11 255 läst · 172 svar
11k läst
172 svar
Test av stekpannor – bästa stekpannan 2024
Aha, det jag har fått lära mig är att om man är osäker kan man stänka lite vatten på pannan. Om dropparna dansar runt är temperaturen rätt, och då kan man sänka värmen något och lägga på det man ska tillaga. Men ja, oftast gör jag nog något liknande det du nämner – smöret ska ju bli redo utan att brännas. Problemet för mig med fiskpinnar och pyttipanna ligger dock inte där; jag tycker mig ha testat det mesta. Enda gången jag har fått en bra färg på maten har det varit när den nästan simmar i fett eller olja, vilket snabbt blir oaptitligt på tallriken.O Ossian K Olsson skrev:
Antingen gör jag något fel, eller så har vi helt enkelt olika krav på slutresultatet. Det är svårt att veta utan att se det live, och mat direkt från frysen brukar av förståeliga skäl inte vara det mest populära att visa vid tillagning. Hemgjord schnitzel funkar däremot utmärkt i stålpannan – vi gör det mer eller mindre varje vecka utan problem, men då används förstås en hel del fett och olja men det märks inte av på tallriken.
Det här med fastbränning i gjutjärnspannor har mycket att göra med hurudan yta pannan har invändigt.
På 1800-talet var det vanligt att först täcka gjutmodellen med ett tunt lager mycket fin sand nästan lera. Sedan packade man in det hela i grövre gjutsand.
Då fick man en panna som rostar lätt och inte får den jämna snygga svarta ytan men som går att steka ägg eller tina fryst mat i utan att det bränner fast.
Nu för tiden har de formningsmaskiner med gjutmodellerna monterade på brätte. Samma grova oljebundna gjutsand till allt. Då får man en grov yta som binder mycket bränt fett och inte rostar så lätt men där vissa matvaror bränner fast.
Jag provade en gång ett slipa insidan på en rysk gjutjärnspanna som hade extremt grova porer och ojämnheter i ytan. Så pass att man egentligen inte ville ha mat i den. Jag slipade väl bort omkring en millimeter av hela insidan först med vinkelslipmaskin och sedan med smärgelduk och sist sandpapper ända ned till grovlek 400. Det blev i princip omöjligt att få den ordentligt inbränd och den rostar därför lätt men den steker både ägg och fiskpinnar fullkomligt perfekt utan att bränna fast.
På 1800-talet var det vanligt att först täcka gjutmodellen med ett tunt lager mycket fin sand nästan lera. Sedan packade man in det hela i grövre gjutsand.
Då fick man en panna som rostar lätt och inte får den jämna snygga svarta ytan men som går att steka ägg eller tina fryst mat i utan att det bränner fast.
Nu för tiden har de formningsmaskiner med gjutmodellerna monterade på brätte. Samma grova oljebundna gjutsand till allt. Då får man en grov yta som binder mycket bränt fett och inte rostar så lätt men där vissa matvaror bränner fast.
Jag provade en gång ett slipa insidan på en rysk gjutjärnspanna som hade extremt grova porer och ojämnheter i ytan. Så pass att man egentligen inte ville ha mat i den. Jag slipade väl bort omkring en millimeter av hela insidan först med vinkelslipmaskin och sedan med smärgelduk och sist sandpapper ända ned till grovlek 400. Det blev i princip omöjligt att få den ordentligt inbränd och den rostar därför lätt men den steker både ägg och fiskpinnar fullkomligt perfekt utan att bränna fast.
Administrator
· Skåne
· 7 895 inlägg
Var har du läst det? Återförsäljarna uppger att de är fria från PFAS.
Tillverkare hävdar ofta att de har utvecklat en ny, starkare beläggning som överträffar den väl beprövade PTFE (Teflon). Förr eller senare kommer någon lyckas, men frågan man bör ställa på vägen är: hur mycket har beläggningen faktiskt testats ur ett hälsoperspektiv? Vad är risken att man om fem år upptäcker att den nya kemiska beläggningen inte var särskilt bra för hälsan?D Dilato skrev:
Om man ska använda non-stick-produkter skulle jag hålla mig till det som är väl beprövat tills det finns tydliga bevis på att en ny, "bättre" beläggning inte bara är mer effektiv utan även säker för hälsan.
Det har rådigt bristande reglering inom PFAS vilket gjort att företag utecklat sina egna versioner utan omfattande säkerhetstester.
PTFE kanske inte är det mest hälsosamma men alterantivet non-stick kan vara klart sämre.
Düsseldorff
Byggnadsvårdare
· Bromma
· 2 550 inlägg
Düsseldorff
Byggnadsvårdare
- Bromma
- 2 550 inlägg
Otroligt märkligt test. Om en stålpanna används korrekt är den helt överlägsen.Redaktionen skrev:
förr i tiden stekte man in gjutjärn med en koblajjaH heimlaga skrev:Det här med fastbränning i gjutjärnspannor har mycket att göra med hurudan yta pannan har invändigt.
På 1800-talet var det vanligt att först täcka gjutmodellen med ett tunt lager mycket fin sand nästan lera. Sedan packade man in det hela i grövre gjutsand.
Då fick man en panna som rostar lätt och inte får den jämna snygga svarta ytan men som går att steka ägg eller tina fryst mat i utan att det bränner fast.
Nu för tiden har de formningsmaskiner med gjutmodellerna monterade på brätte. Samma grova oljebundna gjutsand till allt. Då får man en grov yta som binder mycket bränt fett och inte rostar så lätt men där vissa matvaror bränner fast.
Jag provade en gång ett slipa insidan på en rysk gjutjärnspanna som hade extremt grova porer och ojämnheter i ytan. Så pass att man egentligen inte ville ha mat i den. Jag slipade väl bort omkring en millimeter av hela insidan först med vinkelslipmaskin och sedan med smärgelduk och sist sandpapper ända ned till grovlek 400. Det blev i princip omöjligt att få den ordentligt inbränd och den rostar därför lätt men den steker både ägg och fiskpinnar fullkomligt perfekt utan att bränna fast.