Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

[qvirre]

Kan vi bygga ut system, till rimlig kostnad, baserat på vind/sol som kan möta de kraven? Utan lagring (eller en rejäl utbyggnad av våra outbyggda norrlandsälvar, samt stor utbyggnad av våra transmissionledningar från norrland) så är svaret "nej".

Jag håller med dig för det framtidsscenariot här i Norden. Lite mer kan vi krama ut ur det förnybara men inte för att uppnå fossilfritt samhälle.

Jag är däremot inte övertygad att det globalt inte skulle gå att basera på förnybart till ganska hög andel.

 

[lars_stefan_axelsson]

Och att endast ha dyr kärnkraft, men skippa billig vind och sol, tja, det vet jag inte om de som ska köpa elen tycker är så bra.

Ett problem i debatten om kärnkraftens kostnad är att den inte tar avskrivningen med i beräkningen. Kostnaden för kärnkraft är till mycket stor del kapitalkostnad.

Men eftersom dessa verk har livslängder som nu går upp emot 100 år, så kommer de under en mycket stor del av sin livslängd att producera billig el iom att lån betalas av och inflationen knaprar på den ursprungliga investeringskostnaden. (Detta tvärtemot exv. vindkraftverk som är billiga, men inte håller. De levererar alltså till en mer eller mindre fast kostnad.)

Det är bara att se på våra nedlagda verk, de producerade till en mycket billigare penning än nybyggda verk.

Så, som med all investering så är initialkostnaden kanske sur, men det kommer socker efteråt.

 

[djac]

Du har rätt i att det är ett mycket stort antal rörliga delar i ekvationen vilket gör det mycket svårt att sia om framtiden. Flera av dem växelverkar dessutom, t.ex. stora gröna projekt i norr som kräver mycket el. Finns det ingen el blir projekten inte av men blir inte projekten av är det inte lönt att bygga ut generering. Det är en svår nöt att knäcka.

Du har också rätt i att man flera gånger uppskattat ökad energianvändning, vilket sedan inte har inträffat. Även detta är svårt att sia om då vi inte vet vilka saker vi kan energieffektivisera. Däremot vet vi hur mycket fossil energi som används som vi skulle vilja ersätta i t.ex. transporter.

Från energimyndigheten får vi veta att transportsektorn 2023 använde 78 TWh energi, huvudsakligen i form av diesel och bensin. Detta vill vi gärna få bort.

Du påstår också att en normalvilla med solceller och batteri kan klara sig själv stora delar av året. Detta är ett korrekt påstående men missvisande. Normalvillan klarar sig på ovanstående så länge man inte behöver värma upp den. Så fort vi börjar värma pga vintern så klarar vi oss inte längre. Då får vi dessutom inget tillskott av de där batterierna eller solcellerna. Enligt boverket så är bygg- och fastighetssektorns huvudsakliga energiförbrukning just till uppvärmning (73 %). Om vi höftar lite och antar att vi får ett visst tillskott vår och höst i samband med att vi behöver värma så kanske vi landar på 50 % av energiåtgången där solpaneler och batteri inte bidrar. Då är det ytterligare ca 70 TWh energi som ska ordnas fram.

Det hjälper inte att vi har "super abundance" när konsekvensen av "total scarcity" är såpass stor. För att ta ett exempel från min bransch, det hjälper inte att man levererar 100 % syrgas 80 % av tiden, om man levererar 0 % de resterande 20 % av tiden (sammanhängande).

Det som händer med batteri vintertid är att man flyttar förbrukningen från höglasttimmarna till låglast och det torde vara positivt för alla, sen finns det verksamheter och apparater som måste förbruka oavsett men även de gynnas av detta, bättre tillgång, lägre pris.

Jag tror till och med att de enklaste prognoserna av elektrifieringen kommer visa sig grovt felaktiga, man resonerar hela tiden utifrån 1:1, allt måste göras på exakt samma sätt i all oändlighet och det är nog därför som de som gör prognoser drattar på ändan varje gång. Ser framför mig att just transporternas stora förändringar inte kommer vara bytet av energikälla, jag gissar att det totala mönstret kommer förändras väldigt mycket. Just nu far det runt väldigt många tomma ekipage i landet med billiga chaufförer och bilar från lågprisländer, bara för att det är så enormt billigt att fara runt, det tror jag inte kommer fortsätta tex.

Jag tror alla accepterar att Sverige inte är ett typiskt land ur elproduktionshänseende, vi har ingen fossil elproduktion att nämna och det är lätt att bli fatalistisk, för länder med mycket fossilt gör det stor skillnad om man kan ta bort 95% av detta men fnv acceptera de kvarstående 5%.

Vi har ju som tur är ingen elbrist och i takt med att användningen effektiviseras så kommer överskottet att öka, viss produktion tillkomma och detta tillsammans kanske kommer hålla priserna på nivåer så att åtminstone en del av den där elektrifieringen kan hända, för precis som du säger så är hotet om mer dyr produktion totalt preventivt, det kommer bara bromsa elektrifieringen.

 

[lars_stefan_axelsson]

Jag är däremot inte övertygad att det globalt inte skulle gå att basera på förnybart till ganska hög andel.

Hur då? Hur skall de lösa lagringsproblematiken utan vattenkraft? Vi har ofta en romantisk bild av de fattiga massorna som lever i sina lerhyddor och bara behöver lite LED-belysning på kvällen. Men det är en felaktig bild. Man vill i utvecklingsländer ha el till samma saker som vi, dvs betydligt mer effektkrävande tillämpningar, och då krävs det större och mera robusta system.

 

[paralun]

Från energimyndigheten får vi veta att transportsektorn 2023 använde 78 TWh energi, huvudsakligen i form av diesel och bensin. Detta vill vi gärna få bort.

Jo transportsektorn är ju ett av huvudmålen att elektrifiera i vår klimathandlingsplan.

Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2023/12/skr.-20232459


Men med för lite planerbar elproduktion (kärnkraft) och volatila elpriser så får knappast Scania och Volvo fart på försäljningen för en storskalig elektrifiering och inte heller att någon bygger en kostsam laddinfrastruktur för transportfordon.

 

[Mikael_L]

Ett problem i debatten om kärnkraftens kostnad är att den inte tar avskrivningen med i beräkningen. Kostnaden för kärnkraft är till mycket stor del kapitalkostnad.

Ett kanske ännu större problem är att man aldrig tar med kostnaden för alla externaliteter som fossila bränslen har.
Skulle gasen, oljan och kolet idag behöva betala för alla väderkatastrofer, framtida flytt av människor och samhällen (och hela länder), svält, förtidigt avlidna i lungåkommor, och vård osv osv, så skulle vi fått se elpriser som inte ens ryms i våra värsta mardrömmar.

 

[Mikael_L]

I naturen så är fotosyntes 3-6% effektivt, med ett teoretiskt maximum på 11%.

Det var höga siffror.
Jag har hittat mest siffror på 0,5 - 4%.
Och mycket av vår jordbruksproduktion är ännu sämre, vi får 0,25% av årets energi från solstrålning i limpan av vetemjöl.

Men det är lite lurigt här. En del snackar om fotosyntesens verkningsgrad en solig dag på sommaren, medan andra snackar om medelvärdet under ett helt år, och förutom detta beror det ju såklart även på vilken växt som studeras.


Men skulle en syntetisk fotosyntes nå 10% verkningsgrad (vid en perfekt sommardag) så skulle jag kunna fylla takets yta på ena sidan av huset och klara mig året runt.
Mer än så behövs inte här.
Och mer rationellt skulle väl vara att ha 1/2 av ytan med solceller med 20% verkningsgrad (+ några kWh batteri), som ger huset all energi under halva året och sen andra halvan tillverkar bränsle för bruk under vintern.
Och överskottet av el och bränsle kör jag sen mina två bilar på (en eldriven och en ... tja inte fossildriven längre i alla fall), eller en enda hybridbil.

 

[qvirre]

Ni räknar knasigt båda två. Tror jag i alla fall.

Till att börja med, premissen var att fabriken skulle klara nätter och skuggning av moln. Denna premiss ger att det är en kontinuerlig process dygnet runt. Förslaget från någon (var det du qvirre?) var att 150 MWh batterilagring skulle vara tillräckligt. Det ser man direkt att det inte är eftersom det räcker till 45 minuters drift av anläggningen. Ska vi driva vår process även på natten så är det betydligt större energilager som ska till. Snarare kanske 2400 MWh (12 tim x 200 MW, natten är lång där solen lyser bra), men då lägger jag inte till något extra för skuggningen.

Ska vi bara köra dagtid när solen lyser (i genomsnitt 12 tim) och ha marginal för skuggning så kanske 150 MW räcker men det beror på konsekvenserna av att stoppa processen. Är de för höga vill man nog ha mer marginal. Vi kan väl säga två timmars drift (400 MWh) för att ha en nedre gräns.

Om vi då tar l_s_as siffror, som egentligen kommer från NREL om jag inte misstar mig) så tänker jag utgå från kostnaden 2035 för att den är i medeltal $300/kWh vilket blir en lite lättare siffra att räkna med. Översatt till SEK så får vi SEK 3300/kWh (11 kr på dollarn). NREL räknar på ett fyratimmarsbatteri så kostnaden kommer underskattas för ett tvåtimmarsbatteri (nedre gränsen) men överskattas något för ett tolvtimmarsbatteri (övre gränsen). Priset för dessa batterianläggningar blir då

400 MWh: 400 * 1000 * 3300 = 1320 MSEK.
2400 MWh: 2400 * 1000 * 3300 = 7920 MSEK.

Detta är alltså kostnaden för lagring.

För att få el till batterierna måste vi ha solpaneler också. Eftersom jag inte orkar googla så tar jag bara din siffra rakt av qvirre, 8 kSEK/kW, för solpanelsanläggningen.

Vi vill ha 200 MW el till vår process. Vi antar först att processen ska gå dygnet runt, dvs stora batteriet. Först måste vi ha just de där 200 MW till processen, det innebär 200 * 1000 * 8000 = 1600 MSEK paneler. Detta förutsätter 100 % kapacitetsfaktor. Eftersom vi startar varje dag med ett tomt batteri måste vi också ha energi till att ladda batteriet, så vi får lägga på en lika stor park till (jag bortser nu från förluster i laddning). Således 3200 MSEK.

Totalkostnaden för att kunna leverera 200 MW kontinuerligt från solpaneler (med 100 % kapacitetsfaktor under dygnets ljusa timmar) blir alltså 11 120 MSEK.

Om vi bortser från degradering av panelerna och räknar på en livslängd på 15 år (det är vad NREL gör för batterierna, så avviker vi från det får vi nog köpa ett till batteri) så får vi en elkostnad på

200 MW * 24 * 365 * 15 = 26 280 000 MWh
26 280 000 / 11 120 000 = 2,35 kSEK/MWh = 2,35 kr/kWh

Detta är naturligtvis en orimlig beräkning eftersom vi inte kommer ha 100 % kapacitetsfaktor på solpanelerna. Vi måste ta höjd för att det är skuggigt då och då om vi vill ha 200 MW kontinuerligt. Detta innebär antingen ett större batteri och en större park eller multipla solpanelsparker distribuerade geografiskt så att de inte alla är skuggade samtidigt eller en kombination av de två. Vad det kan tänkas kosta är svårare att räkna på och beror på flera faktorer. Således ska siffran ovan ses som en lägstanivå om allt är perfekt. Att bara räkna på att panelerna har en kapacitetsfaktor på 20 % i bästa solläge blir missvisande eftersom jag antar att den kapacitetsfaktorn inkluderar natten, vilket ändå är då vi använder batteriet.

Räknar jag fel?

Tack för att du tog dig tid att kontrollera och resonera. Rejäl blunder från min sida med batterikapaciteten som jag missade att skala upp till hela natten. Jag förstår dock inte fullt ut ditt resonemang kring solcellerna.

Kapacitetsfaktorn 20% är ju en årsmedelsiffra för området och borde därför kunna användas rakt av för denna region. Därav ca 1000 MW solcellspark i mitt exempel (200 MW / 0,2). Det är lite i överkant vid ekvatorn där medelinstrålningen är 7 kWh/m2/dag och det skulle där räcka med ca 700 MW.

Jag gör om beräkningen här nedan för industriscenariot med insatta siffror på allt så det går lätt att kontrollera.

Betänk också att detta är en off-grid lösning. Det är alltså betydligt billigare på systemnivå då den inte behöver någon transmission. Ingen effektavgift, ingen överföringasvgift etc som tillkommer på andra centraliserade kraftkällor som kärnkraft, vattenkraft, vindkraft etc.

För en industri med ett kontinuerligt behov på 200 MW krävs solceller och batterier som tillsammans täcker 4 800 MWh per dag (200 MW * 24h). Livslängden för solceller antas till 30 år och för batterier till 15 år.

Vid ekvatorn är den genomsnittliga solinstrålningen cirka 7 kWh/m2/dag. Detta innebär att varje installerad kW solcellskapacitet producerar i genomsnitt 7 kWh energi per dag under optimala förhållanden.

Solpaneler:
För 4 800 MWh/dag och en solinstrålning på 7 kWh/m2/dag krävs 4800000 kWh / 7kWh / kW=686MW.
Kostnaden är 686 MW * 1000 * 8000 SEK/kW= 5,49 miljarder.

Batterier:
För att täcka nattens behov krävs 200MW * 12 = 2 400 MWh.
Kostnaden är 2 400 MWh * 3 500 sek = 8,4 miljarder SEK

Efter 15 år krävs ett batteribyte för samma kostnad.

Totalkostnad över 30 år
Initial investering: 5,49 + 8,4 = 13,89 miljarder SEK.
Batteribyte efter 15 år: 8,4 miljarder SEK.
Totalt: 13,89 + 8,4 = 22,29 miljarder SEK

Kostnad per kWh:
Under 30 år producerar systemet 4 800MWh/dag * 365 dagar * 30 år = 52,56 miljoner MWh.
Kostnad per kWh: 22,29 miljarder SEK / 52,56 miljoner MWh = 45 öre/kWh.

Det är en minst sagt konkurenskraftig siffra. Fullt medveten om att den är en servettskiss men visar ändå att det är ett möjligt sceanrio i framtiden.

Vad tror ni om det scenariot?

 

[qvirre]

Hur då? Hur skall de lösa lagringsproblematiken utan vattenkraft? Vi har ofta en romantisk bild av de fattiga massorna som lever i sina lerhyddor och bara behöver lite LED-belysning på kvällen. Men det är en felaktig bild. Man vill i utvecklingsländer ha el till samma saker som vi, dvs betydligt mer effektkrävande tillämpningar, och då krävs det större och mera robusta system.

Gjorde en ny ansats till att förklara hur jag tänker med en längre mer utförlig beräkning ovan.

Jag har ingen romantisk(?) bild med endast LED-belysning, det var därför jag tog med Industri som exempel. Jag delar din syn på att deras behov och önskan är densamma. Jag ser hoppfullt på framtiden om de kan nyttja solen lokalt till att bygga välstånd.

För även hushåll med offgrid i häraden 45 öre/kWh är det ju väldigt attraktivt och vore ett väldigt lyft för regionen.

 

[tommib]

Tack för att du tog dig tid att kontrollera och resonera. Rejäl blunder från min sida med batterikapaciteten som jag missade att skala upp till hela natten. Jag förstår dock inte fullt ut ditt resonemang kring solcellerna.

Kapacitetsfaktorn 20% är ju en årsmedelsiffra för området och borde därför kunna användas rakt av för denna region. Därav ca 1000 MW solcellspark i mitt exempel (200 MW / 0,2). Det är lite i överkant vid ekvatorn där medelinstrålningen är 7 kWh/m2/dag och det skulle där räcka med ca 700 MW.

Jag gör om beräkningen här nedan för industriscenariot med insatta siffror på allt så det går lätt att kontrollera.

Betänk också att detta är en off-grid lösning. Det är alltså betydligt billigare på systemnivå då den inte behöver någon transmission. Ingen effektavgift, ingen överföringasvgift etc som tillkommer på andra centraliserade kraftkällor som kärnkraft, vattenkraft, vindkraft etc.

För en industri med ett kontinuerligt behov på 200 MW krävs solceller och batterier som tillsammans täcker 4 800 MWh per dag (200 MW * 24h). Livslängden för solceller antas till 30 år och för batterier till 15 år.

Vid ekvatorn är den genomsnittliga solinstrålningen cirka 7 kWh/m2/dag. Detta innebär att varje installerad kW solcellskapacitet producerar i genomsnitt 7 kWh energi per dag under optimala förhållanden.

Solpaneler:
För 4 800 MWh/dag och en solinstrålning på 7 kWh/m2/dag krävs 4800000 kWh / 7kWh / kW=686MW.
Kostnaden är 686 MW * 1000 * 8000 SEK/kW= 5,49 miljarder.

Batterier:
För att täcka nattens behov krävs 200MW * 12 = 2 400 MWh.
Kostnaden är 2 400 MWh * 3 500 sek = 8,4 miljarder SEK

Efter 15 år krävs ett batteribyte för samma kostnad.

Totalkostnad över 30 år
Initial investering: 5,49 + 8,4 = 13,89 miljarder SEK.
Batteribyte efter 15 år: 8,4 miljarder SEK.
Totalt: 13,89 + 8,4 = 22,29 miljarder SEK

Kostnad per kWh:
Under 30 år producerar systemet 4 800MWh/dag * 365 dagar * 30 år = 52,56 miljoner MWh.
Kostnad per kWh: 22,29 miljarder SEK / 52,56 miljoner MWh = 45 öre/kWh.

Det är en minst sagt konkurenskraftig siffra. Fullt medveten om att den är en servettskiss men visar ändå att det är ett möjligt sceanrio i framtiden.

Vad tror ni om det scenariot?

Nej, så tror jag inte att du kan räkna.

Kapacitetsfaktorn är ju inklusive allt, dvs även att solen går ner på natten. Använder du 20% får du en falskt dålig siffra eftersom du på natten använder det (dyra) batteriet.

Du kan inte heller räkna så att 1 KWp blir 7 kWh energi för att solinstrålningen är 7 kW/m2/dag, det är helt bakvänt och det ser du om du gör en enhetsanalys på det. Jag tror dock att jag missar något här, eller så gör du det. Kvadratmetrarna är inte relevanta egentligen, om man inte har med dem även i panelen.

Vi utgår från NREL igen, de är så nära jag kommer något slags oberoende källa. Bläddrar man ner lite på hittar man kostnad per W fördelat på de olika beskrivna scenarierna. Praktiskt nog väljer de 2035 som år så vi kan använda batterikostnaden rakt av från mitt förra exempel. När man tittar på vad som ingår i priset så hittar man skatter, "grid interconnection" osv där så det kommer inte rakt av kunna användas för detta scenario. Eftersom jag är lite lat (och förkyld) så bestämmer jag att det moderata scenariot får gälla (lagom är bäst) och att vi drar av 11 cent för sånt som vi inte behöver. Det ger priset $1/Wp

Frågar jag ChatGPT (jaja, jag är lat) så säger den att "peak sunk hours" vid ekvatorn är 5-6 timmar per dag. Därur får man då att en panel som vid just de förhållandena producerar 1 kW nominellt kommer producera 5-6 kWh per dag. För att producera 4800 MWh per dag behövs då 960 000 kWp.

Ta kostanden från NREL, som jag fult satte till $1/W installerad och klar panel så blir då kostnanden $1k/kWp -> $960 000 000 för panelerna, installerade och klara. Närmare miljarden dollar, så vi säger 10 miljarder SEK.

Summan blir då snarare 26,8 mdr SEK, vilket ger 51 öre/kWh. Inte någon skillnad i storleksordning mot din beräkning alltså. Det är ett bra pris. I NRELs kostnader för paneler ingår också inverters men dessa har vi redan inkluderat i batterierna så det blir falskt för högt. Du kanske ändå ligger närmare sanningen med 45 öre/kWh.

Men, och det här är ett jättestort men, i detta pris är det inte inräknat något underhåll av solcellsanläggningen och det är inte inräknat någon kapitalkostnad. Priset är en sk. "overnight cost", dvs att man har 26 miljarder att ploppa ner på bordet för att få detta byggt direkt.

Detta är också beräknat på ett bästascenario där man verkligen får in 5 kWh per kWp dagligen, året runt. Dessa förutsättningar existerar sannolikt inte i verkligheten. Vi har ingen marginal för att inte få in den energimängden, inget "reservbatteri" att ta till. En molnig dag kommer sabba kalkylen. För att få mer leveransstabilitet behöver vi mer batterier och de kostar. Dessutom behöver vi mer solpaneler för att ladda dessa batterier.

Så, priset när allt är klart går nog upp en hel del ändå. Det är som sagt också begränsat till ställen där solinstrålningen är hyfsat jämn över året, dvs i praktiken mellan vändkretsarna eller åtminstone inte långt utanför.

 

[lars_stefan_axelsson]

Det var höga siffror.
Jag har hittat mest siffror på 0,5 - 4%.
Och mycket av vår jordbruksproduktion är ännu sämre, vi får 0,25% av årets energi från solstrålning i limpan av vetemjöl.
[...]
Men det är lite lurigt här. En del snackar om fotosyntesens verkningsgrad en solig dag på sommaren, medan andra snackar om medelvärdet under ett helt år, och förutom detta beror det ju såklart även på vilken växt som studeras.

Ja, 3-6% är "teknisk" effektivitet, alltså när solen lyser för fullt på växten. Pss som 20% för solcellen. Tar du med "kapacitetsfaktor" (om man kan tala om det för fotosyntes) så blir den naturligtvis mycket lägre. Särskilt på våra breddgrader.

De lövträd jag tittar ut på just nu har iaf gett upp helt. De har tom slängt "solcellerna" på backen...

 

[Byggmarodören]

Vad tror ni om det scenariot?

Intressanta siffror. Det hade varit intressant se vad utsläppen skulle bli för det också, det är ju viktigt det blir in miljövinst av det i slutändan.
Solceller är runt 40g CO2/kWh över sin livscykel, men jag har ingen aning om hur det ser ut med batterier.

 

[qvirre]

Nej, så tror jag inte att du kan räkna.

Kapacitetsfaktorn är ju inklusive allt, dvs även att solen går ner på natten. Använder du 20% får du en falskt dålig siffra eftersom du på natten använder det (dyra) batteriet.

Du kan inte heller räkna så att 1 KWp blir 7 kWh energi för att solinstrålningen är 7 kW/m2/dag, det är helt bakvänt och det ser du om du gör en enhetsanalys på det. Jag tror dock att jag missar något här, eller så gör du det. Kvadratmetrarna är inte relevanta egentligen, om man inte har med dem även i panelen.

Vi utgår från NREL igen, de är så nära jag kommer något slags oberoende källa. Bläddrar man ner lite på hittar man kostnad per W fördelat på de olika beskrivna scenarierna. Praktiskt nog väljer de 2035 som år så vi kan använda batterikostnaden rakt av från mitt förra exempel. När man tittar på vad som ingår i priset så hittar man skatter, "grid interconnection" osv där så det kommer inte rakt av kunna användas för detta scenario. Eftersom jag är lite lat (och förkyld) så bestämmer jag att det moderata scenariot får gälla (lagom är bäst) och att vi drar av 11 cent för sånt som vi inte behöver. Det ger priset $1/Wp

Frågar jag ChatGPT (jaja, jag är lat) så säger den att "peak sunk hours" vid ekvatorn är 5-6 timmar per dag. Därur får man då att en panel som vid just de förhållandena producerar 1 kW nominellt kommer producera 5-6 kWh per dag. För att producera 4800 MWh per dag behövs då 960 000 kWp.

Ta kostanden från NREL, som jag fult satte till $1/W installerad och klar panel så blir då kostnanden $1k/kWp -> $960 000 000 för panelerna, installerade och klara. Närmare miljarden dollar, så vi säger 10 miljarder SEK.

Summan blir då snarare 26,8 mdr SEK, vilket ger 51 öre/kWh. Inte någon skillnad i storleksordning mot din beräkning alltså. Det är ett bra pris. I NRELs kostnader för paneler ingår också inverters men dessa har vi redan inkluderat i batterierna så det blir falskt för högt. Du kanske ändå ligger närmare sanningen med 45 öre/kWh.

Men, och det här är ett jättestort men, i detta pris är det inte inräknat något underhåll av solcellsanläggningen och det är inte inräknat någon kapitalkostnad. Priset är en sk. "overnight cost", dvs att man har 26 miljarder att ploppa ner på bordet för att få detta byggt direkt.

Detta är också beräknat på ett bästascenario där man verkligen får in 5 kWh per kWp dagligen, året runt. Dessa förutsättningar existerar sannolikt inte i verkligheten. Vi har ingen marginal för att inte få in den energimängden, inget "reservbatteri" att ta till. En molnig dag kommer sabba kalkylen. För att få mer leveransstabilitet behöver vi mer batterier och de kostar. Dessutom behöver vi mer solpaneler för att ladda dessa batterier.

Så, priset när allt är klart går nog upp en hel del ändå. Det är som sagt också begränsat till ställen där solinstrålningen är hyfsat jämn över året, dvs i praktiken mellan vändkretsarna eller åtminstone inte långt utanför.

Jag håller med om att det var optimistiskt att räkna med 7000 kWh/kW. Men du kommer fram till en solcellspark om ca 1000 MW vilket inte är så långt ifrån så låt oss använda den siffran istället.

Det är riktigt att jag bortsåg från underhåll och kapitalkostnad för att förenkla.

För att gå bakvägen och få med detta kan vi utgå från LCOE för solcellsparker:

• Globalt genomsnitt (2024): $0,03–0,06 per kWh (ca 0,33–0,66 SEK per kWh).
• I Europa (inklusive Sverige): $0,04–0,08 per kWh (ca 0,44–0,88 SEK per kWh).
• I solrika områden (t.ex. Mellanöstern): Så lågt som $0,02 per kWh (ca 0,22 SEK per kWh) tack vare bättre solförhållanden.

Det skulle då ge att en park med möjlighet att producera önskad mängd energi får en total kostnad över 30 år inklusive allt på:
52,56 miljoner kWh * 0,22 SEK(LCOE bästa plats) = 11,56 miljarder SEK => 54 öre/kWh. (28,36 sek / 52,56 miljoner kWh).

Att det är begränsat till vändkretsen håller jag med om men det är inget problem som jag ser det. Industrin kan ligga där på optimal plats och sen frakta färdiga produkter precis som idag.

För hushållen är det heller inget problem med geografin. Det bor ca 3-3,5 miljarder människor där.

 

[qvirre]

Intressanta siffror. Det hade varit intressant se vad utsläppen skulle bli för det också, det är ju viktigt det blir in miljövinst av det i slutändan.
Solceller är runt 40g CO2/kWh över sin livscykel, men jag har ingen aning om hur det ser ut med batterier.

Hittar siffror idag på 50-150 g/kWh för batteriparker.

Men det intressanta blir ju om alla våra processer i farmtiden baseras på fossilfri kraft som denna hypotetiska Industri. Då blir det ju inget koldioxidproblem från tillverkning av batterier eller solceller.

 

[paralun]

Jo angående solceller så kontrollerar då Kina marknaden inkl mycket av naturtillgångarna som behövs och "Made in China" är kanske inget säkert kort?

Än mindre med vårt lands klimat och soltimmar och solenergin kannibaliserar ju bara på elproduktionen som behövs den kalla årstiden

--

Norge och Halden går vidare och nu har man hittat en bra placering för SMR reaktorer.
Halden ligger ju även strategiskt mycket bra för en elproduktion.

Kärnkraftverk med små modulära reaktorer planeras i norska Halden
https://www.energinyheter.se/202501...a-modulara-reaktorer-planeras-i-norska-halden

https://www.world-nuclear-news.org/articles/site-identified-for-proposed-halden-smr-power-plant