19 091 läst · 104 svar
19k läst
104 svar
Tvingad till tillgänglighetsanpassning för gammalt fint hus?
Men om kraven är de samma blir det väl fortfarande lika fördyrande för den som betalar för huset? Förutom ett par tusenlappar för bygglovet kanske...Claes Sörmland skrev:
Mer flexibilitet och mindre fokus på denna rätt perifera fråga. Det blir som t ex elinstallationerna i huset eller VVS. Något byggherren funderar över, inte något som handläggare på kommunen ägnar tid åt. Lämpligen liberaliserar man också reglerna i BBR så att stor flexibilitet finns för olika lösningar och avsteg i det enskilda fallet.
Vi slipper en hel "industri" med kurser, fortbildning för handläggare och annat tidsödande inom kommunsektorn.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Jag tänker mig som sagt en liberalisering och mer flexibilitet när regelverket flyttas till BBR. Det viktigaste är att vi får medarbetarna ute i kommunerna att sluta lägga tid på detta. Det är det enda som kan spara resurser åt samhället, färre anställda i det offentliga som arbetar med att upprätthålla ett regelverk.useless skrev:
Antag att anpassning av en befintlig bostad kostar 200k, jämfört med 10k i ökade kostnader vid nybyggnation. Antag vidare att korttidsboende kostar 2k/dag och att en anpassning kan utfaras på två kalenderveckor efter att behovet uppstår.
Då blir det samhällsmässigt dyrare att inte anpassa direkt än att vänta tills behov uppstår om det sker i mer än en bostad av 23.
Det går ju också att hänvisa till omotiverade kostnader mot vinning.
Då blir det samhällsmässigt dyrare att inte anpassa direkt än att vänta tills behov uppstår om det sker i mer än en bostad av 23.
Det går ju också att hänvisa till omotiverade kostnader mot vinning.
Vi kan också avskaffa hastighetsreglering, för ingen kör ju fortare än vad man klarar av att hantera, fortare än att det stör omgivningen eller så att onödiga utsläpp undviks. Då behöver vi inte ha poliser som övervakar och det blir ju billigare för alla!Claes Sörmland skrev:
Jag tänker mig som sagt en liberalisering och mer flexibilitet när regelverket flyttas till BBR. Det viktigaste är att vi får medarbetarna ute i kommunerna att sluta lägga tid på detta. Det är det enda som kan spara resurser åt samhället, färre anställda i det offentliga som arbetar med att upprätthålla ett regelverk.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Jag tror ingen på allvar vill föra fram de argumenten gällande trafiken.kashieda skrev:
Men i tråden har det gång på gång förts fram att kostnaden är obetydlig, att det bara finns fördelar för den enskilde med tillgänglighetsanpassning, att det är minimala insatser som krävs o s v. Om man ska ta dessa skribenter på allvar så finns ju inget behov av reglering här - enskilda kommer att tillgänglighetsanpassa sina byggnader i alla fall. Eller är kanske dessa skribenter inte helt ärliga i sin argumentation?
Vid nybygge skulle jag säga att det oftast är mycket låg kostnad för anpassning. Jag ser sällan ritningar på badrum där det inte går att svänga en rullstol eller med 60 cm breda dörrar. Det händer liksom inte i rimliga fall.
Undantaget är väl extremt små lägenheter, men där kanske det kan gå att införa en regel att någon andel av lägenheterna ska vara anpassade och att det alltid ska finnas minst en ledig inom en vecka för den som behöver få sitt boende anpassat?
Undantaget är väl extremt små lägenheter, men där kanske det kan gå att införa en regel att någon andel av lägenheterna ska vara anpassade och att det alltid ska finnas minst en ledig inom en vecka för den som behöver få sitt boende anpassat?
Dessa byggregler för flerbostadshus finns väl redan? Dvs att alla lgh inte behöver vara anpassade, samt att lgh under en viss storlek inte faller under reglerna.kashieda skrev:
Vid nybygge skulle jag säga att det oftast är mycket låg kostnad för anpassning. Jag ser sällan ritningar på badrum där det inte går att svänga en rullstol eller med 60 cm breda dörrar. Det händer liksom inte i rimliga fall.
Undantaget är väl extremt små lägenheter, men där kanske det kan gå att införa en regel att någon andel av lägenheterna ska vara anpassade och att det alltid ska finnas minst en ledig inom en vecka för den som behöver få sitt boende anpassat?
Jag har inte hört om några undantag, utom det nya förslaget om undantag för studentlägenher (dvs man reserverar en mindre del av dem för tillgänglighetsanpassning) om jag minns rätt.Jonatan79 skrev:
Att kostnaden är obetydlig vid nybyggnation och att det generellt kräver minimala insatser är ju *inte* samma sak som att det sker per automatik om det inte finns tvingande regelverk.Claes Sörmland skrev:
Jag tror ingen på allvar vill föra fram de argumenten gällande trafiken.
Men i tråden har det gång på gång förts fram att kostnaden är obetydlig, att det bara finns fördelar för den enskilde med tillgänglighetsanpassning, att det är minimala insatser som krävs o s v. Om man ska ta dessa skribenter på allvar så finns ju inget behov av reglering här - enskilda kommer att tillgänglighetsanpassa sina byggnader i alla fall. Eller är kanske dessa skribenter inte helt ärliga i sin argumentation?
Om det går att spara 10' för en byggherre är det ju väldigt stor sannolikhet att det sker.
Jag ser *ingen* orsak till att man bör ta bort eller minska dessa krav vid nybyggnationer.
Däremot kan jag hålla med om att kraven ibland ger orimliga konsekvenser vid renoveringar och att det där skulle finnas möjlighet till rätt frikostiga dispenser om kostnaden för en anpassning blir för hög eller om den rent praktiskt är omöjlig att genomföra.
Att ett badrum som inte är tillgängligt inte renoveras på grund av att det inte går att bygga om så att det blir tillgängligt innebär ju inte att kostnaden för samhället förändras.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 042 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 042 inlägg
Då har du valt en annan linje för din argumentation än andra i tråden.Dowser4711 skrev:
Att kostnaden är obetydlig vid nybyggnation och att det generellt kräver minimala insatser är ju *inte* samma sak som att det sker per automatik om det inte finns tvingande regelverk.
Om det går att spara 10' för en byggherre är det ju väldigt stor sannolikhet att det sker.
Jag ser *ingen* orsak till att man bör ta bort eller minska dessa krav vid nybyggnationer.
Däremot kan jag hålla med om att kraven ibland ger orimliga konsekvenser vid renoveringar och att det där skulle finnas möjlighet till rätt frikostiga dispenser om kostnaden för en anpassning blir för hög eller om den rent praktiskt är omöjlig att genomföra.
Att ett badrum som inte är tillgängligt inte renoveras på grund av att det inte går att bygga om så att det blir tillgängligt innebär ju inte att kostnaden för samhället förändras.
Jag gissar att på småhussidan är det så inarbetat med anpassade husmodeller att vi inte behöver detta enorma fokus för att de flesta småhus som nybyggs kommer att vara anpassade. Det byggs ju nästan ändå bara kataloghus och de är redan ritade i anpassat utförande. Det skulle kosta mer att rita om dem i icke anpassat utförande.
Men vad gäller flerbostadshus är jag mer tveksam. Där sparas in på allt som det kan sparas in på, särskilt bostadsrätter som nästan alltid är billigast möjliga budgethus.
Tror min ståndpunkt skiljer sig mindre från dem än vad du antyder.Claes Sörmland skrev:
Ja, det anser jag vara ett argument *för* regelverket kring tillgänglighetsanpassning (,brandskydd, elsäkerhet och så vidare)Claes Sörmland skrev:
Jag gissar att på småhussidan är det så inarbetat med anpassade husmodeller att vi inte behöver detta enorma fokus för att de flesta småhus som nybyggs kommer att vara anpassade. Det byggs ju nästan ändå bara kataloghus och de är redan ritade i anpassat utförande. Det skulle kosta mer att rita om dem i icke anpassat utförande.
Om de regelverken *inte* hade funnits hade de med stor sannolikhet funnits många hustillverkare som hade låtit sina standard-alternativ vara 10' billigare, då rätt få hade efterfrågat tillgänglighetsanpassning när de köper ett kataloghus och även om kostanden inte hade påverkat försäljningen av husen så är det svårt att hitta företagsledare som väljer att minska sina vinstmarginaler med hänvisning till minskade kommunala utgifter.
För att inte tala om hyresrätter där det generellt klagas på kostnaderna att bygga.Claes Sörmland skrev:
Skulle man kapa regelverken och ge fastighetsbolagen möjlighet att bygga minimala lägenheter utan hiss oavsett våningsplan etc. hade de gladeligen gjort det.
Sjukhusvistelsen är verkligen inte kostnadsfri, jag betalar rätt mycket i skatt för det. Men jag förstår vad du menar.yonna skrev:
Händer det dig något (bilolycka, brutna ben, större operation, sjukdom) åligger det vården att tillse att du överlever. Efter sjukhusvistelsen (dyr för regionen - kostnadsfri för dig) skickas du till korttidsboende (dyrt för regionen - kostnadsfri för dig) om du inte kan bo hemma. Är din bostad tillgänglighetsanpassad skickas du hem och den lokala vården hjälper dig med tex kryckor, rullator/rullstol, duschstol, förhöjning av säng/fåtölj mm mm för en mycket liten kostnad. Detta gäller även för äldre som annars skulle hänvisas till de fåtaliga äldreboende som finns idag.
Du har naturligtvis rätt att neka samhällets tjänster men det sista ansvaret för att du kan leva har faktiskt din vårdcentral. De måste bevisa att du är en egensinnig gubbe som vägrar ta emot hjälp ☺️.
Tillgänglighetsanpassningen gäller nybyggnation. I äldre hus får man fortfarande bidrag för tex trapphiss för att kunna komma in i sin bostad (även om vissa regioner blivit restriktiva). Åtgärder i gamla hus är mycket kostsamma (skattepengar).
Men ni kverulanter här på BH som förfasar sig - när hus bygges för ett par miljoner - över att lägga ner kanske max 10,000 extra för tillgänglighetsanpassning kan jag inte förstå.
För TS som flyttar ett gammalt charmigt hus blir det natutligyvis mer problematiskt. En möjlighet är att bygga till kanske 20 kvm som möjliggör sovrum, dusch/toa och enkelt kök (räcker med bänk för disk/micro/kyl). Utrymmet kan användas till annat fram till dess behov uppstår. Kanske på baksidan av huset? Det viktigaste är att möjligheten finns.
Men jag hävdar fortfarande att det är fel att kommunen eller landstinget ska bekosta anpassningar i min fastighet. Det borde rimligen ligga på mig som fastighetsägare och borde inte belasta andra skattebetalare. Samhället ska stå för vissa saker (via skattesedeln) absolut, men vissa saker borde man själv få välja och bekosta själv. Något form av personligt ansvar bör finnas.
Tja, man kan absolut anse det, men hur ska det ske rent praktiskt om det *inte*. ska ske i form av krav när man bygger/bygger om fastigheten?M Maledictus skrev:Men jag hävdar fortfarande att det är fel att kommunen eller landstinget ska bekosta anpassningar i min fastighet. Det borde rimligen ligga på mig som fastighetsägare och borde inte belasta andra skattebetalare. Samhället ska stå för vissa saker (via skattesedeln) absolut, men vissa saker borde man själv få välja och bekosta själv. Något form av personligt ansvar bör finnas.
Ska du som fastighetsägare få det kravet på dig efter en olycka eller sjukdom inträffat så finns det ju två alternativ:
1: Du kan med lätthet betala X antal hundratusen för att anpassa bostaden för dina nya behov och dessutom genomföra dem inom några dagar/någon vecka.
Case closed och alla glada
2: Du har de ekonomiska medlen, men för att göra den typen av ombyggnation i relation till dina nya behov tar det ett antal månader att få ordning allt med hantverkare, leveranser, torktider och allt vad det kan vara.
Ska samhället då stå för din onödiga inläggning på ett korttidsboende på grund av att du inte kan vårdas i hemmet?
3: Du har inte pengarna för en sådan åtgärd.
Ska samhället då stå för kostnaden för ombyggnation *och* korttidsboende tills dess att du kan vårdas i hemmet?
Eller ska samhället tvinga dig att sälja bostaden och skaffa ett anpassat boende? Vem står i så fall för kostnaden för korttidsboendet under de månader som det kan ta att sälja en bostad?
Vad händer om det visar sig att bostaden inte är värd tillräckligt mycket för att du ska ha råd med ett anpassat boende? Ska samhället stå för ditt korttidsboende livet ut, ignorera dina vårdbehov eller ska du vårdas på ett härbärge?
4: Vad händer om du bor i en hyresrätt, ska fastighetsägaren stå för tillgänglighetsanpassning?
Hur lång tid får de på sig att åtgärda det?
Vad gäller för andrahandsuthyrning?
Kan hyresvärden kräva hälsodeklaration och att man avstår från extremsporter som skidåkning och utomhusbad för att undvika oönskade extrakostnader?
Jag ser det absolut inte som orimligt i grund och botten att man som fastighetsägare står för kostnaderna, men det leder till en hel del konsekvenser i kombination med samhällets skyldighet att erbjuda vård.
Jag citerar kapten Jack Sparrow " det är inte problemet som är problemet, det är din inställning till problemet".
Fyra exempel omkring anpassning
1. Men vill kunna ta sig från parkeringen till ytterdörren utan att behöva gå i trappor, Fördel för såväl gamla farmor med rollator som mamman med barnvagn och tre matkassar eller pappan som ska släpa in en ny soffa Några kallar det sunt förnuft, andra kallar det pinsamma sjukvårdsartiklar.....
2. Man vill ha ett badrum stort nog för att ta in en stor lerig hund till duschen eller mamma och barn som behöver tvättas. Är en dryg meter fritt golv sunt förnuft eller bara pinsam paragrafhysteri?
3, Plattform vid låssidan av ytterdörren, minst en kvadratmeter. Används i vardagslag av alla som behöver ställa ifrån sig matkassarna når dom låser upp dörren, men är också fördel för den som sitter i rullstol och behöver komma in, Ganska smart va?
4, Trappräcken. Används i 95% av fallen av barn och onyktra, men funkar också bra för sjuka och gamla människor.
Jag köpte ett hus med ramp, men den var "kommunalt" installerad, så jag skruvade isär den och ställde undan den "ifall att"
Ett år senare landar jag på sjukhus ett par månader. Hemtransport med färftjänst. För att komma in via yttertrappan fick dom hämta en specialmackapär, en trappklättrande rullstol, för att få in mig i kåken.
Piggnar till så småningom och skruvar ihop rampen igen, fast på ett lite smartare sätt. Folk undrade varför jag lade ner tid och pengar, jag var ju tillbaks på kartan...
Det går ett halvår, så bryter pusspuss lårbenshalsen. Rampen gör att jag slipper bära henne upp och nedför trappan, oumbärlig. Så numera gör jag allt jag kan för att det ska vara möjligt för oss att bo kvar i huset livet ut.
Men när man löser många av inläggen ovan börjar man undra vad som rör sig i huvudet på folk när man säger "handikappanpassning". Vill dom inte ha besök av gamla eller rörelsehindrande? Eller är det någon sorts förträngningsmekanism typ "min familj är perfekt, vi kommer aldrig behöva sånt trams"?
Civil liberalism? Vi måste gå runt alla krav från myndigheterna, kosta vad det kosta vill?
Som sagt, det är nog attityden till problemet som är det stora problemet, Anpassning så gott det går är till fördel får alla, både nu och i framtiden
Fyra exempel omkring anpassning
1. Men vill kunna ta sig från parkeringen till ytterdörren utan att behöva gå i trappor, Fördel för såväl gamla farmor med rollator som mamman med barnvagn och tre matkassar eller pappan som ska släpa in en ny soffa Några kallar det sunt förnuft, andra kallar det pinsamma sjukvårdsartiklar.....
2. Man vill ha ett badrum stort nog för att ta in en stor lerig hund till duschen eller mamma och barn som behöver tvättas. Är en dryg meter fritt golv sunt förnuft eller bara pinsam paragrafhysteri?
3, Plattform vid låssidan av ytterdörren, minst en kvadratmeter. Används i vardagslag av alla som behöver ställa ifrån sig matkassarna når dom låser upp dörren, men är också fördel för den som sitter i rullstol och behöver komma in, Ganska smart va?
4, Trappräcken. Används i 95% av fallen av barn och onyktra, men funkar också bra för sjuka och gamla människor.
Jag köpte ett hus med ramp, men den var "kommunalt" installerad, så jag skruvade isär den och ställde undan den "ifall att"
Ett år senare landar jag på sjukhus ett par månader. Hemtransport med färftjänst. För att komma in via yttertrappan fick dom hämta en specialmackapär, en trappklättrande rullstol, för att få in mig i kåken.
Piggnar till så småningom och skruvar ihop rampen igen, fast på ett lite smartare sätt. Folk undrade varför jag lade ner tid och pengar, jag var ju tillbaks på kartan...
Det går ett halvår, så bryter pusspuss lårbenshalsen. Rampen gör att jag slipper bära henne upp och nedför trappan, oumbärlig. Så numera gör jag allt jag kan för att det ska vara möjligt för oss att bo kvar i huset livet ut.
Men när man löser många av inläggen ovan börjar man undra vad som rör sig i huvudet på folk när man säger "handikappanpassning". Vill dom inte ha besök av gamla eller rörelsehindrande? Eller är det någon sorts förträngningsmekanism typ "min familj är perfekt, vi kommer aldrig behöva sånt trams"?
Civil liberalism? Vi måste gå runt alla krav från myndigheterna, kosta vad det kosta vill?
Som sagt, det är nog attityden till problemet som är det stora problemet, Anpassning så gott det går är till fördel får alla, både nu och i framtiden
Klicka här för att svara
Liknande trådar
-
Förbereda, men inte uppfylla kraven för tillgänglighetsanpassning?
Bygglov -
Tillgänglighetsanpassning i kök och runt köksö
Kök -
Tvingad till att gräva igen gammal bevattningsbrunn pga avlopp
Vatten & Avlopp -
Duger denna tillgänglighetsanpassning för wc/dusch?
Bygglov -
Tillgänglighetsanpassning av badrum vid renovering?
Badrum