12 510 läst · 131 svar
13k läst
131 svar
Vem ska betala för att få en infart?
Hamnar ni inte lite snett i diskussionen ?redarn skrev:
Det handlar väl i detta fallet inte om att kommunen vill ta ut en avgift i sig, utan att dom vill att arbetet ombesörjs av deras entrepenör och att kostnaden som sådan läggs på TS (som ju gagnas av denna förbättring) ?
Dvs kommunen tjänar inga pengar på det, men behöver heller inte betala.
Den summan verkar rimlig om man gör det i samband med andra asfaltsarbeten inom kommunen.V Vasilki85 skrev:
TS summa på 50 000 kr känns kraftigt överprisad, men vi har inte sett något foto på platsen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 153 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 153 inlägg
Om kommunen låter utföra tjänsten (med hjälp av en upphandlad entreprenör eller i egen regi) och fakturerar TS för det är det väl i lagens mening en avgift? Och en sådan måste ha stöd i lag.klaskarlsson skrev:Hamnar ni inte lite snett i diskussionen ?
Det handlar väl i detta fallet inte om att kommunen vill ta ut en avgift i sig, utan att dom vill att arbetet ombesörjs av deras entrepenör och att kostnaden som sådan läggs på TS (som ju gagnas av denna förbättring) ?
Dvs kommunen tjänar inga pengar på det, men behöver heller inte betala.
Den summan är för att riva befintlig asfalt, ta bort höga kantstenen som ska ersättas med en låg kantsten, och nytt asfalt. Vi pratar om ca 3,5 bredd och 1,5 djup mot tomgränsen. 50k är väldigt saftigt för en sån liten ingrepp.A AndersS skrev:
Men du måste hålla med om att det blir en hypotetisk diskussion för de mest intresserade?😉Claes Sörmland skrev:
Visst är tråden i juridik, men även här bör kanske det fokuseras på det praktiskt lämpliga!
Låter mer som en kommun som bryr sig om sina lokala.V Vasilki85 skrev:Hej!
Vi hade en infart på 3.5 meter, tidigare ägare verkade inte hade någon bil sista 50 år. Trottoarens kant finns längst hela uppfarten o har ojämnt höjden mellan 0 cm till 15 cm. Konstigt men gatan var ordnat så. Ingen brydde sig att det finns inte ordentligt kapad trottuarkant.
Vi frågade kommunen att vi kan bredda uppfart och fick detta till svar.
""
Nu har jag varit ute och tittat på plats gällande breddningen av garageuppfarten.
Det finns inga konstigheter utifrån trafiksäkerheten, vägmärken, skötsel och annat.
Däremot kommer vi att behöva ta bort kantsten, sänka trottoaren och göra en återställning (lägga ny asfalt).
Det är kostnader som ni kommer behöva ombesörja. Jag har inte gjort en kostnadskalkyl än men i runda drag handlar det om ca 15-17 000 kr. "
"
Nu har vi gjört 7 m uppfart men har samma ojämna kantsten. Inte så smidigt att köra med bilen. Men det duger.
Liten kommun i Östergötland.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 153 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 153 inlägg
Vi tar väl alla aspekter i tråden tänker jag. Det hjälper TS att överväga sina handlingsmöjligheter och belyser situationen för andra som hamnar i samma situation. Och har vi lite tur kanske vi alla som läser och skriver lär oss hur detta fungerar juridiskt så att vi inte bara behöver gissa och känna hur vi tycker det borde fungera framgent.A AndersS skrev:
Trådens kommunmedarbetare verkar vara rätt vilse (eller man har haft personalomsättning) eftersom TS har fått olika besked. Först att TS själv kan sänka trottoaren på den allmänna platsmarken och senare att TS måste betala en avgift till kommunen för att det ska utföras av kommunen. Eller om det nu är så att fakturan ska komma direkt från det av kommunen upphandlade entreprenörsföretaget och gå till TS. Oklart ännu. Bra om TS har detta genomdiskuterat före vidare kontakt med medarbetarna. Kunskap ger makt.
Nja, tycker att det i många av trådarna blir flera frågetecken än praktiska svar till konkret hjälp.😉Claes Sörmland skrev:Vi tar väl alla aspekter i tråden tänker jag. Det hjälper TS att överväga sina handlingsmöjligheter och belyser situationen för andra som hamnar i samma situation. Och har vi lite tur kanske vi alla som läser och skriver lär oss hur detta fungerar juridiskt så att vi inte bara behöver gissa och känna hur vi tycker det borde fungera framgent.
Trådens kommunmedarbetare verkar vara rätt vilse (eller man har haft personalomsättning) eftersom TS har fått olika besked. Först att TS själv kan sänka trottoaren på den allmänna platsmarken och senare att TS måste betala en avgift till kommunen för att det ska utföras av kommunen. Eller om det nu är så att fakturan ska komma direkt från det av kommunen upphandlade entreprenörsföretaget och gå till TS. Oklart ännu. Bra om TS har detta genomdiskuterat före vidare kontakt med medarbetarna. Kunskap ger makt.
Brukar lämna dem efter 100 inlägg.😇
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 153 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 153 inlägg
Juridik är ofta så. Och här har TS hittat en aspekt av fastighetsägande som inte är direkt reglerat i lag. Med det menar jag att det inte finns en direkt beskrivning i PBLs lagtext hur detta ska gå till, hur en utfart från en enskild fastighet till en allmän plats gata ska komma till stånd och vem som som ska göra vad, kan besluta om vad och betala för vad till vem.A AndersS skrev:
Av det skälet har olika kommuner hittat på egna rutiner för detta. Med skakigt lagstöd ska sägas. Googlar man så betonar flera kommuner att alla fastigheter har rätt till en utfart. Någon sådan begränsning saknas det lagstöd för att ha policy kring. Sen betonas att man ska "ansöka" eller "få tillstånd" för en ny eller ändrad utfart. Återigen så saknas lagstöd för det kravet. Någon kommun anger att det är avgiftsfritt att ansöka men att fastighetsägaren kan behöva "betala kostnader". Jag gissar att man har fått smäll på fingrarna från jurist eller domstol som påpekat att det saknas lagstöd för avgifter här och man försöker kringgå lagen genom att kalla avgifterna för att "betala kostnader". En annan kommun förklarar att tillståndsprocessen behövs för kommunens planering, d v s man beskriver de internadministrativa övervägandena för att motivera en tillståndsprövning som saknar lagstöd. En kommun anger istället att man själv kan ändra den allmänna platsen om bara kommunen ger OK på resultatet genom en efterbesiktning. En annan kommun kallar samma åtgärder för skadegörelse och hotar med polisanmälan (lycka till!) och att kommunen kommer att återställa kantstenen. O s v. Det är en kommunal djungel denna lilla fråga.
Tack för all info du ger!Claes Sörmland skrev:Juridik är ofta så. Och här har TS hittat en aspekt av fastighetsägande som inte är direkt reglerat i lag. Med det menar jag att det inte finns en direkt beskrivning i PBLs lagtext hur detta ska gå till, hur en utfart från en enskild fastighet till en allmän plats gata ska komma till stånd och vem som som ska göra vad, kan besluta om vad och betala för vad till vem.
Av det skälet har olika kommuner hittat på egna rutiner för detta. Med skakigt lagstöd ska sägas. Googlar man så betonar flera kommuner att alla fastigheter har rätt till en utfart. Någon sådan begränsning saknas det lagstöd för att ha policy kring. Sen betonas att man ska "ansöka" eller "få tillstånd" för en ny eller ändrad utfart. Återigen så saknas lagstöd för det kravet. Någon kommun anger att det är avgiftsfritt att ansöka men att fastighetsägaren kan behöva "betala kostnader". Jag gissar att man har fått smäll på fingrarna från jurist eller domstol som påpekat att det saknas lagstöd för avgifter här och man försöker kringgå lagen genom att kalla avgifterna för att "betala kostnader". En annan kommun förklarar att tillståndsprocessen behövs för kommunens planering, d v s man beskriver de internadministrativa övervägandena för att motivera en tillståndsprövning som saknar lagstöd. En kommun anger istället att man själv kan ändra den allmänna platsen om bara kommunen ger OK på resultatet genom en efterbesiktning. En annan kommun kallar samma åtgärder för skadegörelse och hotar med polisanmälan (lycka till!) och att kommunen kommer att återställa kantstenen. O s v. Det är en kommunal djungel denna lilla fråga.
Fick fram detta, är det något att gå på?
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) har kommunen ett ansvar att se till att den offentliga infrastrukturen är säker och tillgänglig för alla medborgare. Specifikt hänvisar jag till:
- 2 kap. 4 § i PBL, som anger att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid planläggning och lokalisering av byggnadsverk.
- 8 kap. 9 § i PBL, som kräver att tomter ska ordnas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken eller för personer i omgivningen inte uppstår.
- 12 kap. 1 § i PBL, som påpekar att kommunen ska verka för en från allmän synpunkt lämplig utveckling av byggnadsverksamheten inom kommunen.
- 16 kap. 2 § i PBL, som betonar att byggnadsnämnden ska verka för att undanröja olägenheter för trafiksäkerheten eller för personer i omgivningen till följd av byggnadsverk.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 153 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 153 inlägg
Det är något tokigt med dina laghänvisningar här. De paragrafer som du anger handlar om annat.S Sverker01 skrev:Tack för all info du ger!
Fick fram detta, är det något att gå på?
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) har kommunen ett ansvar att se till att den offentliga infrastrukturen är säker och tillgänglig för alla medborgare. Specifikt hänvisar jag till:
- 2 kap. 4 § i PBL, som anger att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid planläggning och lokalisering av byggnadsverk.
- 8 kap. 9 § i PBL, som kräver att tomter ska ordnas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken eller för personer i omgivningen inte uppstår.
- 12 kap. 1 § i PBL, som påpekar att kommunen ska verka för en från allmän synpunkt lämplig utveckling av byggnadsverksamheten inom kommunen.
- 16 kap. 2 § i PBL, som betonar att byggnadsnämnden ska verka för att undanröja olägenheter för trafiksäkerheten eller för personer i omgivningen till följd av byggnadsverk.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 728 inlägg
Stackars ChatGPT, får den inte va med?