Kan själv!
· Trelleborg
· 16 944 inlägg
Men varför ska man tvingas till det? Valet borde rimligen ligga på den som betalar för bygget, inte utifrån något värsta-scenario att man skulle råka bli handikappad.kashieda skrev:
Och det löses väl rimligen med att den som äger bostaden bekostar anpassningen? Inte att tvinga alla Sveriges husbyggare att anpassa sina bostäder.M Matskarl21 skrev:
Händer det dig något (bilolycka, brutna ben, större operation, sjukdom) åligger det vården att tillse att du överlever. Efter sjukhusvistelsen (dyr för regionen - kostnadsfri för dig) skickas du till korttidsboende (dyrt för regionen - kostnadsfri för dig) om du inte kan bo hemma. Är din bostad tillgänglighetsanpassad skickas du hem och den lokala vården hjälper dig med tex kryckor, rullator/rullstol, duschstol, förhöjning av säng/fåtölj mm mm för en mycket liten kostnad. Detta gäller även för äldre som annars skulle hänvisas till de fåtaliga äldreboende som finns idag.
Du har naturligtvis rätt att neka samhällets tjänster men det sista ansvaret för att du kan leva har faktiskt din vårdcentral. De måste bevisa att du är en egensinnig gubbe som vägrar ta emot hjälp ☺️.
Tillgänglighetsanpassningen gäller nybyggnation. I äldre hus får man fortfarande bidrag för tex trapphiss för att kunna komma in i sin bostad (även om vissa regioner blivit restriktiva). Åtgärder i gamla hus är mycket kostsamma (skattepengar).
Men ni kverulanter här på BH som förfasar sig - när hus bygges för ett par miljoner - över att lägga ner kanske max 10,000 extra för tillgänglighetsanpassning kan jag inte förstå.
För TS som flyttar ett gammalt charmigt hus blir det natutligyvis mer problematiskt. En möjlighet är att bygga till kanske 20 kvm som möjliggör sovrum, dusch/toa och enkelt kök (räcker med bänk för disk/micro/kyl). Utrymmet kan användas till annat fram till dess behov uppstår. Kanske på baksidan av huset? Det viktigaste är att möjligheten finns.
Du har naturligtvis rätt att neka samhällets tjänster men det sista ansvaret för att du kan leva har faktiskt din vårdcentral. De måste bevisa att du är en egensinnig gubbe som vägrar ta emot hjälp ☺️.
Tillgänglighetsanpassningen gäller nybyggnation. I äldre hus får man fortfarande bidrag för tex trapphiss för att kunna komma in i sin bostad (även om vissa regioner blivit restriktiva). Åtgärder i gamla hus är mycket kostsamma (skattepengar).
Men ni kverulanter här på BH som förfasar sig - när hus bygges för ett par miljoner - över att lägga ner kanske max 10,000 extra för tillgänglighetsanpassning kan jag inte förstå.
För TS som flyttar ett gammalt charmigt hus blir det natutligyvis mer problematiskt. En möjlighet är att bygga till kanske 20 kvm som möjliggör sovrum, dusch/toa och enkelt kök (räcker med bänk för disk/micro/kyl). Utrymmet kan användas till annat fram till dess behov uppstår. Kanske på baksidan av huset? Det viktigaste är att möjligheten finns.
Jepp! Det är entreplan som räknas. Vi hade trappa ner till källaren där tvättmaskinen fanns. Men eftersom min dåvarande sambo skötte tvätten var det aldrig fråga om att jag behövde ner i källaren. 3 sovrum, vardagsrum och kök med matplats var allt tillgängligt med rullstol liksom badrummet, så enda anpassningen som behövdes var att ta bort en 7cm hög tröskel till badrummet och sätta in en kil/ ramp. Fast huset var byggt 1972 gick rullstolen genom alla dörrposter...!!!!TRJBerg skrev:
TS borde troligtvis inte få något problem med sin trappa upp till övervåningen eftersom det inte borde räknas som nödvändig tillgång för skälig levnadsvillkor. Finns det nödvändiga på entreplan borde det duga
Medlem
· västra götaland
· 38 inlägg
Det felaktiga i detta fallet är att flytta ett befintligt hus räknas som nybygge trots att det är samma gamla hus.
På ett principiellt plan så tycker jag att den som ska betala en tillgänglighets anpassning beror på den totala samhällskostnaden. Dvs vad kostar mest att bara anpassa ett boende vid behov eller att anpassa alla boenden.
Att anpassa efteråt blir självklart dyrare per boende men kan ändå bli billigare på totalen. Om det är så är det ju bättre att höja skatten något för alla och att samhället sedan betalar när det behövs.
På ett principiellt plan så tycker jag att den som ska betala en tillgänglighets anpassning beror på den totala samhällskostnaden. Dvs vad kostar mest att bara anpassa ett boende vid behov eller att anpassa alla boenden.
Att anpassa efteråt blir självklart dyrare per boende men kan ändå bli billigare på totalen. Om det är så är det ju bättre att höja skatten något för alla och att samhället sedan betalar när det behövs.
Ni som förfasar er över kostnaderna. Har ni räknat på vad det kostar att ha möjlighet till en ramp till entrén, 760 mm bred dörr till badrummet, möjlighet att lyfta ut badkaret, etc? I de allra flesta fall är det ingen merkostnad alls men man kanske måste kompromissa med planlösningen i ett eller två rum.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Ni som menar att det inte är någon kostnad eller besvär med tillgänglighetsanpassning, varför inte bara stryka det ur lagstiftningen så slipper vi som samhälle lägga resurser på att handlägga detta inom ramen för bygglov? Eftersom det sker helt utan kostnad eller besvär kommer ju nästan alla byggherrar tillgänglighetsanpassa i alla fall. Och så slipper vi älta de orimliga undantagsfallen som t ex TS fall.
Jag håller med om att reglerna i vissa fall ställer till onödigt mycket problem. T ex vid renovering av äldre hus eller när man bygger små lägenheter typ studentboenden.
Bygger man ett nytt småhus så hävdar jag fortfarande att fördyringen är i storleksordningen 0 kronor.
Så det vore helt klart bra om det fanns lite mer frihet att hitta på kreativa lösningar där standardkraven inte funkar på ett bra sätt. Kanske någon form av "kontrakt" där man förbinder sig att göra anpassningen eller skaffa ett bättre boende på egen bekostnad när behovet uppstår?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Ska det skrivas kontrakt så blir det mer byråkrati och då är inget vunnet. Jag förstår heller inte varför den som ska bygga ett nytt hus ska ha denna skyldighet men den som äger ett gammalt hus som inte är tillgänglighetanpassat inte ska ha det. Särskilt som boende i äldre hus betingar ett högre marknadspris och det bor människor som har det bättre ekonomiskt där än de som bor i tillgänglighetsanpassade modernistiska hus.useless skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Den minimala lösningen:
Avreglera genom att stryka tillgänglighetsanpassning som ett krav vid bygglovsprövningen och flytta det till den tekniska delen av byggprocessen, alltså något som löses vid startbeskedet. Stryk tillgänglighetsanpassningen i stort från PBL och behåll/flytta delar till BBR. Gör det till en liten parentes som byggherren själv hanterar under eget ansvar.
Sen behöver vi inte röra kommunens skyldighet att erbjuda vård, t ex låna ut nån ramp, trapphiss eller handtag när någon råkar illa ut. Det är ändå småpengar i kommunbudgeten jämfört vad man sparar med hemvård istället för att erbjuda vårdplatser med boende.
Avreglera genom att stryka tillgänglighetsanpassning som ett krav vid bygglovsprövningen och flytta det till den tekniska delen av byggprocessen, alltså något som löses vid startbeskedet. Stryk tillgänglighetsanpassningen i stort från PBL och behåll/flytta delar till BBR. Gör det till en liten parentes som byggherren själv hanterar under eget ansvar.
Sen behöver vi inte röra kommunens skyldighet att erbjuda vård, t ex låna ut nån ramp, trapphiss eller handtag när någon råkar illa ut. Det är ändå småpengar i kommunbudgeten jämfört vad man sparar med hemvård istället för att erbjuda vårdplatser med boende.
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Mer flexibilitet och mindre fokus på denna rätt perifera fråga. Det blir som t ex elinstallationerna i huset eller VVS. Något byggherren funderar över, inte något som handläggare på kommunen ägnar tid åt. Lämpligen liberaliserar man också reglerna i BBR så att stor flexibilitet finns för olika lösningar och avsteg i det enskilda fallet.
Vi slipper en hel "industri" med kurser, fortbildning för handläggare och annat tidsödande inom kommunsektorn.
