i grafen:
japp, det må vara lite oortodoxt att lägga in kostnaderna för ett kärnkraftverksbygge i Sverige på trettiotalet i samma graf som ett solkraftverk för baslast på den arabiska halvön under 20-talet
det ger ändå lite perspektiv på tillvaron och att "något sådant kommer vi inte få uppleva förrän tidigast om 25 år" eller "inte under min livstid" inte känns så träffsäkert, alternativt är illavarslande för det egna hälsotillståndet
bakom denna clickbait-rubrik döljer sig en nyhet från igår där Masdar i Förenade Arabstaternas / UAEs, som investerar i förnybara energianläggningar, har tillkännagett utvalda leverantörer för ett nytt projekt i UAE som omfattar solceller och batterilager som tillsammans ska tillhandahålla 1 GW som baslast, dygnet och året runt – skillnaden mot kärnkraft är att det inte lär förekomma några revisionsperioder och dagtid kommer elproduktionen kunna vara ett flertal GW för allmän förbrukning
projektet omfattar:
– 5.2 GW solpaneler (från kinesiska JA Solar och Jinko Solar, hälften var)
– 19 GWh batterilager (battericeller och batterilagningssystmet från kinesiska CATL)
– PowerChina och Larsen & Toubro (ett indiskt företag som grundades där för snart 90 år sedan av två danskar) som sammanhållande för teknik och projekt
och tanken är att det ska stå klart 2027 och kosta runt 6 miljarder dollar
https://masdar.ae/en/news/newsroom/masdar-announces-preferred-contractors-and-suppliers
det här är en konstruktion som inte direkt låter sig exporteras till Sverige – våra solceller har ungefär halva årsproduktionen (kapacitetsfaktorn) jämfört med Mellanöstern, och på våra nordliga breddgrader skiljer den dagliga solproduktionen kraftigt mellan sommar och vinter, men så illa ställt är inte fallet i UAE så där verkar det genomförbart
finns det någon ekonomi i detta då, eller blir det "fruktansvärt dyrt"?
man kan roa sig med att jämföra med den kostnadsbild som regeringens utredare Dillén hade med i sin rapportering som överlämnades till regeringen i augusti: Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
där görs en sedvanlig LCOE-analys (Levelised Cost Of Electricity) för att få fram ett erforderligt pris på den producerade elen för lönsamhet, inkluderade blandade effekter som olika kraftslags driftkostnader, livslängder et cetera
kalkylräntan (WACC) ska inte sammanblandas med bankränta, utan är avkastningskravet på engagerat kapital och storleken varierar normalt beroende på projektets risknivå
LCOE-formeln är som nedan med beskrivning av parametrarna samt de parametervärden (lila färgplatta) som kärnkraftfinansieringens rapport ställer upp (värdena på gul färgplatta avser solkraftverket i UAE, jag återkommer till dessa)

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
kärnkraftfinansieringens rapport åskådliggör hur olika scenarior påverkar LCOE såsom:
– nivån på kalkylräntan (x-axeln)
– ökade investeringskostnader med +50%
– förlängd byggperiod (från 7 till 12 år)
– ökade driftkostnader med +30%
och ritar följande graf:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
elpriset varierar kraftigt med kalkylräntan, liksom vid förseningar eller dyrare byggkostnad utav kärnkraftverket, medan ökade driftkostnader på 30% bara påverkar elpriset marginellt
med utredningens förslag på statliga lån/lånegarantier så förväntas den sedvanliga kalkylräntenivån på 7% kunna sänkas (sänkt risk för kärnkraftsägaren)
jag tycker väl att rapportskrivarna duckar lite för ett naturlig kombination – om byggtiden förlängs med 5 år så lär även den totala byggkostnaden öka, varför jag lägger in en egen kurva med det scenariot:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
elproduktionspriset hamnar i så fall sådär 40-70% högre än för referensfallet
men hur står sig då ett solkraftverk i Förenade Arabemiraten i jämförelse med detta då?
med ytliga uppgifter om den anläggningen, plus ett antagande om driftkostnader på $5.5/MWh (baserat på IRENAs rapport om kostnader från 2023) och en dollarkurs på 10.50 (ungefär kursen under rapportskrivandet utav kärnkraftsrapporten), samt att jag antagit ett batteribyte efter halva driftperioden till en kostnad på en tredjedel utav den ursprungliga totalkostnaden, så hamnar UAEs solkraftverk ungefär så här i grafen:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
japp, det må vara lite oortodoxt att lägga in kostnaderna för ett kärnkraftverksbygge i Sverige på trettiotalet i samma graf som ett solkraftverk för baslast på den arabiska halvön under 20-talet
det ger ändå lite perspektiv på tillvaron och att "något sådant kommer vi inte få uppleva förrän tidigast om 25 år" eller "inte under min livstid" inte känns så träffsäkert, alternativt är illavarslande för det egna hälsotillståndet
Superintressant, tack för sammanställningen.harka skrev:
"Världens första soldrivna kärnkraftverk är på gång!"
bakom denna clickbait-rubrik döljer sig en nyhet från igår där Masdar i Förenade Arabstaternas / UAEs, som investerar i förnybara energianläggningar, har tillkännagett utvalda leverantörer för ett nytt projekt i UAE som omfattar solceller och batterilager som tillsammans ska tillhandahålla 1 GW som baslast, dygnet och året runt – skillnaden mot kärnkraft är att det inte lär förekomma några revisionsperioder och dagtid kommer elproduktionen kunna vara ett flertal GW för allmän förbrukning
projektet omfattar:
– 5.2 GW solpaneler (från kinesiska JA Solar och Jinko Solar, hälften var)
– 19 GWh batterilager (battericeller och batterilagningssystmet från kinesiska CATL)
– PowerChina och Larsen & Toubro (ett indiskt företag som grundades där för snart 90 år sedan av två danskar) som sammanhållande för teknik och projekt
och tanken är att det ska stå klart 2027 och kosta runt 6 miljarder dollar
[länk]
det här är en konstruktion som inte direkt låter sig exporteras till Sverige – våra solceller har ungefär halva årsproduktionen (kapacitetsfaktorn) jämfört med Mellanöstern, och på våra nordliga breddgrader skiljer den dagliga solproduktionen kraftigt mellan sommar och vinter, men så illa ställt är inte fallet i UAE så där verkar det genomförbart
finns det någon ekonomi i detta då, eller blir det "fruktansvärt dyrt"?
man kan roa sig med att jämföra med den kostnadsbild som regeringens utredare Dillén hade med i sin rapportering som överlämnades till regeringen i augusti: Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
där görs en sedvanlig LCOE-analys (Levelised Cost Of Electricity) för att få fram ett erforderligt pris på den producerade elen för lönsamhet, inkluderade blandade effekter som olika kraftslags driftkostnader, livslängder et cetera
kalkylräntan (WACC) ska inte sammanblandas med bankränta, utan är avkastningskravet på engagerat kapital och storleken varierar normalt beroende på projektets risknivå
LCOE-formeln är som nedan med beskrivning av parametrarna samt de parametervärden (lila färgplatta) som kärnkraftfinansieringens rapport ställer upp (värdena på gul färgplatta avser solkraftverket i UAE, jag återkommer till dessa)
[bild]
kärnkraftfinansieringens rapport åskådliggör hur olika scenarior påverkar LCOE såsom:
– nivån på kalkylräntan (x-axeln)
– ökade investeringskostnader med +50%
– förlängd byggperiod (från 7 till 12 år)
– ökade driftkostnader med +30%
och ritar följande graf:
[bild]
elpriset varierar kraftigt med kalkylräntan, liksom vid förseningar eller dyrare byggkostnad utav kärnkraftverket, medan ökade driftkostnader på 30% bara påverkar elpriset marginellt
med utredningens förslag på statliga lån/lånegarantier så förväntas den sedvanliga kalkylräntenivån på 7% kunna sänkas (sänkt risk för kärnkraftsägaren)
jag tycker väl att rapportskrivarna duckar lite för ett naturlig kombination – om byggtiden förlängs med 5 år så lär även den totala byggkostnaden öka, varför jag lägger in en egen kurva med det scenariot:
[bild]
elproduktionspriset hamnar i så fall sådär 40-70% högre än för referensfallet
men hur står sig då ett solkraftverk i Förenade Arabemiraten i jämförelse med detta då?
med ytliga uppgifter om den anläggningen, plus ett antagande om driftkostnader på $5.5/MWh (baserat på IRENAs rapport om kostnader från 2023) och en dollarkurs på 10.50 (ungefär kursen under rapportskrivandet utav kärnkraftsrapporten), samt att jag antagit ett batteribyte efter halva driftperioden till en kostnad på en tredjedel utav den ursprungliga totalkostnaden, så hamnar UAEs solkraftverk ungefär så här i grafen:
[bild]
japp, det må vara lite oortodoxt att lägga in kostnaderna för ett kärnkraftverksbygge i Sverige på trettiotalet i samma graf som ett solkraftverk för baslast på den arabiska halvön under 20-talet
det ger ändå lite perspektiv på tillvaron och att "något sådant kommer vi inte få uppleva förrän tidigast om 25 år" eller "inte under min livstid" inte känns så träffsäkert, alternativt är illavarslande för det egna hälsotillståndet
Så där kom svaret på min tidigare fråga "när får vi se den första industrisatsningen baserat på solkraft+dygnslager?"
Svaret är alltså 2027.
Varför lägger du in texten en gång till i stället för att svara på frågan???Boilerplate4U skrev:
DaVinci, du verkar ha missat en del av bakgrunden men här kommer mitt inlägg igen:
'Här är några exempel på vad som kan hända om baskraften är otillräcklig och intermittenta källor okontrollerat sätter både elsystem och prisbildning i obalans. Politikerna måste sätta ner foten för detta experiment som hotar att ta sönder elsystemet inom EU.'
Nu är du välkommen att kommentera mitt påstående ovan men det är klart att det krävs en mer nyanserad förståelse av situationen för att kunna säga om detta verkligen är en hållbar utveckling.
Texten har jag ju läst nyligen. Men någon redogörelse från dig har jag inte läst.
Vi ha följande:
1) artikeln från Belgien som förklarar att enskilda hushåll kan åka på att deras växelriktare stänger ned när produktionen är stor.
2) Texten som säger: "som hotar att ta sönder elsystemet inom EU."
Kombinerat leder det till min fråga, som är obesvarad. Hur ser kausaliteten ut som tar oss från 1) till 2)?
Är det rätt som jag gissar att den inte existerar?
Semantiken bestämmer vilken information som överförs. Den är avgörande.Boilerplate4U skrev:
Din linje ter sig vara att jag borde göra som du gör. Dvs sitta och fantisera ihop halmgubbar. Men det gör ju du. Behövs inte en till. Jag håller mig till vad som står.
Det är ju bara en halmgubbe. Du grät över att jag ställde en relevant fråga, och menade att jag inte läst ordentligt. Då lyfte jag fram en del i det skrivna påståenden som visar att jag läst och förstått. Då börjar du fantisera om att jag stirrar mig blind på det.Boilerplate4U skrev:
Verkar snarare som du vägrar ta emot information, utan mest försöker hitta något att invända emot.
Vilka då dina förklaringar??Boilerplate4U skrev:
Det är precis de jag saknar.
Eller förstår du inte var som menas med en förklaring?
Antingen så:
* redogör man för vilka som vill ersätta elproduktion led lagring.
* eller så får man väl medge att man hade otur när man försökte tänka.
Det är väl bara att göra så blir det överstökat.
Kan du bekräfta att du förstått att det är de två alternativen som finns.
Tjänster
Senaste från startsidan
Populärt i forumet
-
Jag försöker räkna på om jag tjänar på timavtal, räknar jag rätt?
Elavtal, elpriser & elförbrukning -
Dyr el
Elavtal, elpriser & elförbrukning -
Vill inte låta mig ladda
Elavtal, elpriser & elförbrukning -
Jämför elförbrukning
Elavtal, elpriser & elförbrukning -
Anders som förbrukar 25 000 kWh, men betalar 0 kr för sin elräkning
Elavtal, elpriser & elförbrukning