H HenrikHuslöse skrev:
Mikroproducenten får inte mata ur mer än 253V. Det som händer är att effekten begränsas och strömmen sjunker.

Då minskar förlusterna i kabeln eftersom strömmen i kabeln minskar.
Hej HenrikHuslöse

Naturligtvis så finns en begränsning vid 253V

I ”Ett starkt förenklat exempel” räknade jag med enkla siffervärden.

Att mikroproducenten inte får inte mata ur mer än 253V räddar nog många från överspänning soliga sommardagar i distributionsområden.

I praktiken så innebär dock det dubbla spänningsfallet vid två effektriktningar i distributionsnät att reglerutrymmet minskar.

I exemplet så kunde jag skriva 253 V vid transformatorn, vid en effektriktning, utan att spänningen blir för hög, eftersom spänningen faller från transformatorn (faller i effektriktningen).

Vid dubbla effektriktningar så får man rimligen lägga spänningen vid transformatorn lägre (minskat reglerutrymme) så att inte mikroproducenter klagar på för hög spänning och att solcellsproduktionen kopplas från.

Det minskdet reglerutrymmet kan då bli en anledning till att elnätsbolaget behöver bygga om (förstärka) distributionsnätet.
 
Redigerat:
  • Gilla
GK100 och 1 till
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Det som händer är just att villaområdet nettoexporterar effekt.
Det är i sig inget bekymmer för det blir i alla fall lägre effektförluster för nätägaren när man tar effekten till hyreshusområdet från det närliggande villaområdet, i stället för från Harsprånget.
En transformator har en impedans. När man skickar el åt något håll genom den blir det ett spänningsfall. Om effekten man skickar genom transformatorn är en stor del av transformatorns kapacitet kan det bli ett betydande spänningsfall.

Så länge man håller sig till att leverera solkraft på sin sida om transformatorn är det inget problem.
 
G
D djac skrev:
Spelar ingen roll varför, skulle det vara bättre om man inte kunde tjäna in dem? Det är samma anledning till varför du har isolering i din bostad, det är så det funkar och det är också bra, toppen rent av.
Jo, det spelar stor roll då ev inkomst är subventionerad och inte ger ett skvatt när energi behövs mest. Jag har isolerat utan subventioner, allt med full moms och ingen ROT, ger nytta på vintern, kan inte jämföras.
 
  • Gilla
bakterie och 1 till
  • Laddar…
H HenrikHuslöse skrev:
En transformator har en impedans. När man skickar el åt något håll genom den blir det ett spänningsfall. Om effekten man skickar genom transformatorn är en stor del av transformatorns kapacitet kan det bli ett betydande spänningsfall.

Så länge man håller sig till att leverera solkraft på sin sida om transformatorn är det inget problem.
Fast det är nog inte där problemet är som Martin lyfter fram.

Säg att det är dimensionerat så att trafon ger 230+x V på sin sekundärsida. (Vad x är kan variera mellan områden).
Och att då den villa som är längs bort får 230 V. Spänningsfallet dit är då x V.

För att villaområdet skall kunna exportera till hyreshusområdet över 400V så måste då sekundärsidan upp till 230+x+y V. Då exporterar området.
Och det kan då leda till att villan längst bort åker upp till ca 230 +2x+y V. Överförenklat. Och är då 2x+y för mycket så behöver nätägaren göra något.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej HenrikHuslöse

Naturligtvis så finns en begränsning vid 253V

I ”Ett starkt förenklat exempel” räknade jag med enkla siffervärden.

Att mikroproducenten inte får inte mata ur mer än 253V räddar nog många från överspänning soliga sommardagar i distributionsområden.
Spänningsbegränsningen liksom frekvensbegränsningen i växelriktarna finns ju där av den anledningen. Nätägaren måste ta hänsyn till vilken påverkan alla generatorer, växelriktare, transformatorer och mer exotiska inslag som synkronkompensatorer har på ett elnät. Kopplar man in eller ur ett kraftverk påverkar man flera parametrar. Därför görs det omfattande systemstudier när man bygger nya kraftledningar eller kraftverk.
M Martin Lundmark skrev:
I praktiken så innebär dock det dubbla spänningsfallet vid två effektriktningar i distributionsnät att reglerutrymmet minskar.
Det minskade spänningsfallet (inte dubbla) påverkar reglerutrymmet om man förlitat sig på att det alltid finns en viss belastning på nätet.
M Martin Lundmark skrev:
Vid dubbla effektriktningar så får man rimligen lägga spänningen vid transformatorn lägre (minskat reglerutrymme) så att inte mikroproducenter klagar på för hög spänning och att solcellsproduktionen kopplas från.

Detta kan då bli en anledning till att elnätsbolaget behöver bygga om (förstärka) distributionsnätet.
Blir spänningen för hög får solkraftproducenterna sälja mindre. Det är ju ingen rättighet att sälja el när den inte efterfrågas. Det är inte konstigare än att Harsprånget sänker produktionen när efterfrågan saknas.

Solkraftproducenterna får helt enkelt solidariskt acceptera att de begränsas vid vissa tider.

Å andra sidan är det ingen rättighet för elnäten att neka solkraft med argumentet att elnätet måste byggas om.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
G OMathson skrev:
Jo, det spelar stor roll då ev inkomst är subventionerad och inte ger ett skvatt när energi behövs mest. Jag har isolerat utan subventioner, allt med full moms och ingen ROT, ger nytta på vintern, kan inte jämföras.
60 öringen är dock ingen subvention. Det handlar om att egenproducerad el inte beskattas.

Det är bara Nordkorea-kommunster som menar att avsaknad av beskattning är subvention. Sedan kanske du inte avsåg 60-öringen. Men det övriga är också i paritet med skattereduktion.


Det där med "behövs mest" är lite bisarrt. Det produceras så mycket "som behövs" hela tiden.

Skriv i stället: "när försäljningsvolymen är som högst". Då stämmer det i alla fall.
 
  • Gilla
Erikdenlille och 2 till
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Fast det är nog inte där problemet är som Martin lyfter fram.

Säg att det är dimensionerat så att trafon ger 230+x V på sin sekundärsida. (Vad x är kan variera mellan områden).
Och att då den villa som är längs bort får 230 V. Spänningsfallet dit är då x V.

För att villaområdet skall kunna exportera till hyreshusområdet över 400V så måste då sekundärsidan upp till 230+x+y V. Då exporterar området.
Och det kan då leda till att villan längst bort åker upp till ca 230 +2x+y V. Överförenklat. Och är då 2x+y för mycket så behöver nätägaren göra något.
Om impedansen i transformatorn till exempel 4% så kommer man vid märkeffekt att behöva ha en spänning som är mellanspänningen x transformatorns omsättningstal + 4%. Det är inte det nätet är avsett för.

Tanken med solkraft är inte att förvandla villaområden till kraftverk. Lokalt fungerar det.
 
G
D daVinci skrev:
60 öringen är dock ingen subvention. Det handlar om att egenproducerad el inte beskattas.

Det är bara Nordkorea-kommunster som menar att avsaknad av beskattning är subvention. Sedan kanske du inte avsåg 60-öringen. Men det övriga är också i paritet med skattereduktion.


Det där med "behövs mest" är lite bisarrt. Det produceras så mycket "som behövs" hela tiden.

Skriv i stället: "när försäljningsvolymen är som högst". Då stämmer det i alla fall.
Egenproducerad el använder man själv och den beskattas inte. Som ytterlighet, 60 öre vid minus pris? jo jag anser att 60 öringen är en subvention, du gör det inte, ok.
"Behövs" många vill ha varmare inne på vintern men det är "för dyrt"/anser sig inte ha råd och då hjälper inte solceller alls. Grönt rot, bidrag batterier, administrativa kostnader osv
 
D
G OMathson skrev:
Jo, det spelar stor roll då ev inkomst är subventionerad och inte ger ett skvatt när energi behövs mest. Jag har isolerat utan subventioner, allt med full moms och ingen ROT, ger nytta på vintern, kan inte jämföras.
Jag gillar inte heller subventioner men eftersom all energi är subventionerad så väljer jag att reagera mot de som är mest subventionerade och sämst, inte mot de som är minst subventionerade och bäst.

I övrigt så kan du tacka de som köpt solceller så att du kan köpa billigare el delar av dygnet och året iaf.
 
  • Gilla
Harald Blåtumme
  • Laddar…
G
D djac skrev:
Jag gillar inte heller subventioner men eftersom all energi är subventionerad så väljer jag att reagera mot de som är mest subventionerade och sämst, inte mot de som är minst subventionerade och bäst.

I övrigt så kan du tacka de som köpt solceller så att du kan köpa billigare el delar av dygnet och året iaf.
Och nu va vi där igen... hur subventioneras fossilt i Sverige?
Nej, jag tackar inte då solceller, batterier osv gör så att det riktigt problemen inte kommer upp till ytan.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
H HenrikHuslöse skrev:
Om impedansen i transformatorn till exempel 4% så kommer man vid märkeffekt att behöva ha en spänning som är mellanspänningen x transformatorns omsättningstal + 4%. Det är inte det nätet är avsett för.

Tanken med solkraft är inte att förvandla villaområden till kraftverk. Lokalt fungerar det.
Hej HenrikHuslöse

I området där jag bor är vi 28 abonnenter anslutna till en 10/0.4 kV distributionstransformator. Det innebär ca 17 kVA och 25 A per hus. Månaderna juni, juli och augusti 2022 använde jag ca 1635 kWh d.v.s. ca 750 W i genomsnitt.

Om vi antar att alla 28 villaägare anslutna till samma 500 kVA transformator har samma effektbehov som mitt hus under dessa tre sommarmånader då blir det totalt effektbehov på ca 21 kW (ca 30 A).

Om villaägarna här installerar solceller på totalt mer än 21 kW (ca 30 A) då vänder effektriktningen genom transformatorn en solig sommardag.

Om vi nu säger att en solcellsanläggning är på ca 10 kW, då vänder effektriktningen genom transformatorn som matar mitt område en solig sommardag, om mer än två villor (2/28= 7,14%) ansluter solceller.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej HenrikHuslöse

I området där jag bor är vi 28 abonnenter anslutna till en 10/0.4 kV distributionstransformator. Det innebär ca 17 kVA och 25 A per hus. Månaderna juni, juli och augusti 2022 använde jag ca 1635 kWh d.v.s. ca 750 W i genomsnitt.

Om vi antar att alla 28 villaägare anslutna till samma 500 kVA transformator har samma effektbehov som mitt hus under dessa tre sommarmånader då blir det totalt effektbehov på ca 21 kW (ca 30 A).

Om villaägarna här installerar solceller på totalt mer än 21 kW (ca 30 A) då vänder effektriktningen genom transformatorn en solig sommardag.

Om vi nu säger att en solcellsanläggning är på ca 10 kW, då vänder effektriktningen genom transformatorn som matar mitt område en solig sommardag, om mer än två villor (2/28= 7,14%) ansluter solceller.
Om man stryper växelriktarna under de timmar som de genereras för mycket el, vilket är tekniskt möjligt dock inte implementerat av nätägarna, så fungerar det. Det finns ju många timmar under året där solcellerna producerar 50% eller 20% av märkeffekten. Dessutom kan de riktas i olika väderstreck och på så sätt förskjutas i tid.
 
H HenrikHuslöse skrev:
Om man stryper växelriktarna under de timmar som de genereras för mycket el, vilket är tekniskt möjligt dock inte implementerat av nätägarna, så fungerar det. Det finns ju många timmar under året där solcellerna producerar 50% eller 20% av märkeffekten. Dessutom kan de riktas i olika väderstreck och på så sätt förskjutas i tid
Hej HenrikHuslöse

Vad krävs, av villaägaren respektive av nätägaren för att de växelriktare som idag är installerade förses med ”strypning” av växelriktarna under de timmar som effektflödet växlar riktning?
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej lilytwig

Problemet uppstår i praktiken i distributionsnät (som är byggda för bara en effektriktning) och med den automatiska spänningsreglering placerad på spänningsnivån ovan för de 10 kV som matar de distributionstransformatorer (10/0.4 kV) som sitter närmast villorna.

Ett förenklat exempel.

Det kan vara ca 10 st (10/0.4 kV) distributionstransformatorer kopplade till en enda transformator med lindningskopplare som samtidigt justerar spänningen till dessa ca 10 st (10/0.4 kV) distributionstransformatorer som matar villor.

Dessa (10/0.4 kV) distributionstransformatorer har visserligen möjlighet att justera omsättningen (i fasta steg). Men detta kan bara ske i strömlöst tillstånd och distributionstransformatorerna kan i normalfallet vara kopplade med olika omsättning. Detta bland annat beroende på vilka kabellängder som är anslutna till dessa distributionstransformatorer och hur belastningen ser ut och varierar.

Omsättningen justeras normalt alltså i dessa distributionstransformatorer så att spänningen blir 400 V (huvudspänning) vid alla villorna. Vid ökat effektuttag till villorna då blir det spänningsfall i kablar och transformatorer. Reglertransformatorn på nästa spänningsnivå kan då justera spänningen som matar samtliga distributionstransformatorer så att nivån åter blir nära 400 V (huvudspänning) vid alla villorna.

Vänder du effektriktningen (matar från solceller in eleffekt från en villa till elnätet) då höjs spänningen vi den villan (annars kan inte strömmen och eleffekten vända riktning). Denna spänningshöjning kan inte den automatiska spänningsregleringen på nästa nivå justera för på ett bra sätt, utan att samtidigt förändra spänningsnivån vid alla villor.

Om vissa villor matar in effekt (och lokalt höjer spänningen i vissa kablar i distributionsnätet) och andra villor tar ut effekt (och lokalt säker spänningen i vissa kablar i distributionsnätet) då höjs spänningsnivån på vissa ställen i distributionsnätet till villorna, samtidigt som spänningsnivån minskar i andra ställen i distributionsnätet till villorna.

Sammantaget så innebär det att vända effektriktningen i distributionsnätet, att man kan vara tvungen att förstärka det redan byggda distributionsnätet. Detta kan till exempel ske genom att gräva upp kablar och lägga ned andra grövre kablar samt att byta ut eller öka antalet transformatorer. Detta innebär ökade förtida kostnader för elnäten
M Martin Lundmark skrev:
Hej djac

Jag förstår inte hur du behandlar området ekonomi

Många av dagens distributionstransformatorer sitter ute i snö och regn med temperaturer rimligen mellan +/- 30 grader (ibland mer). Skall du förse dessa med elektronik för styrning och automatisk omkoppling) som skall skyddas blir det stora nya kostnader som skall betalas av de som använder elnäten tex villaägare.

Om kostnaden att förse transformatorer med lindningskopplare skulle fördubbla kostnaden, vid inköp och installation. Dessutom innebära en dramatiskt minskad livslängden (som idag ofta kan vara 50 år eller längre för dagens distributionstransformatorer) samt fler strömavbrott. Hur kan du motivera den utvecklingen och den kostnadsökningen för oss som använder elnäten.

Det vi skriver här gör vi för att hjälpa till att bättre förstå elkraftfrågor.
Håller med om att ett förändrat sätt att använda nätet kan innebära kostnader. Men det finns ingen anledning att ta något worst case scenario som vardagsexempel. När någon ansöker om att installera solceller så får nätägaren kolla på om det skapar konsekvens i nätet som påkallar omedelbar uppgradering. Om det inte gör det så är det fine. Om uppgradering krävs så får kunden besked om att han får vänta.
Osäker på hur länge men har något minne av 2 år, men det kan vara fel.
Hur kostnaderna ska fördelas är inte helt enkelt.
Tillkommande lokal energi skapar både nytta och onytta. Elenergi är en viktig del av olika lösningar på de utmaningar vi står inför. Vi får finna oss i att vara med och betala för alternativen är mångdubbelt värre.
H HenrikHuslöse skrev:
Om man stryper växelriktarna under de timmar som de genereras för mycket el, vilket är tekniskt möjligt dock inte implementerat av nätägarna, så fungerar det. Det finns ju många timmar under året där solcellerna producerar 50% eller 20% av märkeffekten. Dessutom kan de riktas i olika väderstreck och på så sätt förskjutas i tid.
Om man med "för mycket el" menar när spänningen på Vx når 253 V, så finns den begränsningen inbyggd. Utmatningsspänningen är ju vid Vx och om den är hög så är utmatad effekt också hög liksom spänningfallet uppströms.
Den medgivna märkeffekten är också begränsande. Det är ju nätägaren som godkänt nivå på märkeffekt, och bör ju ha räknat på det.
5% av landets villor har solceller. I SE1 och SE2 är det <0.5%. I SE4 är det 10%.
Utmatad effekt är 3% av totalen. Om man räknar på drygt halva året och knappt 10 tim/dygn så blir det 4ggr upp, dvs 12%.
Lokalt i SE4 kan det nog bli problem på vissa ställen under "peak hours".

Det brukar snabbt spridas på nätet då någon känner sig kränkt av vadsomhelst.
Vi har hört om de som nekats solceller pga försvarets krav och de som "glömt" föranmälan, men det är tunt med case som handlar om att man blivit nekad. Men de finns säkert sådana också.
Jag ser absolut att det kan uppstå behov av modernisering av nätet, och att det kostar. Jag är med på att ta min del av det.

Däremot så tycker jag att taxorna borde vara utformade på ett sådant sätt att de motverkar problemen. Det borde kosta att förbruka under höglast tid, men som det är nu så kostar hög förbrukning lika mycket under låglast tid. Det skulle kunna vara en timpristaxa även för nätet.
 
  • Gilla
Harald Blåtumme
  • Laddar…
M Martin Lundmark skrev:
Hej HenrikHuslöse

Vad krävs, av villaägaren respektive av nätägaren för att de växelriktare som idag är installerade förses med ”strypning” av växelriktarna under de timmar som effektflödet växlar riktning?
Funktionen finns inbyggd i moderna växelriktare. Växelriktaren behöver dock informationen från nätägaren överförd genom ett gränssnitt som den förstår (till exempel RS-485). Det kräver en produkt som jag inte tror tillhandhålls idag. De befintliga mätarna är avsedda för enskilda installationer.

Motsvarande system där man lastbalanserar mot transformatorn istället för den enskilda servisen går naturligtvis att använda på förbrukningssidan också så att värmepannor och elbilsladdare blockeras när den sammanlagda lasten är för hög. Det har tidigare funnits system för rundstyrning i flera svenska elnät sedan 1970-talet.

Ett modernt system kräver dock att nätägaren har fjärravlästa elmätare hos kunderna och informationen om vilken transformator respektive kund är kopplad mot. Om man bara har lokalt avlästa elmätare eller saknar dokumentation över hur det egna nätet är uppbyggt blir detta omöjligt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.