86 381 läst · 868 svar
86k läst
868 svar
Varför bergvärme?
Kentvirulent skrev:
Borrade och installerade bergvärme i befintligt vattenburet system med elpanna. Kostnaden var 196 000 - 60 000 i statligt bidrag (136 000).Kentvirulent skrev:Grannen med en villa byggd 1978 150 kvm med direktverkande el tog in offert på att dra vattenburet och sätta in bergvärme.
Offerterna hamnade på 350-400k ink allt.
Alternativet är att sätta in 2 llvp som andra grannar med liknande hus gjort. Dessa bränner runt 16-17k kwh per år och kostar cirka 50k att sätta in. Med bergvärme beräknas grannen hamna på cirka 12k kwh per år.
Det kostar alltså 300k mer att sätta in bergvärme. Med ett snittpris på 2kr per kwh är besparingen runt 10k per år.
Räntekostnad för 300k per år är 6,3k efter avdrag.
Nettobesparingen på bergvärmen vs 2 llvp är alltså 3,7k per år.
Bergvärme kräver också en massa jobb, bygglov, att tomten blir totalt demolerad. Borrandet kan dessutom orsaka sättningar i kåken som inga försäkringar täcker. Det kan också vara så att hålet fungerar dåligt, att grannarnas bergvärme stör etc
En bergvärmepump håller i 15-20 år sen får man snällt punga upp med 150k till för installation av en ny.
Rent ekonomiskt verkar ju bergvärme värdelöst för en normal kåk? Jag förstår om man har 250 kvm och pool men annars verkar det kasst?
300k kan man istället lägga på börsen med 7% avkastning.
Att konvertera kåken till vattenburet verkar ju helt generellt vara en meningslös investering?
Allt verkar bygga på att man ev ökad upp fastighetens värde så mycket att man får tillbaka allt vid en försäljning?
Är jag fel ute?
Förbrukning på villan på ett helt år 8997 kWh varav 4300 på värme och vatten och ca 1000 på gammal ftx (går ner till närmare 0 när vi måste byta).
Tidigare förbrukning var ca 25 000 kWh. Vet inte vad förbrukningen hade varit med llvp. Förra vintern var ju kallare än snittet också på vår ort.
Banken har uppskattat värdeökningen med ca 100 000 kr.
Jag tror att vår investering med energiomvandlingsbidragen gör den ekonomiskt försvarbar. Sen är det möjligt att luft/vatten hade fungerat lika bra för drygt halva priset.
Redigerat:
för 4 msek får du nätt och jämt ett radhus i Stockholm utan att portar sprängs och kulor viner.J JohanLun skrev:Jojo, då får man väl ändra planerna.
Men nu är vi ju där igen. Har man ett hus helt utan vattenburet kanske man väljer luft. Har man redan radiatorer så kanske man inte river upp alla golv. Bygger man nytt så väljer man kanske nåt annat.
Om man inte köper ett hus för 20M utan för 10M så borde man ju klara att skilja sig, om man HADE kunnat köpa för 20. Samma gäller väl då om man köper för 4 om man har råd med 8... Då borde ena parten kunna ta över huset. Sen är det väl lite dyrare att leva själv, men kanske hittar man nån ny.
Men om man räknar med worst case scenariot på alla plan så ska man nog inte köpa hus alls...
Iom att 50% av alla äktenskap spricker är det bara där ett 50/50 scenario. Knappast ”worst case”
Procenten lagfart är samma för alla. Har man råd att leva i Sthlm och dessutom köpa hus där, så borde man nog ha råd med lagfarten också.Kentvirulent skrev:Ska du göra 3 flyttar pga skilsmässa/jobb etc på 5 år i kåkar värda 9 msek (snitt i Stockholm) så har du pyntat 500k sek i lagfarter i ren skatt. Småpengar?? Skojar du?
När du köper din fjärde bostad MÅSTE du betala skatt på den första vinsten du gjorde. Du får inte skjuta upp dem längre. Dessutom är taket på all vinst ditt hushåll, dvs du och din fru, har 3 msek. Du får alltså aldrig skjuta mer skatt än 666k.
En pensionär i en villa värd 12 msek som ska köpa en bostadsrätt på ålderns höst får därmed bara skjuta på 1/4 av skatten på försäljningen. Vad händer? Pensionärerna flyttar inte utan sitter kvar i sina kåkar längre än de annars gjort
Alla som bott i villa i Stockholm i 10 år kommer alltså ha STORA belopp de måste skatta på, vinsten över taket får du inte skjuta. Förstår att detta är ett icke-problem i Borlänge och Skövde dock.
Prisutvecklingen är också kanske liknande procent som landet och resten kan man själv räkna ut.
Pensionären med 12 mille-villan får skatta av några miljoner vid försäljning och har ändå massor av pengar över. Den som har mest pengar på banken när han dör, han vinner?
Allt ovan anser jag vara olika typer av ickeproblem!
Anser man sig inte råd med hög lagfart så kan man kanske göra som jag gjorde när jag jobbade i Sthlm i 2 år första riktiga jobbet. Jag satte mig på pendeltåg och även satte mig på tricken några gånger i cirka 20 min åt olika väderstreck under några helger och kollade där vi hamnade. Vi hittade ett boende, bostadsrätts-radhus, till mindre än halva priset jämfört med någon bostad innanför och strax utanför tullarna. Vi lånade målade om och sålde sedan efter 2 år
Vår restid påverkades inte nämnvärt jämfört med mer centralt iom att resan gick snabbt. Även bil in tog ofta inte jättelång tid.
PS. obegripligt att man vill bo i Sthlm i livet och med familj. Anonymiteten, kostnaderna och allt krångel samt bråk där.
Ute på landet är guld i jämförelse. På alla sätt. Man måste bara lära sig planera inköp och annat.
Har kört LLVP först och bytt till bergvärme och vattentadiatorer. Kunde koppla in ett rum som hade vattenburen golvvärme med elpatron.
Går inte jämföra. Fy fan för LLVP, låter, vibrerar, blåser, är fula, allt detta både inne och ute. Bråkar, går sönder i förtid, går inte att centralstyra på vettigt sätt, fy fan.
Hade behövts 4 st LLVP för någon rimlig komfort utan elradiatorer (220m2), och hade ändå varit betydligt sämre.
Nu bergvärme med frikyla, helt grymt bra. Havsnära, får upp +4 grader även i kallaste vintern så den går otroligt ekonomiskt.
Rör drogs i krypgrund och källare, där även pumpen står. Radiatorerna är ju snyggare än gamla elradiatorer. När vi bygger om eller renoverar kommer vi koppla on golvvärme efter hand.
/M
Går inte jämföra. Fy fan för LLVP, låter, vibrerar, blåser, är fula, allt detta både inne och ute. Bråkar, går sönder i förtid, går inte att centralstyra på vettigt sätt, fy fan.
Hade behövts 4 st LLVP för någon rimlig komfort utan elradiatorer (220m2), och hade ändå varit betydligt sämre.
Nu bergvärme med frikyla, helt grymt bra. Havsnära, får upp +4 grader även i kallaste vintern så den går otroligt ekonomiskt.
Rör drogs i krypgrund och källare, där även pumpen står. Radiatorerna är ju snyggare än gamla elradiatorer. När vi bygger om eller renoverar kommer vi koppla on golvvärme efter hand.
/M
kWh, inte kW/h.T Tomaros skrev:Borrade och installerade bergvärme i befintligt vattenburet system med elpanna. Kostnaden var 196 000 - 60 000 i statligt bidrag (136 000).
Förbrukning på villan på ett helt år 8997 kW/h varav 4300 på värme och vatten och ca 1000 på gammal ftx (går ner till närmare 0 när vi måste byta).
Tidigare förbrukning var ca 25 000 kW/h. Vet inte vad förbrukningen hade varit med llvp. Förra vintern var ju kallare än snittet också på vår ort.
Banken har uppskattat värdeökningen med ca 100 000 kr.
Jag tror att vår investering med energiomvandlingsbidragen gör den ekonomiskt försvarbar. Sen är det möjligt att luft/vatten hade fungerat lika bra för drygt halva priset.
Varför frågar du när du redan har bestämt för att bergvärme är kast??Kentvirulent skrev:Jag köper att man kan tycka att det känns ”premium”. (Iaf om man drar golvvärme, en massa fula element och rör på väggen är ju knappast premium) Bara man är införstådd med att det rent ekonomiskt är kasst. Tex vet jag att det kostar att köra slingorna är badrummet på vintern. Men det är värt det trots kostnaden
Bergvärmeofferten innefattar ju ett radiatorsystem. Mer relevant vore ju en jämförelse mellan luftvatten och bergvärme. Vattenburet ger en helt annan komfort i min mening.
Det där innebär förmodligen i praktiken att värmepumpen är 'överdimensionerad' och strypt för högre temperaturer. Jag vet inte vad Mitsubishi hittat på men "Mitsubishi Hyper Heating" gav inga bra förklaringar.Fairlane skrev:
Varför bergvärme?
Jag flyttade från ett trähus på 100 m2 byggt 1991 med luftburen elvärme med mekanisk återvinning till ett betonghus på 300 m2 byggt 1968 med platsbyggd (vattenburen) bergvärme.
Uppvärmningskostnaderna var desamma på dessa två hus.
Troligen hade jag själv inte investerat dessa summor på bergvärmen, men det kändes onekligen bra vid husköpet att jag fick 200m2 ”extra” för samma värmekostnader som på mitt förra hus.
Då slapp jag fundera på energikostnaderna för uppvärmning. -Till en början trodde jag inte riktigt på säljarens uppgifter, men det stämde.
Värmepumpen har för övrigt tuffat och gått oavbrutet sedan installationen 2001. I och med att den är platsbyggd så är den dessutom väldigt underhållsvänlig, och jag kan enkelt och lättåtkomligt byta enskilda delar om de går sönder istället för att byta ut hela installationen.
Jag flyttade från ett trähus på 100 m2 byggt 1991 med luftburen elvärme med mekanisk återvinning till ett betonghus på 300 m2 byggt 1968 med platsbyggd (vattenburen) bergvärme.
Uppvärmningskostnaderna var desamma på dessa två hus.
Troligen hade jag själv inte investerat dessa summor på bergvärmen, men det kändes onekligen bra vid husköpet att jag fick 200m2 ”extra” för samma värmekostnader som på mitt förra hus.
Då slapp jag fundera på energikostnaderna för uppvärmning. -Till en början trodde jag inte riktigt på säljarens uppgifter, men det stämde.
Värmepumpen har för övrigt tuffat och gått oavbrutet sedan installationen 2001. I och med att den är platsbyggd så är den dessutom väldigt underhållsvänlig, och jag kan enkelt och lättåtkomligt byta enskilda delar om de går sönder istället för att byta ut hela installationen.
Aa du har fel, 7% avkastning på börsen är ingen självklarhet😁Kentvirulent skrev:Grannen med en villa byggd 1978 150 kvm med direktverkande el tog in offert på att dra vattenburet och sätta in bergvärme.
Offerterna hamnade på 350-400k ink allt.
Alternativet är att sätta in 2 llvp som andra grannar med liknande hus gjort. Dessa bränner runt 16-17k kwh per år och kostar cirka 50k att sätta in. Med bergvärme beräknas grannen hamna på cirka 12k kwh per år.
Det kostar alltså 300k mer att sätta in bergvärme. Med ett snittpris på 2kr per kwh är besparingen runt 10k per år.
Räntekostnad för 300k per år är 6,3k efter avdrag.
Nettobesparingen på bergvärmen vs 2 llvp är alltså 3,7k per år.
Bergvärme kräver också en massa jobb, bygglov, att tomten blir totalt demolerad. Borrandet kan dessutom orsaka sättningar i kåken som inga försäkringar täcker. Det kan också vara så att hålet fungerar dåligt, att grannarnas bergvärme stör etc
En bergvärmepump håller i 15-20 år sen får man snällt punga upp med 150k till för installation av en ny.
Rent ekonomiskt verkar ju bergvärme värdelöst för en normal kåk? Jag förstår om man har 250 kvm och pool men annars verkar det kasst?
300k kan man istället lägga på börsen med 7% avkastning.
Att konvertera kåken till vattenburet verkar ju helt generellt vara en meningslös investering?
Allt verkar bygga på att man ev ökad upp fastighetens värde så mycket att man får tillbaka allt vid en försäljning?
Är jag fel ute?
Man får se till helheten där SCOP blir bättre med golvvärme och bergvärmeKentvirulent skrev:Grannen med en villa byggd 1978 150 kvm med direktverkande el tog in offert på att dra vattenburet och sätta in bergvärme.
Offerterna hamnade på 350-400k ink allt.
Alternativet är att sätta in 2 llvp som andra grannar med liknande hus gjort. Dessa bränner runt 16-17k kwh per år och kostar cirka 50k att sätta in. Med bergvärme beräknas grannen hamna på cirka 12k kwh per år.
Det kostar alltså 300k mer att sätta in bergvärme. Med ett snittpris på 2kr per kwh är besparingen runt 10k per år.
Räntekostnad för 300k per år är 6,3k efter avdrag.
Nettobesparingen på bergvärmen vs 2 llvp är alltså 3,7k per år.
Bergvärme kräver också en massa jobb, bygglov, att tomten blir totalt demolerad. Borrandet kan dessutom orsaka sättningar i kåken som inga försäkringar täcker. Det kan också vara så att hålet fungerar dåligt, att grannarnas bergvärme stör etc
En bergvärmepump håller i 15-20 år sen får man snällt punga upp med 150k till för installation av en ny.
Rent ekonomiskt verkar ju bergvärme värdelöst för en normal kåk? Jag förstår om man har 250 kvm och pool men annars verkar det kasst?
300k kan man istället lägga på börsen med 7% avkastning.
Att konvertera kåken till vattenburet verkar ju helt generellt vara en meningslös investering?
Allt verkar bygga på att man ev ökad upp fastighetens värde så mycket att man får tillbaka allt vid en försäljning?
Är jag fel ute?
Köpte hus med bergvärme, pumpen var hel men bytte eftersom den var 20 år gammal, kostade 100kkr lite knappt. Har hittills funkat. Luftvärmepump, säkert också bra om man inte har vattenburet men man behöver inte överdriva. Min far satte allt, borrningen gick fint, man såg knappast att de varit där, ingen demolerad tomt. Kostade knappa 200 kkr totalt. Vilket som är bäst beror väl på huset och vad man vill ha. För och nackdelar med båda. Vattenburen värme är dyrare men enklare att reglera. Luftvärme är å andra sidan snabbare, men ger torrare inomhusluft.Kentvirulent skrev:Grannen med en villa byggd 1978 150 kvm med direktverkande el tog in offert på att dra vattenburet och sätta in bergvärme.
Offerterna hamnade på 350-400k ink allt.
Alternativet är att sätta in 2 llvp som andra grannar med liknande hus gjort. Dessa bränner runt 16-17k kwh per år och kostar cirka 50k att sätta in. Med bergvärme beräknas grannen hamna på cirka 12k kwh per år.
Det kostar alltså 300k mer att sätta in bergvärme. Med ett snittpris på 2kr per kwh är besparingen runt 10k per år.
Räntekostnad för 300k per år är 6,3k efter avdrag.
Nettobesparingen på bergvärmen vs 2 llvp är alltså 3,7k per år.
Bergvärme kräver också en massa jobb, bygglov, att tomten blir totalt demolerad. Borrandet kan dessutom orsaka sättningar i kåken som inga försäkringar täcker. Det kan också vara så att hålet fungerar dåligt, att grannarnas bergvärme stör etc
En bergvärmepump håller i 15-20 år sen får man snällt punga upp med 150k till för installation av en ny.
Rent ekonomiskt verkar ju bergvärme värdelöst för en normal kåk? Jag förstår om man har 250 kvm och pool men annars verkar det kasst?
300k kan man istället lägga på börsen med 7% avkastning.
Att konvertera kåken till vattenburet verkar ju helt generellt vara en meningslös investering?
Allt verkar bygga på att man ev ökad upp fastighetens värde så mycket att man får tillbaka allt vid en försäljning?
Är jag fel ute?
Förstår inte riktigt vad du menar med "avkastning"..? Har du inte tänkt bo där ?Kentvirulent skrev:
Dessutom 400kkr låter för mig i stor överkant.
Vi slängde ut oljepanna och anslöt i stället en jordvärmepump till de befintliga elementen. Dvs samma anläggning som bergvärme men slingorna ligger i ett gärde istf nedborrade i berget.
VP är en Termia och totalkostnaden blev 110kkr inklusive allt.
Vi har en skön värmekälla som helt sköter sig själv, slipper innedelar som låter och blåser. Dessutom ger den tappvv.
Och framför allt - vi slipper detta "kladd" med fula lvp-utedelar som sitter och brummar på ytterväggarna. Inga behov av servicar av dessa och rengöring av filter etc. Jordvärme eller bergvärme slår allt enligt min åsikt.
Instämmer, men bara en fråga: Vad menas med "frikyla" ??M Marcus-AA skrev:Har kört LLVP först och bytt till bergvärme och vattentadiatorer. Kunde koppla in ett rum som hade vattenburen golvvärme med elpatron.
Går inte jämföra. Fy fan för LLVP, låter, vibrerar, blåser, är fula, allt detta både inne och ute. Bråkar, går sönder i förtid, går inte att centralstyra på vettigt sätt, fy fan.
Hade behövts 4 st LLVP för någon rimlig komfort utan elradiatorer (220m2), och hade ändå varit betydligt sämre.
Nu bergvärme med frikyla, helt grymt bra. Havsnära, får upp +4 grader även i kallaste vintern så den går otroligt ekonomiskt.
Rör drogs i krypgrund och källare, där även pumpen står. Radiatorerna är ju snyggare än gamla elradiatorer. När vi bygger om eller renoverar kommer vi koppla on golvvärme efter hand.
/M
Allt handlar inte om pengar. Mycket bättre komfort med vattenburen golvvärme och att slippa fläktar.Kentvirulent skrev:Grannen med en villa byggd 1978 150 kvm med direktverkande el tog in offert på att dra vattenburet och sätta in bergvärme.
Offerterna hamnade på 350-400k ink allt.
Alternativet är att sätta in 2 llvp som andra grannar med liknande hus gjort. Dessa bränner runt 16-17k kwh per år och kostar cirka 50k att sätta in. Med bergvärme beräknas grannen hamna på cirka 12k kwh per år.
Det kostar alltså 300k mer att sätta in bergvärme. Med ett snittpris på 2kr per kwh är besparingen runt 10k per år.
Räntekostnad för 300k per år är 6,3k efter avdrag.
Nettobesparingen på bergvärmen vs 2 llvp är alltså 3,7k per år.
Bergvärme kräver också en massa jobb, bygglov, att tomten blir totalt demolerad. Borrandet kan dessutom orsaka sättningar i kåken som inga försäkringar täcker. Det kan också vara så att hålet fungerar dåligt, att grannarnas bergvärme stör etc
En bergvärmepump håller i 15-20 år sen får man snällt punga upp med 150k till för installation av en ny.
Rent ekonomiskt verkar ju bergvärme värdelöst för en normal kåk? Jag förstår om man har 250 kvm och pool men annars verkar det kasst?
300k kan man istället lägga på börsen med 7% avkastning.
Att konvertera kåken till vattenburet verkar ju helt generellt vara en meningslös investering?
Allt verkar bygga på att man ev ökad upp fastighetens värde så mycket att man får tillbaka allt vid en försäljning?
Är jag fel ute?