Det blir lätt komiskt för en skåning som lever i motvind hela vintern när du påstår att vi ska säsongslagra sommarbrisen, vad är det för fel på vinterns stadiga (mot)vind?Q qvirre skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 030 inlägg
Bygger man vidare på det, så beräknas den globala totala kapaciteten av batterilagring vara drygt 1800GWh om 5 år (2030). Hade hela världen gått med på Sverige ska få använda alla batterier till att ersätta vår kärnkraft så hade det precis räckt (det förekommer perioder om 11-12 dagar vindstilla/extremt låg produktion med några års mellanrum)O och en till skrev:
Batterilagring kan i bästa fall vara en (väldigt) liten del av lösning.
https://www.statista.com/statistics/1498405/world-battery-storage-capacity-by-segment-forecast/
Det är i vart fall så att den storleken på BESS finns.Q qvirre skrev:
Exempel på 400MWh https://www.energy-storage.news/eolus-sells-100mw-400mwh-bess-to-california-utility-scp/
Försvarsdepartementet i USA investerar ca 22 mdr SEK i förbättrad tillförlitlighet för elnät mm. Här är motivet minskade störningar vid div katastrofer. Här ingår t ex : "US$147 million for an 8.5GWh ‘multi-day’ BESS project hosted at a disused paper mill in Maine."
Så det är ganska stor aktivitet när det gäller batterilager. Och det lär öka med billigare Na-jon batterier.
Säsongslagring var onekligen inte den bästa beskrivningen för vindkraften, det passar bättre för solkraften i vår region.D djac skrev:
Vet inte om det finns en vedertagen term men kanske månadslagring är mer passande.
Tror inte att det ändrar slutsen dock. Blir orimligt dyrt med ett lager om 8 MW × kapacitetsfaktor 40% × 3 veckor = 70 MWh per varje kraftverk som på marginalen överstiger relgerkraftförmågan.
Stämmer kostnadsberäkningen ovan från Lars blir det med dagens teknik typ 200 miljarder per kraftverk.
Ja herrejösses vilka pengar det blir för industrin. För hushåll däremot verkar det hålla. Hur stor del står hushåll för i en fossilfri värld, 20%?Enligt grafen nedan så får vi (säg) $350 / kWh i investeringskostnad. Säg 10SEK per dollar. Då får vi 525000000 SEK, alltså 525 miljarder kronor (om jag räknat rätt) för 150MWh batteri.
För de pengarna så har man en bra grundplåt i ett nytt kärnkrafverk...
Undrar vad det skulle kosta med en väst-östlig länk istället för följa-solen scenario istället. Finns det kostnader per kilometer transmission?
Jag läste någonstans om att kunna öka vattenkraften med ca 1000MW (som en av våra kärnreaktorer idag) om man uppgraderade gamla turbiner och generatorer.Q qvirre skrev:
Jag är dock inte helt säker på om detta gällde med samma flöden, eller om det samtidigt innebar högre flöden och snabbare tömda magasin.
Eller kanske en kombo.
I nuläget är det dock inte speciellt attraktivt ändå, då flaskhalsen egentligen är ledningarna från norr till söder.
Och det kan inte jag heller.O och en till skrev:
Men det är inte det heller som är frågan, utan det är mer att t.ex. vindkraften ersätter kärnkraften och batterilagring ersätter vind en del vindsvaga dagar här och var.
Förövrigt kan batterier aldrig ersätta någon som helst kraftproduktion.
Eller JA, om de levereras fulladdade, så kan de ersätta kraftproduktion EN gång.
Vår energianvändning är gigantisk, och det är därför ett gigantiskt problem att lagra denna energi också.
Jag har faktiskt lite småsvårt att se hur batterier kan vara en lösning.
Men måste samtidigt inse att det finns ett tidsperspektiv här.
Om 15 år har varenda familj en elbil.
En elbil har ett batteri i storlek att det i princip klarar av husets behov under natten.
Så har jag råd att köpa en bil med 50kWh, så kanske jag också har råd att köpa även 50kWh av de kommande billigare Na-ION-batterierna.
Och skulle jag bo så att solen laddade lite halvvettigt även under vintern, och energibehovet samtidigt inte var så våldsamt, så skulle jag direkt slå till på att gå offgrid.
Nu bor jag för långt norrut i Europa.
Men redan "mitt i Europa, t.ex. Frankrike, mellersta Tyskland osv, så kan det faktiskt börja vara en möjlig lösning.
Och plötsligt kändes det inte lika omöjligt.
Men säsongslagring, nääää, där finns det inget som syns ens vid horisonten, som löser problemet.
Jag tycker fortfarande att denna diskussion tar alldeles för liten hänsyn till hur elanvändningen varierar. Verkligheten är ju, att det är väldigt få timmar per år som vi behöver extremt mycket eleffekt. 2022 -2023 var den maximala effektförbrukningen under en timme 23,6 GW. Men det var endast knappt 300 timmar som vi använde mer än 20 GW. Dessa 300 timmar var dessutom utspridda över 4 månader (16 nov - 10 mars). Den längsta sammanhängande perioden över 20 GW var 18 timmar.
Man bör även notera att sammantaget under de knappt 300 timmar som vi behövde mer än 20 GW exporterade vi drygt 200 GW. Så till och med när vi använder som mest el exporterar vi i genomsnitt 0,7 GW.
Naturligtvis fanns det även timmar då vi importerade el. Sammanlagt 106 timmar, som mest 3,2 GW och totalt 122 GWh.
Under de 106 timmar vi importerade el levererade vindkraften i genomsnitt 3,2 GW, från som minst 0,9 GW till som mest 5,1 GW. Vindkraften ger alltså ett betydande bidrag till vår effektförsörjning, även under de timmar vi behöver allra mest el.
Att bygga ny kärnkraft för att öka våra möjligheter att klara de mest belastade timmarna under året verkar mot denna bakgrund vara extremt kostsamt. Det borde finnas betydligt billigare sätt att klara de sista 3-4 GW som vi behöver under så korta perioder. Förutom lagring av energi i batterier, som vätgas, varmvatten eller i pumpkraftverk för att klara leveransen av effekt finns också goda möjligheter att påverka elanvändningen.
En del av elanvändningen kan flyttas från de timmar då elproduktionen är som lägst i förhållande till behovet till andra timmar. Till en stor del räcker det att flytta användningen från dag till natt; endast vid två tillfällen importerade vi el mer än 12 timmar i sträck. En del av elanvändningen försvinner "automatiskt" när elpriserna blir höga. Under de senaste åren har elanvändningen minskat med 5 procent under de dyraste timmarna och med obligatorisk timdebitering skulle säkert ytterligare elanvändning försvinna.
Slutligen kan man handla upp effektstrypning av vissa användare. De skulle få betalt för att vid behov minska sin elanvändning under kritiska timmar. Innan den nya reaktorn Olkiluoto 3 kunde tas i drift i Finland handlade Fingrid upp en del kompletterande stödtjänster för att kunna klara ett plötsligt bortfall av reaktorns 1600 MW. Upphandlingen innefattade både effektreserver och en del bortkoppling av last. Eftersom vi i de allra flesta fall klarar vårt effektbehov med import de få timmar vår egen elproduktion inte räcker till skulle en sådan bortkoppling inträffa extremt sällan. Det borde därför inte vara alltför dyrt att hitta elanvändare som är beredda att stänga av sin elanvändning vid dessa tillfällen.
Detta resonemang avser dagens elanvändning. Självklart är det så, att om vi vill öka elanvändningen betydligt, så måste vi bygga ut mer elproduktion. Men en betydande del av den ökade elförbrukning som förutses är sådan att den kan anpassas till elproduktionen. Elbilar kan laddas när elen är riklig och billig och produktionen av vätgas kan också anpassas till elpriset. Både elbilsbatterier och vätgas kan dessutom användas för att öka effekttillförseln när eltillgången är knapp och priset tillräckligt högt. Så ökat behov av elenergi behöver inte betyda ett lika stort ökat behov av eleffekt.
Man bör även notera att sammantaget under de knappt 300 timmar som vi behövde mer än 20 GW exporterade vi drygt 200 GW. Så till och med när vi använder som mest el exporterar vi i genomsnitt 0,7 GW.
Naturligtvis fanns det även timmar då vi importerade el. Sammanlagt 106 timmar, som mest 3,2 GW och totalt 122 GWh.
Under de 106 timmar vi importerade el levererade vindkraften i genomsnitt 3,2 GW, från som minst 0,9 GW till som mest 5,1 GW. Vindkraften ger alltså ett betydande bidrag till vår effektförsörjning, även under de timmar vi behöver allra mest el.
Att bygga ny kärnkraft för att öka våra möjligheter att klara de mest belastade timmarna under året verkar mot denna bakgrund vara extremt kostsamt. Det borde finnas betydligt billigare sätt att klara de sista 3-4 GW som vi behöver under så korta perioder. Förutom lagring av energi i batterier, som vätgas, varmvatten eller i pumpkraftverk för att klara leveransen av effekt finns också goda möjligheter att påverka elanvändningen.
En del av elanvändningen kan flyttas från de timmar då elproduktionen är som lägst i förhållande till behovet till andra timmar. Till en stor del räcker det att flytta användningen från dag till natt; endast vid två tillfällen importerade vi el mer än 12 timmar i sträck. En del av elanvändningen försvinner "automatiskt" när elpriserna blir höga. Under de senaste åren har elanvändningen minskat med 5 procent under de dyraste timmarna och med obligatorisk timdebitering skulle säkert ytterligare elanvändning försvinna.
Slutligen kan man handla upp effektstrypning av vissa användare. De skulle få betalt för att vid behov minska sin elanvändning under kritiska timmar. Innan den nya reaktorn Olkiluoto 3 kunde tas i drift i Finland handlade Fingrid upp en del kompletterande stödtjänster för att kunna klara ett plötsligt bortfall av reaktorns 1600 MW. Upphandlingen innefattade både effektreserver och en del bortkoppling av last. Eftersom vi i de allra flesta fall klarar vårt effektbehov med import de få timmar vår egen elproduktion inte räcker till skulle en sådan bortkoppling inträffa extremt sällan. Det borde därför inte vara alltför dyrt att hitta elanvändare som är beredda att stänga av sin elanvändning vid dessa tillfällen.
Detta resonemang avser dagens elanvändning. Självklart är det så, att om vi vill öka elanvändningen betydligt, så måste vi bygga ut mer elproduktion. Men en betydande del av den ökade elförbrukning som förutses är sådan att den kan anpassas till elproduktionen. Elbilar kan laddas när elen är riklig och billig och produktionen av vätgas kan också anpassas till elpriset. Både elbilsbatterier och vätgas kan dessutom användas för att öka effekttillförseln när eltillgången är knapp och priset tillräckligt högt. Så ökat behov av elenergi behöver inte betyda ett lika stort ökat behov av eleffekt.
Jag tror det är här vi alla har lite olika tidshorisont blandat med om vi pratar Sverige eller globalt.B bjorn.abelsson skrev:
För Sverige nu och ett tag framöver är det ju ingen ko på isen.
Om vi däremot helt ska bygga bort all fossil energi i framtiden. Alltså ersätta 80% av jordens energibehov med elektrifiering så blir skalan en helt annan.
Det är intressant tycker jag att se hur det kan lösas. Vad är en ekonomisk och praktisk rimlig global mix i framtiden utan fossil energi.
Att kärnkraften där spelar en viktig roll känns självklart för mig. Men hur proportionerna ser ut i energimixen i såväl Sverige som globalt är intressant att spåna om.
Vadå ? Det planeras ett nytt vattenkraftverk i Lagan vid Käred!
https://laholmstidning.se/samhalle/sydsveriges-storsta-kraftverk-byggs-i-knared/1772
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 623 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 623 inlägg
Lite kvällsunderhållning, genomgång av UKs försök med ny kärnkraft vid Hinkley Point C:
Efter detta och det finska bygget av en liknande reaktor av samma företag känns det som att detta är modellen att satsa på. Nu borde man börja få rutin på denna modell. Så förslagsvis bygger vi exakt samma utan en enda ändring av specen.
Efter detta och det finska bygget av en liknande reaktor av samma företag känns det som att detta är modellen att satsa på. Nu borde man börja få rutin på denna modell. Så förslagsvis bygger vi exakt samma utan en enda ändring av specen.
Finns det verkligen någon som menar att man skall ersätta elproduktion med lagring av el??O och en till skrev:
Jag har väldigt svårt att se motivet till det. Framstår som högst förvirrat. Jag tvivlar starkt.
Så har någon verkligen föreslagit det? Går det i så fall att länka.
-----------------------------------
Säsongslagring har dryftats. Jag har svårt att se motivet till det också.
Jag har i tidigare inlägg visat att man i Tyskland har ungefär samma produktion av sol+vind under en månad.
Dvs så länge el från sol+vind är tillräcklig under en månad så räcker det att lagra max en månad.
Troligen kan man korta ned detta till max 2 veckor. Men veckodata fanns inte tillgänglig.
Vill man säsongslagra är troligen det billigaste att spjälka koldioxid till kol och syre, och sedan bränna kolet för att producera el. Det blir helt koldioxid neutralt. Och produktionen av kol kan göras när elen är billig. Detta är dock inte kommersialiserat än så lönsamheten är oklar, och de folkvalda lär lägga ut ordentliga hinder för att hindra detta. Så man ska inte hålla andan medan man väntar.