Vem ska betala för att få en infart?

[Sverker01]

hel
Den skulle inte komma in hel.
Med lite hastighet så 😁
( lessen kunde inte låta bli )

1-0 till dej

 

[Fairlane]

Varje fastighet har rätt till en infart, i detta fall räknas det jag har inte som en infart.

Ja, men jag trodde inte det var frågan.
Jag trodde frågan var om kommunen har rätt att kräva att du betalar för det eller inte.
Om det enligt lag skulle vara förbjudet för kommunen att ta betalt, så är det väl förbjudet även om du har en och vill ha en till eller vill flytta på den etc.

 

[MrDizzy]

Men skulle som jag skrev i tidigare post troligen gå loss med en motorkap en kväll och 45grader kapa kantstenen och sen lossas som det regnar om kommunen hörde av sig (vilket jag finner extremt osannolikt)

Iom att kantstenen är kvar och kantstenshöjden är kvar så påverkar man inte vattenavrinning.
Inget ligger ovanpå asfalten (som en kallasfalts/betong-sträng) som påverkar snöröjning.
Visst det kanske inte SER bäst ut... men det är estetiskt.
Och du kommer in och ute med de flesta fordon utan större problem

Varför inte försöka tvinga kommuen?
Ork/Energi. Lättare att hyra en motorkap och fixa själv till liten kostnad än den energi o tid det tar att ev få det gjort rätt väg då kommunen är motvalls

EDIT:
Juridiskt rätt? Tveksamt.
Men o andra sidan efter att ha läst svaren av de som kan denna juridik bättre än mig i tråden, är det tveksamt om komunen har rätt att tvinga dig att anlita att specifikt företag.
Att det företag som används måste kunna uppfylla regler om hur gatsten, trottoar etc ska anläggas är en helt annan sak.
Och det är som sagt ännu mer tveksamt om du "fixat" själv att de bråkar om saken. (som jag ser det)

 

[Hemingway]

En infart i mitt huvud är primärt det som finns på din egen fastighet och där fordon kan parkeras eller köras till ett garage. Jag trodde det var en nedfasning av kantstenen som du saknade? Dvs, du har en fullhög kantsten som övrig trottoar och det stör dig för det gör det mindre smidigt för dig att köra in på tomten.

Kan du inte lägga upp bild så vi får se?

Ps. Det är ingen mänsklig rättighet att komma fram överallt med en Ferrari. Det finns många väggupp som en Ferrari inte klarar oskadd, lite beroende på vi pratar Purosange eller F40 såklart.

 

[Claes Sörmland]

Kommunen har även lagstöd i PBL 6:24-27.

Det är "gatuavgifter" som vi tidigare har diskuterat i tråden. Men en gatuavgift läggs på ett kollektiv fastighetsägare för att ställa gator i ordning. Det är inte riktigt samma sak som diskuteras i tråden.

Kommunen har (enligt ditt resonemang) en skyldighet att anlägga eller förbättra gatan (PBL 6:18) och det är skäligt att den som beställt förändringen av sin egen utfart i sådana fall får betala för den då ingen annan har nytta av just den ändringen.

Gatan är ju redan ställd i ordning så jag tror inte kommunen har någon skyldighet här. Kommunen kan t ex meddela TS att de justerar kantstenarna vid nästa planerade underhåll, kanske om många år. Däremot så förväntas det finnas en samarbetsvilja från kommunens håll. Syftet med ett huvudmannaskap för allmän plats är ju att kommunen ska arbeta för att det fungerar bra för allmänhet och fastighetsägare, inte att jävlas och hindra dem. Det innebär naturligtvis inte att TS kan "beställa" förändringar. Underhållsåtgärderna avgör huvudmannen, kommunen.

Möjligtvis har TS en rätt att själv ordna utfarten (PBL 6:20) tills kommunen ordnar saken och därefter skickar räkningen.

Ja möjligen. Jag tog upp det i början av tråden men är själv tveksam ett detta flyger i rätten.

Men regleringen visar i alla fall lagstiftarens intention - kommunen ska serva fastighetsägarna genom att ställa gatorna i ordning så att fastighetsägarna kan använda dem för utfart. Om kommunen inte gör det förlorar kommunen i det avseendet rådigheten över marken och det står fastighetsägarna fritt att anlägga egen utfart där utan att ersätta kommunen. Det visar i grunden vad det kommunala huvudmannaskapet för gator det handlar om - kommunen ska serva fastighetsägarna.

 

[redarn]

Det är "gatuavgifter" som vi tidigare har diskuterat i tråden. Men en gatuavgift läggs på ett kollektiv fastighetsägare för att ställa gator i ordning. Det är inte riktigt samma sak som diskuteras i tråden. [snip]

"Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist."

Gatan är ju redan ställd i ordning så jag tror inte kommunen har någon skyldighet här. [snip]

Varifrån skulle då kommunen enligt dig ha en skyldighet att göra något alls?

 

[Claes Sörmland]

"Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist."

Ja, då får kommunen gå vägen via gatuavgifter. Jag har inte uppfattat att man har velat gå den vägen i TS fall. Då måste kommunen hävda att man uppfyller lagens kriterier för sådana. T ex kan då kommunen inte välja bort åtgärden, d v s kommunen har en skyldighet att ändra på trottoarens kantsten.

Det ska då också finnas ett kommunalt beslut om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen av kostnaderna, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen. Ett beslut som då TS kan överklaga.

Jag tolkar det mer som vanligt löpande underhåll det handlar om här. Och sådant betalas inte av gatuavgifter. Generellt är det inte alla kommuner som använder gatuavgifter, t ex gör bara 40 av landet 290 kommuner det.

Varifrån skulle då kommunen enligt dig ha en skyldighet att göra något alls?

6 kap. 21 § PBL: "Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för."

Kommunen har alltså en underhållsskyldighet för gatan.

Men missförstå inte, det ger inte TS rätt att "beställa" vissa åtgärder. Kommunen beslutar över allmän plats under sitt huvudmannaskap. Naturligtvis förväntas kommunen i god svensk tradition jobba tillsammans och i dialog med fastighetsägarna för att få samspelet mellan fastigheter och allmän plats att fungera.

 

[Tosel]

Så har jag det just nu, men den går sönder, flyttar på sig och hamnar mitt i vägen.

Kan du inte köpa en Dodge Ram, Hummer h2 eller liknande, kan dom tvinga på dig en ny infart?

 

[TRJBerg]

Låt oss spetsa till situationen: kommunen ställer betonghinder på gatan/trottoaren framför TS tomt/fastighet for ett gatuarbete 6 månader framåt i tiden så det inte går att kommma in med bil av något slag till hans fastighet.
Har TS någon rättighet eller möjlighet att kräva att kommunen gör något för hans access? Är TS enda möjlighet att kommunen av helt egen vilja (p b av TS) åtgärdar detta och sänder en dyr (pga inhandlad entrepenad) räkning till honom? Kan kommunen helt strunta i TS?

 

[Räknenisse]

Juridik är ofta så. Och här har TS hittat en aspekt av fastighetsägande som inte är direkt reglerat i lag. Med det menar jag att det inte finns en direkt beskrivning i PBLs lagtext hur detta ska gå till, hur en utfart från en enskild fastighet till en allmän plats gata ska komma till stånd och vem som som ska göra vad, kan besluta om vad och betala för vad till vem.

Av det skälet har olika kommuner hittat på egna rutiner för detta. Med skakigt lagstöd ska sägas. Googlar man så betonar flera kommuner att alla fastigheter har rätt till en utfart. Någon sådan begränsning saknas det lagstöd för att ha policy kring. Sen betonas att man ska "ansöka" eller "få tillstånd" för en ny eller ändrad utfart. Återigen så saknas lagstöd för det kravet. Någon kommun anger att det är avgiftsfritt att ansöka men att fastighetsägaren kan behöva "betala kostnader". Jag gissar att man har fått smäll på fingrarna från jurist eller domstol som påpekat att det saknas lagstöd för avgifter här och man försöker kringgå lagen genom att kalla avgifterna för att "betala kostnader". En annan kommun förklarar att tillståndsprocessen behövs för kommunens planering, d v s man beskriver de internadministrativa övervägandena för att motivera en tillståndsprövning som saknar lagstöd. En kommun anger istället att man själv kan ändra den allmänna platsen om bara kommunen ger OK på resultatet genom en efterbesiktning. En annan kommun kallar samma åtgärder för skadegörelse och hotar med polisanmälan (lycka till!) och att kommunen kommer att återställa kantstenen. O s v. Det är en kommunal djungel denna lilla fråga.

Om kommunen låter utföra tjänsten (med hjälp av en upphandlad entreprenör eller i egen regi) och fakturerar TS för det är det väl i lagens mening en avgift? Och en sådan måste ha stöd i lag.

Den avgörande frågan för om det är en avgift (i förvaltningsrättslig mening) eller inte är om åtgärden hamnar inom det lagreglerade området eller inte.

Jag kan inte se att något av det som du beskriver gällande en skyldighet att på mer allmän nivå iordningställa och underhålla den allmänna platsen skulle kunna läsas som en skyldighet att tillhandahålla fasat utförande av trottoarkantstenar. Och då blir det helt andra förutsättningar som gäller om man enligt överenskommelse tillåter en förändring som någon önskar, och erbjuder den mot kostnadsersättning. Är det utanför det speciallagsreglerade området så är det inte något problem med förfarandet. Då faller det antingen inom den allmänna kompetensen eller ses förvaltande av den egna egendomen och kräver inte den typen av lagstöd som du talar om.

Det finns ju massor av ställen där det ligger ofasad kantsten samtidigt som det går en inte försumbar mängd regelmässig trafik ut och in. Så det bör inte kunna falla under hindrande av utfart enbart av att stenen är ofasad. Sen kan det så klart komma till situationer där kanten är orimligt hög t.ex. dålig utformning eller skada. Men då blir det snarare ett klagomålsärende än anläggande av utfart det handlar om.

Att PBL i generella termer lägger ett ansvar på kommunen för utförande och skötsel av allmänna platser bör knappast kunna ses som en anvisning om att alla sådana åtgärder med nödvändighet ska ses som myndighetsåtgärder. Det är snarare en rollfördelning i relation till andra parter i planerings- och byggprocesserna som görs. Men inte någon reglering som har till avsikt att styra de interna förhållandena inom den praktiska gatuförvaltningen.

 

[Claes Sörmland]

Den avgörande frågan för om det är en avgift (i förvaltningsrättslig mening) eller inte är om åtgärden hamnar inom det lagreglerade området eller inte.

Jag kan inte se att något av det som du beskriver gällande en skyldighet att på mer allmän nivå iordningställa och underhålla den allmänna platsen skulle kunna läsas som en skyldighet att tillhandahålla fasat utförande av trottoarkantstenar.

Jag menar alltså inte att kommunen har någon skyldighet att just tillhandahålla fasad kantsten för att TS önskar det. Kommunen bestämmer över den allmänna platsens utformning och underhåll, inte TS. Kommunen ansvarar också för att betala för dessa åtgärder man man inte vill nyttja gatukostnader.

Det TS kan förvänta sig av kommunen och som ger vissa nyttigheter för honom är:

1. De principer som PBL ger uttryck för, att kommunen ska ställa i ordning den allmänna platsen så att bland annat fastighetsägaren TS kan använda den som utfart. (6 kap., PBL)
2. TS garanteras i PBL minst nivån att "de ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed." D v s har tomter utfarter med fasad kantsten i kommunen (orten) så ordnas lämpligen även TS utfart så. (6 kap. 18 §)
2. Rätten för TS att ta marken i bruk för utfart utan ersättning om kommunen inte uppfyller 1. (6 kap,. 20§. PBL.)

Och då blir det helt andra förutsättningar som gäller om man enligt överenskommelse tillåter en förändring som någon önskar, och erbjuder den mot kostnadsersättning. Är det utanför det speciallagsreglerade området så är det inte något problem med förfarandet. Då faller det antingen inom den allmänna kompetensen eller ses förvaltande av den egna egendomen och kräver inte den typen av lagstöd som du talar om.

Jag är inte övertygad om att kommunen kan runda upplägget i PBL på detta sätt. Att lyfta ut en viss lagreglerad åtgärd från utförande- och underhållsansvaret av en allmän plats och ta en summa för åtgärdens genomförande och mena att det inte skulle vara en avgift i förvaltningsrättslig mening. Vore intressant med lite rättsfall eller i alla fall kurslitteratur som ger stöd för att detta kan göras lagligt.

Det finns ju massor av ställen där det ligger ofasad kantsten samtidigt som det går en inte försumbar mängd regelmässig trafik ut och in. Så det bör inte kunna falla under hindrande av utfart enbart av att stenen är ofasad. Sen kan det så klart komma till situationer där kanten är orimligt hög t.ex. dålig utformning eller skada. Men då blir det snarare ett klagomålsärende än anläggande av utfart det handlar om.

Om kommunen menar att utfarten inte ska ha fasad kantsten, om man menar att det inte är seden på orten så är det det beslut man har rätt att fatta. Då blir det ingen fasad kantsten utförd av kommunen. Och då inte ens när man en dag lägger om kantstenen, bedömningen på sakliga grunder är ju då att det inte behövs någon fasad kantsten.

Att PBL i generella termer lägger ett ansvar på kommunen för utförande och skötsel av allmänna platser bör knappast kunna ses som en anvisning om att alla sådana åtgärder med nödvändighet ska ses som myndighetsåtgärder. Det är snarare en rollfördelning i relation till andra parter i planerings- och byggprocesserna som görs. Men inte någon reglering som har till avsikt att styra de interna förhållandena inom den praktiska gatuförvaltningen.

Jag uppfattar inte att PBL är skriven i allmänna termer. Tvärt om är PBL väldigt specifik med vad kommunens ansvarar för. Och det beror på att allmän plats och kvartersmark infördes i bygglagstiftningen just för att reglera detta ansvar.

Jag delar din syn att det handlar om den praktiska gatuförvaltningen och relationen till andra parter som t ex fastighetsägaren TS. Det är uppenbart att från gränsen till den allmänna platsen så är det kommunen som ansvarar för att ställa i ordning och sköta den allmänna platsmarken. T ex trottoarens utformning med sin kantsten.

 

[Claes Sörmland]

Låt oss spetsa till situationen: kommunen ställer betonghinder på gatan/trottoaren framför TS tomt/fastighet for ett gatuarbete 6 månader framåt i tiden så det inte går att kommma in med bil av något slag till hans fastighet.
Har TS någon rättighet eller möjlighet att kräva att kommunen gör något för hans access? Är TS enda möjlighet att kommunen av helt egen vilja (p b av TS) åtgärdar detta och sänder en dyr (pga inhandlad entrepenad) räkning till honom? Kan kommunen helt strunta i TS?

Eller om jag förstår andra argument i tråden rätt, att kommunen helt enkelt:

"Ojdå kan du plötsligt inte köra ut från din fastighet [hånleende]. Men vet du vad, vi på kommunens gatukontor kan lyfta ut det lagliga ansvaret att ta bort betonghindren som del av ansvaret för den allmänna platsens ordnande och underhåll om du bara beställer det som en tjänst av oss istället. Vi räknade ut att med full kostnadstäckning för oss så går det på 113 500 kr för dig. Det är alltså ingen avgift i förvaltningsrättslig mening utan bara en praktisk kostnadsfördelning för en tjänst du önskade. Just det ja, du kan inte överklaga något beslut, ett sådant har inte ens fattats i förvaltningsrättslig mening"

Brave new world, så slapp vi kommunalskatt! Detta kan ju tillämpas generellt inom kommunsektorn. Varje enhet får driva in sina egna medel för full kostnadstäckning genom att lyfta ut delar av verksamheten från den som kommunen enligt lag måste genomföra.

Hos regionen: "Jaså, du vill ha utföra en blodtrycksmätning vid hälsokontrollen? Nej vår bedömning är att det gör vi inte inom ramen för en hälsokontroll men om du beställer det vid sidan av för 26 350 kr så kör vi det. Det är alltså ingen avgift utan bara en praktisk medelstransaktion för att driva verksamheten."

 

[cpalm]

Av det skälet har olika kommuner hittat på egna rutiner för detta. Med skakigt lagstöd ska sägas. Googlar man så betonar flera kommuner att alla fastigheter har rätt till en utfart.

Vilket som sagt inte alltid respekteras sen i bygglovsprocessen. Håller med om att detta verkar vara en djungel med oklar rättslig grund.

Är man pragmatisk är nog bästa lösningen att spela med och sedan om man ids överklaga om/när fakturan från kommunen kommer. Så kanske man lyckas driva fram någon rättspraxis.
Det är ändå rimligt att kommunen sköter åtgärder på kommunens mark. Frågan är sedan vem som skall stå för kostnaden.

 

[Nötegårdsgubben]

Låt oss spetsa till situationen:

Är det verkligen en tillspetsning? Min uppfattning är att du snarare blandar in nya saker.

kommunen ställer betonghinder på gatan/trottoaren framför TS tomt/fastighet for ett gatuarbete 6 månader framåt i tiden så det inte går att kommma in med bil av något slag till hans fastighet.

Gick det innan att komma in med bil? TS har ju såvitt känt ingen utfart.

Behöver kommunen tillfälligtvis (sex månader låter väldigt långt i sammanhanget) ställa saker mot en del av en fastighets gräns är det rimligen ok. Är det vid en utfart måste dock utfarten säkras, med en tillfällig utfart, körplåtar eller nåt annat.

Har TS någon rättighet eller möjlighet att kräva att kommunen gör något för hans access?

Nja, enligt väglagen, och kanske i synnerhet p. 7 i dess ikraftträdandebestämmelser, känns det rimligt att TS har rätt till en utfart – det får nog sägas presumeras i de bestämmelserna. Men det är inte detsamma som att någon annan ska bekosta den.

Är TS enda möjlighet att kommunen av helt egen vilja (p b av TS) åtgärdar detta och sänder en dyr (pga inhandlad entrepenad) räkning till honom? Kan kommunen helt strunta i TS?

Nej, kommunen kan sannolikt inte strunta i TS. Och inget talar heller för att den försöker göra det.

Edit: Fick för mig att TS fastighet var äldre än den är. Övergångsbestämmelsen ifråga träffar inte TS, då hans fastighet är nyare än det den bestmmelsen avser. Så då måste man gräva sig ner i vad som gällde mellan 48 och 71 för att säkert veta vilken rätt som finns. Men då ingen vill hindra TS från att låta anlägga en utfart verkar den typen av akademisk övning onödig.

 

[TRJBerg]

Är det verkligen en tillspetsning? Min uppfattning är att du snarare blandar in nya saker.

Gick det innan att komma in med bil? TS har ju såvitt känt ingen utfart.

Behöver kommunen tillfälligtvis (sex månader låter väldigt långt i sammanhanget) ställa saker mot en del av en fastighets gräns är det rimligen ok. Är det vid en utfart måste dock utfarten säkras, med en tillfällig utfart, körplåtar eller nåt annat.

Nja, enligt väglagen, och kanske i synnerhet p. 7 i dess ikraftträdandebestämmelser, känns det rimligt att TS har rätt till en utfart – det får nog sägas presumeras i de bestämmelserna. Men det är inte detsamma som att någon annan ska bekosta den.

Nej, kommunen kan sannolikt inte strunta i TS. Och inget talar heller för att den försöker göra det.

Edit: Fick för mig att TS fastighet var äldre än den är. Övergångsbestämmelsen ifråga träffar inte TS, då hans fastighet är nyare än det den bestmmelsen avser. Så då måste man gräva sig ner i vad som gällde mellan 48 och 71 för att säkert veta vilken rätt som finns. Men då ingen vill hindra TS från att låta anlägga en utfart verkar den typen av akademisk övning onödig.

Om tillspetsningen: jo det är nya saker sett från TS fall. Men vi har ju kommit in på en sidodiskussion om vad kommunen är skyldig att göra och vad kommunen kan debitera fastighetsägaren. Vilket då är två saker.

Jag ser ju en principiell skyldighet (dvs jag tycker så) att kommunen ska möjliggöra aktivt/fysiskt att det finns en rimlig utfartsmöjlighet från fastigheten över kommunens ansvarsområde, dvs i TS fall trottoaren. (Man kanske kan jämföra med att en fastighet i regel inte får bildas om det inte finns en utfart/tillfart.)

Därtill att om det krävs en aktivitet/ändring för just ovanstående inom kommunens ansvarsområde för att uppfylla ovanstående skyldighet så ska kostnaden falla helt på kommunen.
I det här sammanhanget ser jag trottoarkanten kräva aktivitet från kommunens sida då för hög/brant kant avviker från typisk etablerad "vägstandard".