343 620 läst · 4 928 svar
344k läst
4,9k svar
Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)
Hej spikplankaspikplanka skrev:Kan man räkna med att omvandlarna som matar in på elnätet iaf är synkroniserade fasmässigt så att de inte går i motfas på något sätt?
Kirchoffs lag kan dock bli intressant om man sitter ansluten med en längre kabel mellan två inmatande solpanelsanläggningar och transformatorn..
Spänning inom intervallet vid alla inmatningar, stackars vektorsummerande kund.
Ja den inverter som matar in effekt i elnätet från solcellerna är synkroniserade mot elnätet, styrda av elnätets spänning och frekvens. För att mata in eleffekt så ökas spänningen från invertern något tills tillräcklig ström matas in.
Jo, absolut saknas elkraftkunskap. Men också kunskap i styr och reglerteknik. Att flera solcellsanslutningar på en station kan skapa problem är ostridigt. Men i de flesta fall är dessa problem obetydliga. Och uppvägs till stor del av tillförd nätnytta. Det finns sedan case där problemen är större och behöver hanteras. Men att belägga de anslutningarna med höga avgifter är ett förslag baserat på stor okunskap. Växelriktare kan enkelt styras så att problem aldrig uppstår. Den enklaste styrningen som alla vx har, är att de slår ifrån om spänningen lokalt går över 253 volt. Det finns dock möjlighet att reglera ner effekten relativt spänningsnivån, eller frekvensen, eller prisnivån, eller effektuttag, eller en styrsignal från nätägaren (baserad på strömriktning i transformatorn). Det går med andra ord att styra ner solcellsproduktionen innan problem uppstår. Det finns i dag ingen styrsignal att tillgå, men det är ur teknisk synvinkel lätt att lösa. I praktiken är det svårare eftersom det behöver standardiseras. Däremot skulle spänning eller t.o.m prisnivå enkelt kunna användas. Hög spänning eller lågt pris indikerar energiöverskott.M Martin Lundmark skrev:Hej MrDizzy
Det normala när man ansluter en elgenereringskälla till elnätet är att man betalar vad anslutningen kostar och sedan en inmatningsavgift för det man matar in.
En egen kundkategori för de villor som har (installerar) solceller och en inmatningsavgift skulle möjliggöra viss debitering även av de tidigare anslutna.
Här har man hoppat över (blundat för) detta. Jag tror det fattas elkraftkunskap här.
Problemet vore litet om t.ex. bara 1 % av Sveriges villaägare anslöt 10 kW solceller vardera på villataket till sin elservice. Jag uppskattar att problemen med omvänd effektriktning börjar när mer än ca 5% av villaägarna anslutna till samma transformator, ansluter ca 10 kW solceller vardera. Men de varierar naturligtvis.
I euforin som varit om solceller på villatak så har det varit svårt att nå ut med att beskriva den risk med kraftigt ökade elnätskostnader som kan innebära, om vi inte tänker oss för.
Räkningen kommer nu efteråt.
Om vi i stor utsträckning måste bygga om redan byggda och bra fungerande elnät byggda (i mer än 50 år) för en effektriktning (mot villan). Om detta nu framöver innebär stora extra kostnader för alla, då är det knappast något som kollektivet av elanvändare i hus och lägenheter kommer att applådera. Alla dessa har ju inte solceller, eller ens kan skaffa solceller.
Jämför med trafiken. Bötfälla de som kör för fort, eller att få bilisterna att sakta ner
lilytwig skrev:
Hejlilytwig skrev:Jo, absolut saknas elkraftkunskap. Men också kunskap i styr och reglerteknik. Att flera solcellsanslutningar på en station kan skapa problem är ostridigt. Men i de flesta fall är dessa problem obetydliga. Och uppvägs till stor del av tillförd nätnytta. Det finns sedan case där problemen är större och behöver hanteras. Men att belägga de anslutningarna med höga avgifter är ett förslag baserat på stor okunskap. Växelriktare kan enkelt styras så att problem aldrig uppstår. Den enklaste styrningen som alla vx har, är att de slår ifrån om spänningen lokalt går över 253 volt. Det finns dock möjlighet att reglera ner effekten relativt spänningsnivån, eller frekvensen, eller prisnivån, eller effektuttag, eller en styrsignal från nätägaren (baserad på strömriktning i transformatorn). Det går med andra ord att styra ner solcellsproduktionen innan problem uppstår. Det finns i dag ingen styrsignal att tillgå, men det är ur teknisk synvinkel lätt att lösa. I praktiken är det svårare eftersom det behöver standardiseras. Däremot skulle spänning eller t.o.m prisnivå enkelt kunna användas. Hög spänning eller lågt pris indikerar energiöverskott.
Jämför med trafiken. Bötfälla de som kör för fort, eller att få bilisterna att sakta ner
Det hjälper inte problematiken även om solcellsomriktarna slår ifrån om spänningen lokalt går över 253 volt. Spånningen kan ändå bli för hög på vissa platser i elnätet, närmare matande transformator vars elnätspänningsreglering inte fungerar som tänkt.
Dessutom så kommer de som har solsellsanläggningar att bli irriterade om de alltför ofta inte får leverera in elenergi när solen lyser.
Du har inte läst hela inlägget, alt inte förstått. Jag säger inte att frånslag vid 253 v är en lösning.M Martin Lundmark skrev:Hej
Det hjälper inte problematiken även om solcellsomriktarna slår ifrån om spänningen lokalt går över 253 volt. Spånningen kan ändå bli för hög på vissa platser i elnätet, närmare matande transformator vars elnätspänningsreglering inte fungerar som tänkt.
Dessutom så kommer de som har solsellsanläggningar att bli irriterade om de alltför ofta inte får leverera in elenergi när solen lyser.
Växelriktare kan styras att reglera ner. Det kan man nyttja.
Solcellägaren kan ju få välja att betala en hög anslutningsavgift eller att reglera ner.
En hög avgift är sannolikt än mer irriterande. Dessutom så löser en hög avgift inte problemet, men det skulle en nedreglering av effekten från solcellerna, vid behov, göra.
Hejlilytwig skrev:Du har inte läst hela inlägget, alt inte förstått. Jag säger inte att frånslag vid 253 v är en lösning.
Växelriktare kan styras att reglera ner. Det kan man nyttja.
Solcellägaren kan ju få välja att betala en hög anslutningsavgift eller att reglera ner.
En hög avgift är sannolikt än mer irriterande. Dessutom så löser en hög avgift inte problemet, men det skulle en nedreglering av effekten från solcellerna, vid behov, göra.
Avgiften skall finansiera förstärkningen av elnätet sä att kunden kan mata in den eleffekt han ansluter.
Det gäller dessutom att undvuka att vårt elnät får en mängd styrning som kan krångla eller sabboteras av illvilliga krafter.
Det gäller att upprätthålla en stark robusthet i vår elförsörjning
Det finns risk att det blir onödigt dyrt. Som att bygga bort alla kurvor på vägarna för att några vill kunna köra fort, i stället för att sätta upp hastighetsbegränsningsskyltar.M Martin Lundmark skrev:Hej
Avgiften skall finansiera förstärkningen av elnätet sä att kunden kan mata in den eleffekt han ansluter.
Det gäller dessutom att undvuka att vårt elnät får en mängd styrning som kan krångla eller sabboteras av illvilliga krafter.
Det gäller att upprätthålla en stark robusthet i vår elförsörjning
Kan vi inte bara få en uns förnuft i denna kremlologi, många förståsigpåare pekar på kompetensbrist hos nätbolagen, de avser då personal med elkraftskunskap, så kanske det är eftersom det påpekas titt som tätt.
En kompetens det absolut inte är brist på är ekonomer och PR-strateger, vi måste med andra ord räkna med att deras skicklighet inom att spela systemet till sin ekonomiska fördel är på topp, det ser vi också dels på de evigt stigande debiteringarna och dels på den, trots koncernbidrag, internräntor och andra knep, så väldigt goda ekonomin.
Man måste därför betrakta alla utspel från branschen som slutar med att de måste ytterligare få in mer pengar i ljuset av detta, lite som när Trump påpekar ständiga rekordstorlekar på sin åskådarskaror, med en i sammanhanget rimlig misstänksamhet. Det behöver såklart inte vara falskt, Trump KAN ha många åskådare, men eftersom bägge är notoriska med sina påståenden så är det nog klokt att inte köpa detta rakt av.
En kompetens det absolut inte är brist på är ekonomer och PR-strateger, vi måste med andra ord räkna med att deras skicklighet inom att spela systemet till sin ekonomiska fördel är på topp, det ser vi också dels på de evigt stigande debiteringarna och dels på den, trots koncernbidrag, internräntor och andra knep, så väldigt goda ekonomin.
Man måste därför betrakta alla utspel från branschen som slutar med att de måste ytterligare få in mer pengar i ljuset av detta, lite som när Trump påpekar ständiga rekordstorlekar på sin åskådarskaror, med en i sammanhanget rimlig misstänksamhet. Det behöver såklart inte vara falskt, Trump KAN ha många åskådare, men eftersom bägge är notoriska med sina påståenden så är det nog klokt att inte köpa detta rakt av.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 006 inlägg
Från NyTeknik 17 september:
"I dag får den som installerar solceller en skattereduktion på 20 procent. Från och med den 1 juli nästa år sänker regeringen och Sverigedemokraterna nivån till 15 procent, som en del av budgetförslagen för 2025.
I ett pressmeddelande skriver regeringen att man anser att behovet minskat av att stimulera efterfrågan på solceller.
Visst, subventionerna ska inte finnas för evigt, håller Anna Werner med om. Men det var inte länge sedan som samma regeringen höjde skattereduktionen på solceller från 15 till 20 procent.
– Att hatta fram och tillbaka med subventionerna är dåligt och skadar näringslivet, enligt branschorganisationen. Och det är märkligt att beskedet kommer från en regering som brukar måna om näringslivet, tycker Anna Werner.
Dessutom blir det mindre lönsamt för privatpersoner att sälja el från sina solceller eftersom skattereduktionen på försäljningen tas bort den 1 januari 2026.
Det kan medföra att hushållens intresse för att installera batterier ökar, tror Anna Werner. Den skattereduktionen på 50 procent blir kvar." (min fetning ovan)
Är det någon som vet något mer om att "skattereduktionen på försäljningen tas bort den 1 januari 2026"?
Jag har inte hunnit googla (mea culpa). Är det 60-öringen som ryker då?
"I dag får den som installerar solceller en skattereduktion på 20 procent. Från och med den 1 juli nästa år sänker regeringen och Sverigedemokraterna nivån till 15 procent, som en del av budgetförslagen för 2025.
I ett pressmeddelande skriver regeringen att man anser att behovet minskat av att stimulera efterfrågan på solceller.
Visst, subventionerna ska inte finnas för evigt, håller Anna Werner med om. Men det var inte länge sedan som samma regeringen höjde skattereduktionen på solceller från 15 till 20 procent.
– Att hatta fram och tillbaka med subventionerna är dåligt och skadar näringslivet, enligt branschorganisationen. Och det är märkligt att beskedet kommer från en regering som brukar måna om näringslivet, tycker Anna Werner.
Dessutom blir det mindre lönsamt för privatpersoner att sälja el från sina solceller eftersom skattereduktionen på försäljningen tas bort den 1 januari 2026.
Det kan medföra att hushållens intresse för att installera batterier ökar, tror Anna Werner. Den skattereduktionen på 50 procent blir kvar." (min fetning ovan)
Är det någon som vet något mer om att "skattereduktionen på försäljningen tas bort den 1 januari 2026"?
Jag har inte hunnit googla (mea culpa). Är det 60-öringen som ryker då?
Någon som kan tänka sig skriva ihop en latmanual för hur-man-fixar-momsen-för-solenergin?
Det kommer skapas massor med smarta lösningar. Allt från dela nät med grannen, batterilagring, ladda grannarnas bilar,bryta crypto, stänga av solcellerna, obstruera, rösta på MP… mm mm.spikplanka skrev:
SD regeringen gjorde ett stort misstag här…
De värsta "misstagen" är väl att tillåta privara lågspänningsnät utan nätkoncession samtidigt som subventionerar batterier med 50 %. Och förstås tar bort 60 öringen.
Det är nästan som man VILL att folk ska koppla bort sig från det allmänna elnätet.
Låter som att det kan komma rullande elavbrott till höst, då kan det kanske ta fart.
Det är nästan som man VILL att folk ska koppla bort sig från det allmänna elnätet.
Låter som att det kan komma rullande elavbrott till höst, då kan det kanske ta fart.
Det finns fortfarande ingen större ekonomi i batterier. Visst, vissa kan få positivt resultat av dessa om de redan har solpaneler, bor i SE4 och har en otrevlig modell för effekttaxa. Men hur många är de då?